En minister som kallar Segerdagen för ett hot – men har nazistsympatier i hemmet – saknar trovärdighet och bör lämna sitt uppdrag.
Jag minns Segerdagen på Ryska Ambassaden som något värdigt, djupt mänskligt och historiskt viktigt. Den 9 maj firade vi – jag och många andra – de miljoner som offrade sina liv för att krossa nazismen. Jag åkte från Dalarna till Stockholm, mötte ambassadör Sergei Belyaev och hans fru Irina, överlämnade en gåva från min hembygd, och deltog i ett stillsamt men kraftfullt minnesfirande. Det var en dag för reflektion och respekt. Inte politik. Inte provokation. Men samtidigt som vi samlades för att hedra freden och de stupade, rasade migrationsminister Johan Forssell i medierna. Hans reaktion på fredliga bilkaravaner – där människor, många med släktband till Sovjets armé, firade segern över Hitler – var att kalla dem hot mot rikets säkerhet. Han antydde att deras deltagande kunde leda till utvisning. Ett slags nytt åsiktsbrott hade fötts – att minnas fel.
