Enade Sverige är ett politiskt initiativ och enmansparti grundat av mig, Bo Jonsson.

Jag är partiets grundare, ansvarige företrädare och den som utformar den politik jag går till val på. Enade Sverige är därför inte uppbyggt som traditionella partier med medlemmar, partidistrikt, interna partiorgan och olika falanger.

Det innebär också att det är tydligt vem som ansvarar för den politik som presenteras.

Till sökningen

Jag vill kunna bedriva ett långsiktigt politiskt arbete utan att bli beroende av interna maktstrider, ekonomiska särintressen eller en partiapparat som med tiden riskerar att bli ett självändamål.

Modellen innebär samtidigt ett stort personligt ansvar. Jag kan inte skylla politiska beslut eller ställningstaganden på någon partistyrelse eller intern majoritet.

Det jag presenterar som Enade Sveriges politik ansvarar jag själv för.

Till sökningen

Enade Sverige är medvetet organiserat utan traditionellt medlemskap.

Det betyder inte att jag saknar intresse för människors idéer. Tvärtom är möjligheten till folklig påverkan central i min politiska modell, framför allt på kommunal nivå.

Man behöver inte vara medlem i Enade Sverige för att lämna förslag, argumentera för en fråga eller försöka påverka den politik jag driver.

Till sökningen

Enade Sverige finansieras privat av mig och tar inte emot donationer.

Det är ett medvetet principiellt val.

Politik ska inte kunna köpas. Ingen privatperson, organisation, företag, främmande stat eller annan aktör ska genom ekonomiska bidrag kunna få särskilt inflytande över mina politiska ställningstaganden.

Det innebär naturligtvis att Enade Sverige har mindre ekonomiska resurser än organisationer som finansieras genom medlemsavgifter, donationer eller stora partikassor.

Men för mig väger oberoendet tyngre.

Ingen finansierar min politiska röst och ingen köper den.

Den som vill stödja Enade Sverige behöver inte skicka pengar. Läs politiken, granska den, diskutera den och dela den vidare om du tycker att den förtjänar större spridning.

INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!

Till sökningen

Jag anser att Sverige behöver återfå förmågan att fatta och genomföra långsiktiga nationella beslut.

Rikspolitiken ska ha ett tydligt övergripande ansvar för bland annat försvar, rättsväsende, polis, nationell infrastruktur, energiförsörjning, ekonomisk politik, migration, gränskontroll och utrikespolitik.

Centralstyrning betyder däremot inte att all offentlig verksamhet ska koncentreras geografiskt till Stockholm eller att staten ska detaljstyra människors privata vardag.

Tvärtom ska en stark stat kunna garantera fungerande samhällsservice i hela landet.

Till sökningen

Den nationella politiska riktningen bestäms genom allmänna val.

Folket väljer riksdag och därigenom den politiska riktning som regeringen får mandat att genomföra. Mellan valen måste staten samtidigt kunna fatta långsiktiga beslut och bära ansvar för konsekvenserna.

Nationell centralstyrning ska kombineras med yttrandefrihet, offentlig debatt, insyn, transparens och möjlighet för människor att lämna förslag och synpunkter.

Stark statlig styrning kräver stark demokratisk legitimitet.

Till sökningen

Nej, inte som huvudmodell.

På nationell nivå behövs ett sammanhållet mandat och en långsiktig styrning genom riksdag och regering.

Det betyder inte att människor saknar möjlighet att påverka mellan valen. Folklig input, öppna processer och exempelvis en avgränsad Nationell Medborgarbudget kan komplettera den representativa demokratin.

Men stora rikspolitiska frågor ska inte styras genom ett system där varje större nationellt beslut avgörs genom folkomröstning.

Till sökningen

Kommunala frågor ligger nära människors vardag.

Invånarna känner sin kommun, sina skolor, bostadsområden, investeringar och lokala problem. Därför vill jag kraftigt stärka möjligheterna till folkinitiativ, rådgivande folkomröstningar, medborgarförslag och andra former av lokal påverkan.

Direktdemokratin ska vara starkast där besluten ligger närmast människors vardag – i kommunerna.

Till sökningen

Regionerna ska ha tydligt ansvar, god insyn och stark folklig förankring, men deras verksamhet ska fungera inom tydliga nationella ramar.

Regionala erfarenheter och behov ska påverka besluten, men staten måste ytterst kunna garantera att grundläggande samhällsservice håller en rimligt likvärdig nivå i hela landet.

Till sökningen

Suveränitet betyder att Sverige ytterst ska kunna bestämma över Sverige.

Svenska demokratiska institutioner ska kunna besluta om landets lagar, ekonomi, försvar, utrikespolitik och långsiktiga samhällsutveckling utifrån svenska förhållanden och svenska intressen.

Internationellt samarbete är viktigt, men samarbetet ska bygga på frivillighet och ömsesidig respekt.

Till sökningen

Ja.

Jag vill att Sverige återtar den politiska och lagstiftande självständighet som EU-medlemskapet begränsar.

Det betyder inte att Sverige ska isolera sig från Europa.

Efter ett EU-utträde ska Sverige eftersträva omfattande handel, diplomatiska relationer, forskning, kulturutbyte och praktiskt samarbete med europeiska länder och resten av världen.

Europa är större än Europeiska unionen.

Till sökningen

Sverige ska sträva efter att vara så självförsörjande som möjligt inom de områden som är viktiga för landets funktion, säkerhet och människors grundläggande behov.

Det gäller bland annat livsmedel, energi, läkemedel, sjukvårdsmateriel, försvarsmateriel, strategisk industri, digital infrastruktur och andra kritiska resurser.

Självförsörjning betyder däremot inte isolering.

Svensk produktion och svensk kapacitet ska vara den stabila grunden, medan internationell handel kompletterar och stärker den svenska försörjningen.

Sverige ska kunna handla med hela världen utan att göra sig så beroende av andra länder att grundläggande samhällsfunktioner hotas om leveranskedjor bryts.

Till sökningen

Sverige behöver en starkare inhemsk livsmedelsproduktion och bättre förutsättningar för svenska jordbrukare.

Ett land som inte kan förse sin befolkning med grundläggande livsmedel blir sårbart vid krig, konflikter, naturkatastrofer eller omfattande störningar i världshandeln.

Svenska bönder och livsmedelsproducenter är därför också en del av Sveriges beredskap.

Till sökningen

Ja.

Sverige behöver robusta lager och försörjningskedjor för bland annat livsmedel, läkemedel, sjukvårdsmateriel, drivmedel och andra samhällskritiska produkter.

Ett effektivt samhälle får inte vara så nedbantat att det saknar marginaler när en verklig kris uppstår.

Till sökningen

Jag vill förändra den monetära kärnan i Sveriges banksystem.

I dagens system skapar privata banker bankpengar bland annat när de beviljar lån. Enade Sveriges långsiktiga mål är att skapandet av Sveriges allmänna betalningsmedel ska vara en offentlig funktion och separeras från privat kreditgivning.

Samtidigt vill jag bygga upp en rikstäckande, allmänägd Folkbank som erbjuder grundläggande banktjänster, sparande och kredit till hushåll, företag och produktiva investeringar.

Privata banker och andra finansiella företag ska få fortsätta verka och konkurrera, men deras kreditgivning ska finansieras separat och inte samtidigt skapa nya allmänna svenska betalningsmedel.

Folkbanken ska inte drivas för att maximera avkastningen till privata ägare. Räntor och avgifter ska hållas så låga som långsiktigt är förenligt med finansieringskostnader, kreditrisk, administration, kapitalbehov och finansiell stabilitet.

Riksbanken och Folkbanken ska vara skilda institutioner. Folkbanken ska inte själv få bestämma hur mycket nya pengar som skapas.

En sådan reform måste genomföras stegvis, transparent och med stor försiktighet.

Den fullständiga modellen, dess risker och dess övergångsregler redovisas på sidan Bankreform och ekonomisk demokrati.

Till sökningen

Nej.

Ingen penningmodell kan skapa verkliga resurser ur tomma intet.

Arbetskraft, energi, råvaror, produktionskapacitet, kompetens och varor måste faktiskt finnas.

Om mängden pengar och den totala efterfrågan växer snabbare än ekonomins förmåga att producera varor och tjänster kan inflationen öka.

Folkbanken ska därför inte vara en politisk sedelpress. Ramarna för offentlig penningutgivning ska ligga hos en institutionellt självständig monetär funktion, med prisstabilitet och finansiell stabilitet som centrala begränsningar.

Offentligt penningskapande är inte samma sak som gratis resurser.

Till sökningen

Målet är stabilitet – inte ekonomiskt kaos.

Människors sparande, betalningar och rättigheter enligt befintliga avtal ska skyddas. Bolån och andra avtal ska inte godtyckligt upphävas.

Övergången måste utformas så att betalningssystemet fortsätter fungera och kreditvärdiga hushåll och företag även fortsättningsvis kan få finansiering.

En omfattande bankreform ska därför genomföras stegvis med tydliga övergångsregler och fortlöpande analyser av kreditförsörjning, bankernas finansiering och finansiell stabilitet.

Till sökningen

Ja.

Kontanter är viktiga både för personlig frihet och nationell beredskap.

Ett samhälle där varje betalning är beroende av elektricitet, internet och digitala system är också ett sårbart samhälle.

Kontanter ska därför fortsatt kunna användas som en viktig del av Sveriges betalningsberedskap och inom grundläggande handel och samhällsservice.

Digitalisering ska ge fler betalningsmöjligheter – inte göra landet beroende av en enda teknisk betalningsform.

Till sökningen

Sverige ska vara öppet för handel och investeringar, men staten måste kunna skydda sådant som är strategiskt viktigt för landets säkerhet och självständighet.

Kritisk infrastruktur, energisystem, kommunikation, försvarsrelaterad verksamhet, strategisk mark och andra samhällsviktiga resurser ska kunna omfattas av prövning, villkor eller begränsningar när ett förvärv skapar allvarliga säkerhets- eller beroenderisker.

Reglerna ska vara tydliga, rättssäkra och utformade så att legitim handel inte förväxlas med kontroll över strategiska samhällsfunktioner.

Till sökningen

Nej.

Privata företag, entreprenörer, jordbrukare, uppfinnare, investeringar och innovation är viktiga delar av ett fungerande samhälle.

Enade Sverige skiljer mellan öppen privat konkurrens och strategiska samhällsfunktioner där det allmänna måste bära ett särskilt ansvar.

Det gäller även bankreformen: privata finansiella företag ska kunna konkurrera om kredit, investeringar och tjänster, medan skapandet av allmänna svenska betalningsmedel ska vara en offentlig kärnfunktion.

Till sökningen

Jag anser att Sveriges nationella valuta och den övergripande penningpolitiken ska vara en nationell angelägenhet. Det hindrar däremot inte kommuner från att pröva lokala kompletterande system för att belöna samhällsnyttiga insatser.

En kommun skulle exempelvis kunna införa en kommunal kupong, lokal poäng eller annan form av värdebevis som invånare kan få genom att frivilligt bidra med allmännyttiga insatser.

Det skulle exempelvis kunna handla om ideellt arbete inom föreningslivet, hjälp till äldre, natur- och miljövård, trygghetsskapande aktiviteter, arbete för den lokala bygden eller andra insatser som kommunen bedömer skapar ett värde för lokalsamhället.

Belöningen skulle sedan kunna användas inom kommunen, exempelvis för vissa kommunala tjänster, aktiviteter eller hos lokala företag och föreningar som frivilligt väljer att delta i systemet.

I vardagligt tal kan sådana system ibland kallas ”lokal valuta”, men juridiskt och monetärt ska de vara frivilliga belönings- eller värdebevissystem – inte nya allmänna pengar och inte ett sätt att kringgå Enade Sveriges princip om ett nationellt offentligt penningsystem.

Ett väl utformat system skulle kunna uppmuntra ideellt engagemang, stärka föreningslivet, stimulera lokal aktivitet och belöna människor som frivilligt gör konkreta insatser för sin kommun och sina medmänniskor.

Hur ett sådant system utformas ska i första hand vara en lokal fråga, men det måste ske inom gällande lagstiftning, med transparenta regler och utan att skapa ett privat eller kommunalt kronlikt betalningsmedel som konkurrerar med Sveriges nationella valuta.

Nationella pengar – lokal frihet att utveckla frivilliga belöningssystem.

Till sökningen

Sverige är idag starkt beroende av digital infrastruktur och teknik som kontrolleras av utländska företag och stater.

Jag vill att Sverige bygger upp större egen kapacitet inom samhällskritisk datalagring, cybersäkerhet, kommunikation, datacenter och digital infrastruktur.

Sverige ska kunna använda internationell teknik utan att vara helt utlämnat åt den.

Till sökningen

En stark stat får inte betyda en stat som godtyckligt övervakar hela befolkningen.

Polis och säkerhetsmyndigheter behöver effektiva verktyg mot exempelvis terrorism, spionage, sabotage och organiserad brottslighet.

Men övervakning ska vara målinriktad, lagreglerad, proportionerlig och möjlig att granska.

Det finns en stor skillnad mellan att övervaka en konkret misstänkt säkerhetsrisk och att övervaka hela befolkningen för säkerhets skull.

Till sökningen

Jag motsätter mig system där människors politiska åsikter, konsumtion, hälsa, livsstil eller beteenden kartläggs och omvandlas till statligt kontrollerade sociala poäng som används för att övervaka människor, begränsa deras frihet eller villkora grundläggande medborgerliga rättigheter.

Detta ska inte förväxlas med frivilliga kommunala belöningssystem där en person exempelvis kan få en lokal kupong eller annan ersättning för en konkret och frivillig samhällsnyttig insats. Att belöna en utförd insats är något helt annat än att staten betygsätter medborgaren.

Ingen ska få sämre medborgerliga rättigheter, sämre tillgång till grundläggande samhällsservice eller andra sanktioner därför att personen inte deltar i ett sådant frivilligt system.

Teknik ska vara ett verktyg för människan – inte människan ett objekt för tekniken.

Till sökningen

Ja.

Jag vill att Sverige lämnar NATO och återtar kontrollen över sin säkerhets- och försvarspolitik.

Det betyder inte att Sverige måste isolera sig militärt från andra länder.

Sverige ska kunna samarbeta med andra stater när samarbetet stärker vår egen försvarsförmåga och sker på svenska villkor.

Till sökningen

Ja.

Jag vill att Sverige säger upp DCA-avtalet med USA.

Avtalet ger amerikanska styrkor omfattande tillgång till överenskomna svenska militära områden och anläggningar och reglerar bland annat förhandslagring, användning av infrastruktur och amerikansk verksamhet i Sverige.

Avtalet är ingånget av Sverige och innehåller hänvisningar till svensk suveränitet. Min invändning är politisk: jag anser att de rättigheter och långsiktiga beroenden som avtalet skapar går längre än vad Sverige bör acceptera för att bevara största möjliga nationella handlingsfrihet.

Motståndet mot DCA bygger därför inte på att USA:s befolkning betraktas som en fiende, utan på principen att svensk säkerhets- och försvarspolitik ytterst ska beslutas och kontrolleras från Sverige.

Till sökningen

Nej. Tvärtom.

Utrikespolitisk självständighet förutsätter att Sverige kan försvara sig.

Fredspolitik får aldrig betyda försvarslöshet.

Till sökningen

Försvarsmaktens uppgift ska vara tydlig:

Att försvara Sverige, Sveriges befolkning, territorium och suveränitet.

Svenska soldater ska inte skickas utomlands för att delta i andra staters krig eller militära konflikter.

Det gäller även militära insatser som betecknas som fredsbevarande eller fredsframtvingande.

Jag anser inte att svenska soldaters uppgift är att med militär makt försöka lösa andra länders konflikter.

Svenska soldater ska utbildas för att försvara Sverige – inte för att skickas ut i världen.

Till sökningen

Ja.

Sverige ska kunna utbyta kunskap, genomföra utbildningssamarbeten och upprätthålla normala militära och diplomatiska kontakter med andra stater.

Sverige ska också kunna köpa sådan försvarsmateriel från andra länder som Sverige behöver och inte rimligen kan producera självt.

Däremot ska Sverige inte exportera krigsmateriel till andra länder. Svensk försvarsindustri ska i första hand finnas för att bygga och upprätthålla Sveriges egen försvarsförmåga, inte göras ekonomiskt beroende av internationell vapenexport.

Sverige ska eftersträva en så hög egen försörjningsförmåga inom försvarsmateriel som är praktiskt och ekonomiskt rimlig, men kunna komplettera svensk kapacitet genom inköp och tekniskt samarbete med andra länder när det behövs.

Militärt samarbete ska ytterst stärka försvaret av Sverige, inte användas som en väg in i andra länders krig.

Sverige ska kunna samarbeta för att försvara Sverige – men inte bygga en exportindustri som tjänar pengar på att beväpna andra staters konflikter.

Till sökningen

Jag vill ha en lång och sammanhållen värnplikt på normalt två till tre år beroende på befattning, obligatorisk för män och frivillig för kvinnor.

Ett modernt försvar innehåller många kvalificerade specialiteter. Det kan handla om teknik, fordon, sjukvård, samband, logistik, ledning, cybersäkerhet, luftvärn, underrättelsetjänst och olika vapensystem.

Det räcker inte alltid att lära sig grunderna under några hundra dagar.

Soldaten ska få tid att öva i sitt förband och utveckla verklig yrkes- och specialistkompetens.

Målet är att den som avslutar värnplikten ska kunna säga:

Jag har inte bara gjort värnplikten – jag har blivit soldat och lärt mig ett yrke eller en specialistkompetens som jag behärskar.

Till sökningen

Ja.

Om staten kräver två eller tre år av en ung människas liv ska staten också behandla tjänstgöringen som det kvalificerade arbete och den omfattande utbildning den faktiskt är.

Värnpliktiga ska få en månatlig ersättning på en nivå som motsvarar en riktig månadslön.

Samtidigt ska Försvarsmakten stå för grundläggande kostnader såsom mat, boende, uniform, utrustning och nödvändig sjukvård.

Det innebär att en stor del av inkomsten ska kunna sparas.

Efter tjänstgöringen kan pengarna exempelvis användas till kontantinsats till ett eget boende, studier, körkort, företagande eller som ekonomisk buffert.

Värnplikten blir därmed både en investering i Sveriges försvar och en investering i den unga människans framtid.

Till sökningen

Efter avslutad värnplikt ska alla rekommenderas att fortsätta sin anknytning till Försvarsmakten genom exempelvis Hemvärnet.

Det ska vara frivilligt.

På så sätt kan Sverige bygga upp en mycket stor grupp människor med militär utbildning, specialistkompetens och lokal förankring.

Till sökningen

Ett starkt försvar består av mycket mer än soldater och vapen.

Sjukvård, energi, transporter, livsmedelsförsörjning, kommunikation, räddningstjänst, vatten och andra samhällsfunktioner måste kunna fungera även under mycket svåra förhållanden.

Befolkningens kunskaper om krisberedskap behöver också stärkas.

Ett motståndskraftigt samhälle är i sig en del av Sveriges försvar.

Till sökningen

Inte nödvändigtvis.

Enade Sveriges överordnade princip är inte permanent neutralitet utan svensk suveränitet, utrikespolitisk handlingsfrihet och icke-intervention.

Sverige ska självt bestämma vilka länder vi vill samarbeta, handla och förhandla med.

Ingen främmande stat, militärallians eller geopolitisk maktsfär ska bestämma vilka relationer Sverige får ha.

Till sökningen

Sverige ska inte försöka styra andra staters inre politiska utveckling eller använda militär makt för att förändra deras samhällssystem.

Samma respekt för nationell suveränitet som vi kräver för Sverige ska vi visa andra stater.

Det innebär inte att Sverige måste vara tyst.

Vi ska kunna kritisera handlingar, uttrycka svenska ståndpunkter, bedriva diplomati och erbjuda medling.

Att ha en åsikt om ett annat land är inte samma sak som att ha rätt att bestämma över landet.

Till sökningen

Nej. Tvärtom.

Jag vill att Sverige ska ha diplomatiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella relationer med så många länder som möjligt.

Svensk självständighet betyder inte att vi ska stänga dörren mot världen.

Det betyder att Sverige självt håller i nyckeln.

Till sökningen

Diplomati är särskilt viktig när stater inte är överens.

Att tala med en regering är inte detsamma som att stödja allt den regeringen gör.

Diplomatiska relationer skapar dessutom förutsättningar för handel, forskning, utbildning, kultur, turism och vanliga mänskliga kontakter.

Jag vill bygga broar – inte rasera dem.

Till sökningen

Nej.

Svenska soldaters uppgift ska vara att försvara Sverige.

Sverige ska kunna bidra till fred genom andra medel: diplomati, förhandling, medling och humanitär hjälp.

Till sökningen

Enade Sveriges grundlinje är att Sverige inte ska göra sig till militär part i andra staters krig.

Svenska resurser ska i första hand användas till Sveriges egen försvarsförmåga.

Till sökningen

Civila är civila – oavsett sida.

Humanitär hjälp ska utgå från människors behov och inte från vilken regering eller militär som kontrollerar området där de råkar leva.

Mat till hungriga, mediciner till sjuka och värme till människor som fryser ska inte göras till ett geopolitiskt ställningstagande.

Till sökningen

Jag vill att Sverige ska vara öppet för studentutbyte, forskning och akademiskt samarbete med så många länder som möjligt.

Utländska utbytesstudenter ska kunna studera i Sverige och svenska studenter och forskare ska kunna studera och forska utomlands.

Det ska inte begränsas till länder Sverige för tillfället står politiskt nära.

När säkerheten och förutsättningarna tillåter det ska svenska studenter och forskare kunna studera och samarbeta även i exempelvis Ryssland, Kina och andra länder utanför den västliga politiska sfären.

Det kräver bättre diplomatiska relationer, fungerande ambassader och konsulat, visumhantering och akademiska avtal.

Sverige ska bygga kunskapsbroar till världen.

Till sökningen

Jag vill uppmuntra fler svenska kommuner att utveckla vänortssamarbeten med kommuner och städer i andra länder.

Samarbetena kan användas inom exempelvis skola, ungdomsverksamhet, kultur, idrott, turism, näringsliv och kommunal utveckling.

Elever kan möta elever, föreningar samarbeta med föreningar och företagare skapa kontakter.

Kommunerna ska däremot inte bedriva egen utrikespolitik. Utrikespolitiken är nationell.

Vänorterna handlar om folk-till-folk-kontakter och brobyggande.

Till sökningen

Sanktioner ska inte användas slentrianmässigt eller för att Sverige automatiskt förväntas följa någon annan stats utrikespolitik.

Sverige ska självständigt bedöma sådana åtgärder utifrån svenska intressen, faktisk effekt, folkrätt och konsekvenser för civila.

Till sökningen

Jag tar tydligt avstånd från russofobi, antisemitism, islamofobi och andra former av fientlighet där människor kollektivt döms utifrån nationalitet, etnicitet, hudfärg eller religion.

För mig är utgångspunkten enkel:

Människor är individer.

En rysk människa är inte ansvarig för den ryska regeringens handlingar därför att personen är ryss. En judisk människa är inte ansvarig för den israeliska regeringens handlingar därför att personen är jude. En muslim ska inte tillskrivas extremistiska åsikter eller handlingar enbart därför att personen är muslim.

Samma princip gäller alla andra människor.

Vi måste kunna kritisera regeringar, stater, politiska rörelser, religioner, ideologier, organisationer och konkreta handlingar utan att göra hela folkgrupper eller religiösa grupper kollektivt ansvariga.

Mitt avståndstagande från islamofobi förändrar därför inte mina politiska ståndpunkter om exempelvis offentliga böneutrop, religiösa byggprojekt, utländsk finansiering av religiösa organisationer eller principen att svensk lag alltid står över religiösa regler.

Det är politiska frågor som ska kunna diskuteras öppet i en demokrati.

På samma sätt innebär mitt avståndstagande från antisemitism inte att Israels regering står över politisk kritik, och mitt avståndstagande från russofobi innebär inte att Rysslands regering står över politisk kritik.

Kritik av en religion är inte automatiskt fientlighet mot dess troende. Kritik av en stat är inte fientlighet mot dess folk. Kritik av en politisk idé är inte ett angrepp på alla människor som förknippas med den.

Det är människors egna handlingar och beteenden som ska avgöra hur vi bedömer dem – inte deras hudfärg, religion, etnicitet eller nationalitet.

Den som begår brott ska bedömas efter sina handlingar. Den som respekterar svensk lag och sina medmänniskor ska inte misstänkliggöras på grund av sitt ursprung eller sin tro.

Vi är alla individer och ska i första hand bedömas efter vad vi själva säger, gör och står för.

Jag vill inte att svenskar ska lära sig att hata ryssar, judar, muslimer eller andra grupper – och jag vill lika lite att människor från andra grupper ska lära sig att hata svenskar.

Kritisera idéer, beslut och beteenden – döm inte människor kollektivt efter vilka de är.

Till sökningen

Jag försöker bemöta sakargument, inte etiketter.

Enade Sverige är ett svenskt politiskt projekt och min politiska lojalitet ligger hos Sverige.

Jag företräder inte Ryssland, USA, Belarus, Kina eller någon annan främmande stat.

Att försöka förstå ett annat lands perspektiv är inte detsamma som att acceptera det. Att ha diplomatisk kontakt är inte politisk underkastelse.

Jag kan kritisera svensk, amerikansk eller europeisk politik utan att därför företräda Ryssland. Jag kan kritisera ryska beslut utan att därför företräda väst.

Jag vill bygga broar mellan människor och länder – inte rasera dem.

Det är särskilt när relationerna är dåliga som kommunikationsvägar behövs som mest.

Till sökningen

Nej.

Sverige kommer även i framtiden att ha migration.

Men migrationen ska vara kontrollerad och anpassad efter Sveriges långsiktiga demografiska utveckling och faktiska förmåga att integrera människor.

Arbetskraft, studenter, forskare och andra människor ska även i framtiden kunna komma till Sverige under ordnade former.

Till sökningen

Ja.

Svenskt medborgarskap ska vara slutpunkten på en lång och dokumenterad etablering i Sverige – inte en administrativ formalitet.

Min inriktning är en huvudregel om minst tio års laglig och sammanhängande bosättning i Sverige.

Den sökande ska kunna styrka sin identitet, kunna försörja sig, behärska svenska, ha grundläggande kunskap om svensk historia, samhällssystem, lagstiftning och demokratiska institutioner samt ha levt skötsamt.

Allvarlig eller upprepad kriminalitet ska kunna leda till betydligt längre kvalificeringstid eller att medborgarskap inte beviljas.

Jag vill också att ett nytt medborgarskap markeras genom en medborgarskapsceremoni där personen bekräftar sin respekt för Sveriges lagar och sitt ansvar som svensk medborgare.

Svenskt medborgarskap ska vara värdefullt därför att det betyder något.

Till sökningen

Som huvudregel, ja, vid planerad migration.

Den som flyttar till Sverige för arbete, företagande eller permanent bosättning ska i betydligt större utsträckning kunna visa egen försörjning, boende och förmåga att bära sina grundläggande etableringskostnader.

Planerad migration ska inte bygga på att svenska skattebetalare finansierar etableringen från första dagen.

Reglerna ska samtidigt göra det möjligt för exempelvis utbytesstudenter och internationella forskare att komma hit under tydliga och förutsägbara villkor.

Till sökningen

Jag vill förändra dagens ordning så att asyl- och skyddsansökningar i normalfallet ska kunna initieras och prövas innan resan till Sverige.

Det kräver ett nytt rättsligt och praktiskt system, exempelvis genom svenska beskickningar eller särskilda ansökningscenter utanför Sverige. I dagens system fungerar det inte på det sättet.

När det är farligt eller praktiskt omöjligt att söka från hemlandet ska säkra tredjelandslösningar och andra lagliga skyddsvägar kunna användas.

Målet är att minska behovet av farliga resor och människosmuggling och skapa fler ordnade vägar för människor vars skyddsskäl faktiskt uppfyller kriterierna.

Reformen måste utformas i enlighet med Sveriges bindande skyddsåtaganden, inklusive principen att människor inte får skickas till förföljelse eller annan behandling som internationell rätt förbjuder.

Den som beviljas skydd ska därefter kunna resa lagligt och ordnat till Sverige.

Till sökningen

Skydd från krig eller förföljelse och permanent immigration är inte samma sak.

En person som behöver skydd under en konflikt ska kunna få sitt individuella skyddsbehov prövat och, där kriterierna är uppfyllda, få trygghet.

Men ett tillfälligt skyddsbehov ska inte automatiskt innebära permanent bosättning eller svenskt medborgarskap.

När förhållandena i hemlandet blivit tillräckligt säkra ska återvändande åter kunna vara det naturliga alternativet.

Sverige ska kunna visa medmänsklighet utan att varje tillfällig humanitär situation automatiskt omvandlas till permanent migration.

Till sökningen

Jag anser att stora ekonomiska återvandringsbidrag i grunden är en bakvänd och onödig lösning.

Om Sverige från början har tydliga krav på vem som får bosätta sig här, hur permanent etablering fungerar och vilka grundläggande spelregler som gäller ska staten inte flera år senare behöva betala stora summor för att människor ska lämna landet.

Min princip är enklare:

Gör spelreglerna tydliga från början.

Den som vill bygga sitt liv i Sverige ska förstå att svensk lag gäller, att svenska språket är centralt för integrationen, att egen försörjning efter förmåga förväntas och att grundläggande svenska samhällsregler måste accepteras.

Den som vill leva här under dessa förutsättningar ska kunna göra det.

Den som inte vill acceptera de grundläggande förutsättningarna för ett liv i Sverige kommer i många fall själv att välja ett annat land eller avstå från permanent etablering.

Frivillig återvandring ska naturligtvis vara möjlig och rimlig praktisk hjälp ska kunna ges när det finns behov av det.

Men jag ser inte stora ekonomiska återvandringsbidrag som någon central lösning på Sveriges migrationsproblem.

Rätt människor ska komma under rätt former från början. Då minskar behovet av att betala människor för att lämna landet i efterhand.

Till sökningen

Sverige ska inte acceptera att kriminella nätverk, klanstrukturer, våldsbejakande extremistmiljöer eller andra organisationer bygger upp parallella maktstrukturer i landet.

Människor är fria att organisera sig, bilda föreningar och leva tillsammans inom svensk lag.

Men ingen grupp får skapa ett parallellt rättssystem, använda hot eller våld för att kontrollera människor eller bygga strukturer som konkurrerar med svenska staten.

Det ska finnas en rättsordning i Sverige – den svenska.

Till sökningen

Enade Sverige erkänner etniska svenskar som ett folk och Sveriges historiska majoritetsbefolkning, med en lång språklig, kulturell och historisk kontinuitet i Sverige och Norden.

Med etnisk svensk menar jag den historiskt framvuxna svenska folkgruppen, med kulturell, språklig och släktmässig kontinuitet i Sverige över generationer.

Begreppet ska inte förväxlas med svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap är en juridisk status och kan innehas av människor med många olika etniska bakgrunder. Etnicitet handlar i stället om bland annat historiskt ursprung, kulturell tillhörighet, språk, familjebakgrund och identifikation.

Etnicitet är samtidigt inte någon exakt biologisk kategori. Människor kan ha blandad bakgrund och det finns inga skarpa gränser där exempelvis ett visst antal svenska föräldrar eller mor- och farföräldrar automatiskt avgör en människas etnicitet.

Jag definierar inte svensk etnicitet efter hudfärg eller efter någon föreställning om biologisk eller rasmässig renhet.

Enade Sverige tar avstånd från nazism, rasbiologi, rasrenhet, rashierarkier och föreställningar om att människor skulle ha olika människovärde eller medborgerliga rättigheter beroende på så kallad ras, hudfärg eller etniskt ursprung.

Att erkänna att det finns ett historiskt svenskt folk är för mig inte detsamma som att hävda att detta folk skulle vara biologiskt ”rent”, överlägset andra eller berättigat till större människovärde.

Att erkänna ett folks existens är inte att hävda dess överlägsenhet.

Jag anser däremot att den svenska folkgruppens historiska kontinuitet har ett värde och ska kunna föras vidare till framtida generationer.

Min principiella och långsiktiga målbild är därför:

Etniska svenskar ska även i framtiden utgöra en tydlig och stabil majoritet av Sveriges befolkning och inte genom långvariga demografiska förändringar bli en minoritet i sitt eget land.

Detta är en övergripande demografisk inriktning – inte en exakt matematisk kvot och inte ett system för att registrera eller klassificera människor efter ”ras”, mäta människors biologiska ursprung eller tilldela människor olika rättigheter beroende på etnicitet.

Demografisk politik ska bedrivas genom generella demokratiska verktyg såsom långsiktigt hållbara migrationsnivåer, integrationspolitik och familjepolitik – inte genom att staten graderar enskilda människors värde efter ursprung.

Alla svenska medborgare ska vara lika inför lagen och ha samma grundläggande medborgerliga rättigheter och skyldigheter oavsett etnisk bakgrund, hudfärg eller religion.

Till sökningen

Därför att det handlar om en övergripande demografisk riktning, inte om att staten ska avgöra exakt vilken etnisk kategori varje enskild människa tillhör.

Enade Sverige förespråkar inte något statligt register över människors etnicitet, ”ras”, DNA eller släktträd.

Demografiska förändringar kan följas på befolkningsnivå genom anonymiserad statistik av det slag som redan används, exempelvis födelseland, föräldrars födelseland, migration och generationer. Sådan statistik kan fungera som indikatorer på den övergripande demografiska utvecklingen, men den kan inte ge ett exakt statistiskt mått på hur många människor som är etniska svenskar.

Det blir särskilt tydligt för människor med blandad bakgrund. Det finns ingen rimlig matematisk formel som avgör en människas etnicitet utifrån ett visst antal föräldrar, mor- och farföräldrar eller generationer.

Poängen med målbilden är därför inte att klassificera enskilda människor, utan att uttrycka Enade Sveriges långsiktiga uppfattning att den historiskt framvuxna svenska majoritetsbefolkningen även i framtiden ska utgöra en tydlig och stabil majoritet i Sverige, samtidigt som nationella minoriteter och människor med andra bakgrunder är en del av landet och omfattas av samma medborgerliga rättigheter.

Till sökningen

Nej.

Hudfärg är inte mitt kriterium för svenskhet och jag förespråkar inte någon idé om en ”vit stat”.

Begreppet ”vit” omfattar människor från ett stort antal olika folk, kulturer och nationer. En människas hudfärg gör henne därför inte till etnisk svensk.

Min uppfattning om Sveriges historiska och demografiska kontinuitet ska inte blandas samman med nazistiska eller rasbiologiska föreställningar.

Jag tar avstånd från idéer om rasrenhet, rashierarkier, antisemitism och etnisk överlägsenhet.

Människor ska bedömas som individer. Ingen svensk medborgare ska ha större eller mindre grundläggande rättigheter inför staten därför att personen har svenska, judiska, samiska, finska, romska, arabiska, afrikanska eller andra familjerötter.

Det hindrar inte Sverige från att erkänna att landet har en historisk majoritetsbefolkning, precis som Sverige erkänner sina historiska nationella minoriteter.

Att erkänna ett folks existens är inte att hävda dess överlägsenhet.

Till sökningen

Jag står upp för Sveriges nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – och deras möjlighet att bevara och utveckla sina språk, kulturer och historiska identiteter.

Jag ser ingen motsättning mellan att erkänna det svenska folkets historiska kontinuitet och att värna Sveriges historiska minoriteter.

Sverige kan både erkänna etniska svenskar som landets historiska majoritetsbefolkning och värna de minoriteter som under lång tid varit en del av Sverige.

Ingen etnisk grupp ska tilldelas högre människovärde eller större grundläggande medborgerliga rättigheter än någon annan. Alla svenska medborgare ska vara lika inför lagen.

Till sökningen

Ja.

En svensk medborgares etniska bakgrund ska inte avgöra vilka demokratiska eller politiska uppdrag personen kan inneha. Om exempelvis en same, jude, sverigefinne eller person med annan bakgrund får väljarnas och riksdagens förtroende finns det ingen motsättning mellan detta och Enade Sveriges demografiska målbild.

Den demografiska målbilden handlar om Sveriges långsiktiga befolkningssammansättning och historiska kontinuitet – inte om att politisk eller ekonomisk makt ska fördelas efter etnicitet.

Samma demokratiska spelregler ska gälla för alla svenska medborgare.

Till sökningen

Inte genom diskriminering eller olika rättigheter för olika etniska grupper.

Politiken ska i stället handla om framtida migrationsnivåer, integration, familjepolitik och långsiktig demografisk stabilitet.

Målet är att Sverige även i framtiden ska ha kontinuitet som svensk nation och att den historiskt framvuxna svenska befolkningen ska förbli en tydlig och stabil majoritet, samtidigt som människor med andra bakgrunder som lever här som svenska medborgare omfattas av samma lagar, rättigheter och skyldigheter.

Till sökningen

Den som väljer att bosätta sig i Sverige ska respektera att Sverige redan har ett eget språk, en egen historia, lagstiftning, samhällsordning, traditioner och kulturarv.

Det betyder inte att människor måste överge hela sitt ursprung eller sin privata identitet.

Men integration innebär också anpassning till det samhälle man har valt att leva i.

Svensk lag gäller framför religiösa regler och kulturella sedvänjor.

Att ta seden dit man kommer betyder inte att alla måste bli identiska. Det betyder att den som kommer till Sverige respekterar landet man har kommit till.

Till sökningen

En suverän stat måste veta vilka människor som passerar dess gränser.

Sverige ska ha en stark nationell förmåga inom polis, tull, kustbevakning och annan relevant gränskontroll.

Rätten till planerad permanent bosättning i Sverige ska så långt som möjligt avgöras innan etableringen sker.

Till sökningen

Religionsfriheten ska gälla alla.

Människor ska vara fria att vara kristna, judar, muslimer, buddhister, hinduer, tillhöra andra religioner eller inte tro alls.

Ingen religion står över svensk lag.

Samma svenska lag gäller för alla.

Till sökningen

Sverige har präglats av kristendomen i mer än tusen år.

Kristendomen har påverkat Sveriges historia, högtider, språk, konst, arkitektur, samhällsinstitutioner och kulturella identitet.

Sverige har idag full religionsfrihet och människor med många trosuppfattningar, men det förändrar inte vår historia.

Jag anser därför att Sveriges kristna kulturarv ska erkännas och bevaras.

Till sökningen

Ja.

Historiska kyrkor, kyrkogårdar, klosterlämningar och andra kristna kulturmiljöer är en viktig del av Sveriges historia.

De ska vårdas och kunna föras vidare till kommande generationer.

Till sökningen

Ja.

Muslimer, judar, buddhister, hinduer och andra ska kunna ha ändamålsenliga lokaler för sin religionsutövning inom svensk lag.

Religionsfrihet ska vara verklig.

Till sökningen

Religionsfriheten innebär inte en obegränsad rätt att förändra ett lokalsamhälles fysiska eller kulturella miljö.

Stora religiösa byggprojekt ska prövas utifrån tydliga krav på stadsbild, detaljplanering, trafik, buller och påverkan på den lokala miljön.

Jag vill inte se en utveckling där mycket stora externa ekonomiska resurser används för att successivt förändra Sveriges historiska och kulturella prägel genom monumentala religiösa projekt.

Samtidigt ska reglerna vara rättssäkra och principiellt tillämpbara.

Till sökningen

Jag vill ha betydligt större transparens och kontroll.

Det ska gå att fastställa var större finansiering av trossamfund och religiösa byggprojekt kommer ifrån.

Sverige ska kunna ingripa mot finansiering som används för otillbörlig utländsk påverkan, våldsbejakande extremism eller verksamhet som hotar svensk säkerhet eller svensk lag.

Religionsfriheten ska inte kunna användas som en bakdörr för främmande stater att köpa politiskt eller religiöst inflytande i Sverige.

Till sökningen

Jag är mot offentliga böneutrop i Sverige.

Religionsfrihet innebär rätten att tro, samlas och utöva sin religion – inte en rätt att genom återkommande förstärkta högtalarutrop göra det offentliga ljudlandskapet till bärare av religiösa budskap.

Principen ska genomföras genom generella och rättssäkra regler.

Till sökningen

Genom att skilja mellan individens rättigheter och landets historiska kulturarv.

En muslim, jude, kristen eller ateist ska ha samma rättigheter som svensk medborgare.

Att Sverige samtidigt erkänner sitt tusenåriga kristna kulturarv innebär inte olika medborgerliga rättigheter.

Religionsfrihet för individen – svensk lag framför religiösa regler – och respekt för Sveriges historiska kulturarv.

Till sökningen

Nej.

En polisuniform, militär uniform eller annan statlig uniform representerar staten och hela befolkningen, inte den anställdes privata politiska övertygelse.

Jag vill därför att personal inom exempelvis Polismyndigheten och Försvarsmakten inte ska använda myndighetens uniform för att delta i politiska eller opinionsbildande manifestationer.

Det ska vara en generell princip.

Det gäller exempelvis Prideparader, partipolitiska demonstrationer, politiska kampanjer och andra opinionsyttringar.

En polis eller soldat ska naturligtvis få ha politiska åsikter och som privatperson delta i lagliga manifestationer.

Men då gör personen det som privatperson – inte som representant för svenska staten i uniform.

Till sökningen

Ja.

Uppsåtliga, allvarliga eller upprepade överträdelser ska kunna få kraftiga arbetsrättsliga konsekvenser, ytterst avsked.

Rättssäker individuell prövning ska samtidigt finnas.

Till sökningen

Uniformerad myndighetsutövning ska vara politiskt och religiöst neutral.

När en person bär statens uniform ska det vara staten och myndigheten som syns – inte den enskildes politiska eller religiösa tillhörighet.

I befattningar där en fastställd uniform är central för tjänsten ska uniformen därför bäras enligt en enhetlig standard utan privata politiska eller religiösa tillägg.

Principen ska gälla alla religioner och politiska övertygelser lika.

Privat religionsfrihet är en sak. Att representera svenska staten i uniform är en annan.

Till sökningen

Sveriges myndigheter ska fungera utifrån svensk lag, svensk förvaltningstradition och svenska samhällsbehov.

Människor som kommer till Sverige ska kunna behålla sin privata identitet och religion, men staten behöver inte förändra sina grundläggande institutioner för att efterlikna religiösa eller kulturella normer från andra länder.

I svensk myndighetsutövning är det Sverige som sätter reglerna.

Till sökningen

Ja.

Den som utövar offentlig makt måste kunna hållas personligt ansvarig när makten missbrukas eller klart definierade allvarliga skyldigheter åsidosätts.

Enade Sverige vill därför ha skärpt och fullt tjänstemannaansvar, kombinerat med rättssäkra regler om uppsåt, grov oaktsamhet, jäv, korruption och allvarligt maktmissbruk.

För den högsta statsledningen vill jag dessutom införa en svensk konstitutionsdomstol och en rättssäker form av riksrätt eller motsvarande konstitutionellt ansvarsutkrävande för allvarliga överträdelser av grundlag och klart definierade ämbetsbrott.

Det betyder inte att varje felbedömning ska kriminaliseras. Tjänstemän måste kunna fatta svåra beslut i god tro utan rädsla för politiska hämndprocesser.

Stor offentlig makt ska innebära stort personligt ansvar – men ansvaret ska alltid prövas enligt lag av oberoende rättsliga instanser.

Till sökningen

Polisen ska vara nationellt styrd men lokalt närvarande i hela Sverige.

Staten ska bära det yttersta ansvaret för polisens organisation, resurser och utbildning.

Samtidigt ska varje svensk kommun ha en bemannad polisstation som en grundläggande del av samhällsservicen.

Det ska finnas poliser som arbetar kontinuerligt lokalt och bygger verklig lokalkännedom.

De ska känna områdena, de lokala förhållandena, problembilderna, skolorna, företagen och andra samhällsaktörer.

Polisen ska inte bara komma utifrån när något allvarligt redan har hänt.

Nationell styrka ska kombineras med verklig lokal närvaro och lokalkännedom.

Till sökningen

Organiserad brottslighet måste angripas både operativt och ekonomiskt.

Staten ska bekämpa ledarskap, rekrytering, illegal vapenhandel, narkotikahandel, penningtvätt, utpressning och de ekonomiska strukturer som håller nätverken vid liv.

Brottsvinster ska kunna beslagtas genom rättssäkra processer.

Vittnesskydd och möjligheten att lämna kriminella miljöer ska förbättras.

Samtidigt måste samhället ingripa tidigare mot nyrekrytering av barn.

Till sökningen

Ja, för allvarlig kriminalitet.

Det gäller framför allt grova våldsbrott, sexualbrott, allvarliga brott mot barn, organiserad kriminalitet, terrorism, spioneri och andra mycket allvarliga brott.

Straff ska vara proportionerliga och individuellt prövade av oberoende domstolar.

Till sökningen

Ja.

Som huvudregel anser jag att en utländsk medborgare som begår mycket grov kriminalitet ska kunna utvisas efter avtjänat straff när rättsliga förutsättningar finns.

Till sökningen

Sjukvården ska vara offentligt finansierad och styras utifrån människors vårdbehov.

Staten ska fastställa starka nationella krav på kvalitet, beredskap och tillgänglighet.

Regionerna ansvarar samtidigt för stora delar av det praktiska genomförandet.

Nationell riktning – regionalt genomförande.

Till sökningen

Genom bättre arbetsmiljö, fasta anställningar, mindre beroende av kortsiktig bemanning, effektivare användning av personal och mindre onödig administration.

Vårdpersonal ska få ägna mer tid åt patienter.

Till sökningen

Människor som vill vårda eller hjälpa en närstående hemma ska få bättre möjligheter att göra det.

När en närstående tar ett omfattande omsorgsansvar som annars hade behövt utföras av offentlig verksamhet ska ekonomiskt och praktiskt stöd kunna finnas.

Det måste vara frivilligt för både den som behöver omsorg och den som vårdar.

Anhörigvård ska vara ett alternativ – inte ett sätt för staten att dumpa sitt ansvar på familjen.

Till sökningen

Kunskap, bildning, trygghet och förberedelse för vuxenlivet.

Elever behöver studiero och lärare måste få möjlighet att faktiskt undervisa.

Till sökningen

Ja.

Lärarnas auktoritet i klassrummet ska stärkas samtidigt som elevernas rättssäkerhet värnas.

Skolan ska vara en plats för undervisning – inte kaos.

Till sökningen

Jag är positiv till gemensamma skoluniformer eller klädregler om de kan bidra till mindre statuskonkurrens, bättre sammanhållning och större studiero.

Hur ett sådant system utformas måste utredas praktiskt innan ett nationellt införande.

Till sökningen

Elever som växer upp i Sverige ska få god kunskap om Sveriges historia, språk, samhällsutveckling, demokratiska institutioner, litteratur och kultur.

Det hindrar inte undervisning om andra kulturer eller resten av världen.

Man behöver känna sitt eget samhälle för att kunna förstå andra.

Till sökningen

Byskolor kan vara avgörande för ett mindre samhälles framtid.

Nedläggningar ska därför inte avgöras enbart utifrån kortsiktiga kostnader per elev.

Undervisningens kvalitet måste alltid väga tungt, men även resvägar, familjers situation, inflyttning och bygdens långsiktiga utveckling ska beaktas.

Till sökningen

Sverige behöver ett robust energisystem med hög egen produktionsförmåga.

Energislag ska bedömas utifrån leveranssäkerhet, pris, miljöpåverkan, teknisk funktion och landets långsiktiga behov.

Politiken ska bygga på praktiska resultat – inte energipolitisk symbolik.

Till sökningen

Hela Sverige ska kunna leva.

Människor utanför storstäderna ska kunna förvänta sig fungerande vägar, digital kommunikation, vård, polis, skolor och annan grundläggande samhällsservice.

En stark centralstat ska inte innebära geografisk centralisering av all service.

Till sökningen

Yttrandefriheten är grundläggande.

Människor ska kunna kritisera regeringen, myndigheter, företag, ideologier, religioner och politiska rörelser utan politiska repressalier.

Yttrandefriheten innebär däremot inte rätt att exempelvis hota andra människor eller begå andra brott.

Till sökningen

Jag vill reformera public service.

SVT och Sveriges Radio ska präglas av saklighet, opartiskhet, journalistisk kvalitet och folkbildning.

Statsfinansierad journalistik ska tåla särskilt hård granskning just eftersom den finansieras av allmänheten.

Till sökningen

Nej.

Ett fritt samhälle kräver fria medier.

Staten ska inte bestämma vilka politiska uppfattningar privata journalister eller medier får uttrycka.

Samtidigt vill jag ha större transparens kring medieägande, offentligt mediestöd och finansiering.

Till sökningen

Den svenska flaggan är en nationell symbol och ska behandlas med respekt.

Jag motsätter mig avsiktlig offentlig skändning av svenska nationella symboler i syfte att förnedra Sverige.

Eventuell lagstiftning måste samtidigt utformas med hänsyn till yttrandefriheten och rättssäkerheten.

Till sökningen

Nej.

Sverige har, precis som alla andra länder, både ljusa och mörka delar av sin historia.

Men Sverige ska inte bygga sin identitet på självförakt.

Vi ska kunna känna stolthet över det som byggts upp samtidigt som vi kan diskutera historiska misstag öppet.

Till sökningen

När ny teknik, kemikalier, medicinska behandlingar eller andra stora samhällsförändringar kan medföra allvarliga eller svåråterkalleliga risker ska staten agera försiktigt.

Det betyder inte att all ny teknik ska stoppas.

Risker ska undersökas seriöst, beslut ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och utvecklingen ska följas när osäkerheten är stor.

Framsteg och försiktighet är inte motsatser. Ansvarsfull utveckling kräver båda.

Till sökningen

Sverige ska ha ett starkt djurskydd.

Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande, misshandel och grov vanvård.

Samtidigt måste höga svenska djurskyddskrav kombineras med rimliga villkor för svenska lantbrukare.

Det är motsägelsefullt att ställa mycket höga krav på svensk produktion och sedan konkurrera ut den med import från länder med lägre djurskydd.

Till sökningen

Sveriges skogar, vatten, jordbruksmark och ekosystem är nationella tillgångar.

De ska kunna brukas och skapa välstånd, men också förvaltas långsiktigt.

Kommande generationer har samma rätt som vi att ärva ett fungerande land och en fungerande natur.

Till sökningen

Jag vill göra de demokratiska verktyg som redan finns betydligt mer användbara i praktiken.

Det handlar bland annat om medborgarförslag, folkinitiativ, rådgivande folkomröstningar, ökad transparens och bättre återkoppling från kommunen.

När många kommuninvånare engagerar sig i en fråga ska deras vilja väga tungt.

Till sökningen

Nej.

Ett förtroendeuppdrag innebär också ansvar.

En politiker måste fortfarande beakta lagstiftning, ekonomi, minoriteters rättigheter och långsiktiga konsekvenser.

Direktdemokrati får inte betyda att ansvar försvinner.

Till sökningen

Då måste den folkvalde fortfarande göra sitt arbete.

Politiken får inte bli passiv i väntan på att människor ska organisera ett folkinitiativ.

Min modell kombinerar därför starka möjligheter för invånarna att påverka med tydligt ansvar för den folkvalde att faktiskt styra.

Till sökningen

Jag vill se ett Sverige som återtar förmågan att tänka och agera långsiktigt.

Ett Sverige som kan försvara sig självt, producera en större del av det landet behöver, upprätthålla fungerande samhällsservice i hela landet och fatta självständiga beslut.

Ett Sverige med en stark stat där staten behövs – men med omfattande lokal direktdemokrati där besluten ligger nära människors vardag.

Ett Sverige där etniska svenskar även i framtiden utgör landets historiska majoritetsbefolkning, utan att människors hudfärg, etnicitet eller religion avgör deras människovärde eller grundläggande medborgerliga rättigheter.

Ett Sverige som tydligt tar avstånd från nazism, rasbiologi, rasrenhet, rashierarkier och etnisk överlägsenhet, samtidigt som det är möjligt att erkänna och värna det svenska folkets historiska och kulturella kontinuitet.

Ett Sverige där våra nationella minoriteter kan bevara sina identiteter och där alla svenska medborgare är lika inför lagen.

Ett Sverige som erkänner sin mer än tusenåriga kristna historia och bevarar sina kyrkor och andra historiska kulturmiljöer, samtidigt som religionsfriheten skyddas.

Ett Sverige där svensk lag gäller lika för alla, där myndigheter uppträder politiskt och religiöst neutralt och där ingen religiös, etnisk eller politisk grupp står över staten.

Ett Sverige där människor betraktas som individer och bedöms efter sina handlingar och beteenden – inte efter hudfärg, religion, etnicitet eller nationalitet.

Ett Sverige som tar avstånd från russofobi, antisemitism, islamofobi och annan kollektiv fientlighet, samtidigt som religioner, regeringar, ideologier och politiska beslut får granskas och kritiseras öppet.

Ett Sverige där människor som väljer att bosätta sig permanent också accepterar landets grundläggande spelregler från början – så att integration bygger på tydliga förväntningar.

Ett Sverige som kan ge människor skydd när det verkligen behövs utan att varje tillfälligt skyddsbehov automatiskt omvandlas till permanent immigration.

Ett Sverige som inte accepterar kriminella klaner, extremistiska organisationer eller parallella maktstrukturer som konkurrerar med svensk rättsordning.

Ett Sverige med en nationellt stark polis som samtidigt finns lokalt i alla kommuner, med bemannade polisstationer och verklig lokalkännedom.

Ett Sverige med ett starkt nationellt försvar, långa kvalificerade värnpliktsutbildningar och en mycket stor utbildad reserv – men där svenska soldater används för att försvara Sverige, inte för att ingripa i andra länders konflikter.

Ett Sverige som självt bestämmer vilka länder vi vill samarbeta, handla och förhandla med, utan främmande makters intervention eller vetorätt.

Ett Sverige som kan ha fungerande relationer med både västliga och icke-västliga stater.

Ett Sverige där svenska studenter och forskare kan studera och samarbeta runt om i världen och där människor från andra länder kan komma hit för kunskapsutbyte.

Ett Sverige där kommuner, skolor, universitet, föreningar och företag kan bygga relationer över nationsgränserna.

Ett Sverige som respekterar andra staters suveränitet och kräver samma respekt tillbaka.

Ett Sverige som är militärt starkt nog att försvara sin självständighet och diplomatiskt starkt nog att försöka förhindra att konflikter uppstår.

Starkt nationellt. Folkligt förankrat regionalt. Direktdemokratiskt lokalt.

Och i kontakten med världen:

Bygg broar där det är möjligt – rasera dem inte i onödan.

Det är den röda tråden genom Enade Sveriges politik:

SUVERÄNITET – DIPLOMATI – FRED – TRYGGHET – RÄTTVISA

Senast uppdaterat 2026-08-23

Till sökningen

Ett svagt valresultat innebär inte automatiskt att jag lägger ned Enade Sverige.

Jag är realistisk inför valet 2026. Enade Sverige är ett mycket litet politiskt initiativ som jag driver själv, utan någon stor partiorganisation eller kampanjapparat. Jag har aldrig utgått från att jag under min livstid kommer att hinna få något stort politiskt inflytande eller omfattande mandat.

Det är heller inte jag som avgör hur stort politiskt mandat Enade Sverige får. Det är väljarna som säger sitt i demokratiska val, och deras besked ska respekteras.

Min drivkraft med Enade Sverige är inte personlig vinning eller en politisk karriär. Jag försöker efter bästa förmåga bidra till ett bättre samhälle och en bättre framtid för våra barn och barnbarn.

En viktig del av Enade Sverige är därför att så frön till tankar som kan bidra till ett bättre samhälle. Jag vill lyfta frågor som jag anser är viktiga, presentera möjliga alternativ och visa att även en vanlig människa kan engagera sig, ifrågasätta rådande lösningar och försöka påverka samhällsutvecklingen.

Människor använder sin fritid på olika sätt. En del mekar med bilen, andra plockar bär, fiskar, tränar eller samlar på frimärken. Jag ägnar en del av min tid åt politik, samhällsfrågor och åt att skriva artiklar och reflektioner. Det är mitt sätt att aktivt delta i samhällsdebatten.

Jag behöver därför inte inneha ett politiskt mandat för att det ska finnas en mening med det jag gör. Att delta i demokratin handlar också om att tänka, skriva, diskutera, ifrågasätta och lägga fram alternativa idéer.

De tankar jag för fram behöver inte heller bli verklighet genom mig. Andra människor kan diskutera dem, kritisera dem, förbättra dem, förkasta vissa och föra andra vidare. Samhällsförändringar behöver inte ske under en enskild människas livstid.

Om Enade Sverige bara får ett fåtal röster tänker jag därför varken förklara bort resultatet eller påstå att jag fått ett folkligt mandat som inte finns. Jag kommer att utvärdera valet och därefter avgöra vilken form och omfattning verksamheten ska ha. Familj, försörjning och vardagsliv måste naturligtvis också fungera.

Jag hoppas på väljarnas förtroende och skulle ta ett politiskt mandat på största allvar. Men jag gör inte detta med föreställningen att jag personligen måste få makt. Om några av de tankar jag för fram kan så frön som med tiden bidrar till ett bättre samhälle för våra barn och barnbarn, då har arbetet haft en mening även om vägen till politisk förändring blir lång.

Till sökningen