Odd Fellow finns med på kommunens egen webbplats samtidigt som frågor om transparens, lojaliteter och offentlig makt fortfarande saknar tydliga svar inför valet 2026.
På Rättviks kommuns officiella webbplats listas Odd Fellow sida vid sida med öppna föreningar, kyrkor och ideella verksamheter. För många passerar det obemärkt. För mig väcker det en betydligt större fråga: Hur mycket insyn ska väljarna kunna kräva av personer som söker makt över offentliga beslut? När slutna nätverk, interna lojalitetsband och politiskt inflytande möts uppstår frågor som förtjänar att diskuteras öppet – särskilt i ett valår.
Bildcollage: Rättviks kommunhus, Odd Fellow-huset i Leksand samt en offentligt publicerad gruppbild från Rebeckaloge 61 Margareta Burea i Leksand. Samtliga bilder är hämtade från offentligt tillgängliga webbplatser och används som underlag för en principiell diskussion om transparens, offentlig makt och medlemskap i slutna organisationer.
När jag nyligen gick igenom Rättviks kommuns webbplats upptäckte jag något som fick mig att stanna upp. På kommunens sida för ”Aktiv senior” listas inte bara öppna föreningar, pensionärsorganisationer, kyrkor och ideella verksamheter. Där återfinns även Odd Fellow Brödralogen 122 Siljansbygden och Rättviks Rotary.
2st skärmdumpar från Rättviks kommuns webbplats den 22 juni 2026.
För många är detta kanske inget märkligt alls. För mig väcker det däremot en principiellt viktig fråga: Vilka kriterier använder kommunen när man väljer vilka organisationer som ska exponeras på sin officiella webbplats?
Jag vill vara tydlig redan från början. Den här artikeln handlar inte om att människor engagerar sig ideellt. Den handlar inte heller om att förbjuda föreningsliv eller misstänkliggöra enskilda medlemmar. Den handlar om transparens.
Demokrati bygger ytterst på öppenhet, insyn och medborgarnas möjlighet att granska makten.
Odd Fellow beskriver sig själva som en humanitär orden byggd på vänskap, kärlek och sanning. Organisationen bedriver välgörenhet och social verksamhet. Samtidigt framgår det av organisationens egna texter att den som invigs avlägger ett högtidligt löfte att inte avslöja vad som sker under gradgivningarna och att detta löfte gäller för all framtid. Organisationen använder dessutom ett gradsystem och interna ceremonier som inte är offentliga.
För mig är detta inte en obetydlig detalj. Det är själva kärnan i frågan.
När människor engagerar sig i en idrottsförening, en byaförening eller en pensionärsorganisation sker verksamheten öppet. Medborgarna kan se vilka som företräder organisationen, vilka som sitter i styrelsen och hur verksamheten bedrivs. I en orden fungerar det annorlunda. Möten hålls bakom stängda dörrar, interna ceremonier är inte offentliga och medlemskap redovisas normalt inte öppet.
Jag påstår inte att detta automatiskt innebär korruption. Jag påstår inte heller att medlemmar gör något fel. Men jag menar att det kan skapa ett demokratiskt problem när människor med offentlig makt samtidigt ingår i slutna nätverk som allmänheten inte kan granska.
I tidigare artiklar har jag uppmärksammat att Odd Fellows egen webbplats publicerat bilder från invigningar vid Rebeckaloge 61 Margareta Burea i Leksand. På en av dessa offentligt publicerade bilder syns en kvinna som till utseendet starkt påminner om ett kommunalråd i Rättviks kommun. Jag har dock inte kunnat få personens identitet eller eventuellt medlemskap offentligt bekräftat och drar därför ingen slutsats i den frågan.
Det intressanta är enligt min mening inte personen på bilden. Det intressanta är den principiella frågan. Om folkvalda politiker eller högre tjänstemän är medlemmar i slutna organisationer med interna löften och begränsad insyn – bör väljarna då få känna till detta inför ett val?
För mig handlar detta inte om en person. Det handlar om en princip.
Om folkvalda öppet redovisar sina politiska uppdrag, styrelseuppdrag och ekonomiska intressen, varför skulle medlemskap i slutna organisationer vara undantaget från insyn?
Demokrati handlar inte bara om att beslut fattas korrekt. Demokrati handlar också om att medborgarna ska kunna känna förtroende för att besluten fattas korrekt. Brist på insyn riskerar att skapa misstankar och spekulationer även när inga felaktigheter förekommer.
Därför anser jag att följande frågor förtjänar att diskuteras öppet inför valet 2026:
• Bör folkvalda politiker frivilligt redovisa medlemskap i slutna ordnar och sällskap?
• Bör högre kommunala tjänstemän göra detsamma?
• Har väljarna rätt att känna till sådana medlemskap innan de går till valurnorna?
• Finns det en principiell skillnad mellan öppna föreningar och organisationer med begränsad insyn och interna medlemslöften?
• Vilka kriterier använder Rättviks kommun när organisationer väljs ut för exponering på kommunens egen webbplats?
Jag har inga problem med att människor engagerar sig i föreningar, ordnar eller ideella verksamheter. Däremot anser jag att ju större offentlig makt en person har, desto högre krav bör vi kunna ställa på öppenhet.
För mig är detta ytterst en fråga om förtroende.
Och förtroende bygger på transparens.
I en demokrati ska väljarnas rätt till insyn väga tungt. Därför tycker jag att denna diskussion är värd att ta – öppet, sakligt och utan personangrepp.
Vad tycker ni?
Källor och bildreferenser
- Rättviks kommun – Aktiv Senior
- Odd Fellow Brödralogen 122 Siljansbygden
- Offentligt publicerad invigningsbild från Rebeckaloge 61 Margareta Burea
- Odd Fellow-huset i Leksand
- https://oddfellow.se/fragor/ny_medlem
2026-06-22 // Bo Jonsson för Enade Sverige
INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!