DU VET SJÄLV VAD DU HAR GJORT – FRÅGAN ÄR VAD DU GÖR NU
Det här är inte skrivet till alla politiker, tjänstemän eller makthavare. De allra flesta människor som arbetar i offentlig verksamhet går till jobbet, gör sitt bästa och försöker fatta riktiga beslut. Den här texten är skriven till en betydligt mindre grupp. Du vet själv om du tillhör den.
Du som någon gång satt i ett rum och förstod att beslutet som skulle fattas inte tålde full insyn. Du som såg jävet men tittade åt ett annat håll. Du som hjälpte en vän, ett företag, ett nätverk eller ett parti på ett sätt du aldrig skulle vilja förklara inför svenska folket. Du som tog emot något du inte borde ha tagit emot. Du som undanhöll information. Du som såg offentliga pengar behandlas som om de tillhörde dem som för tillfället kontrollerade dem. Du som undertecknade handlingen trots att du visste bättre. Du som tänkte att alla andra gör ju likadant. Kanske gjorde de det. Det förändrar ingenting.
Det märkliga med makt är att den kan få människor att tro att nuet kommer att vara för evigt. Samma kollegor kommer alltid finnas kvar. Samma parti kommer skydda dig. Samma chef kommer hålla tyst. Samma dokument kommer ligga begravda. Samma människor kommer komma ihåg samma version av historien. Men människor byter jobb. Regeringar faller. Partier splittras. Vänskaper tar slut. Visselblåsare börjar prata. Arkiv öppnas. Mejl finns kvar. Protokoll finns kvar. Transaktioner finns kvar. Och ibland räcker det att en enda människa bestämmer sig för att inte bära någon annans hemlighet längre.
Det här är inte ett hot. Det är en uppmaning: kliv av innan du gör något värre. Om du sitter på ett offentligt uppdrag och vet att du inte längre kan försvara det du medverkar till, lämna. Om människor omkring dig försöker få dig att medverka till något olagligt, säg nej. Om du känner till allvarliga missförhållanden, använd de lagliga och rättssäkra vägar som finns för att slå larm. Om du själv har begått brott, försök inte dölja bevis, påverka vittnen eller konstruera en efterhandsförklaring. Skaffa juridisk rådgivning och ta ansvar för vad du gjort. Och om du ännu inte har passerat den gränsen: gör det inte.
Ingen styrelsepost är värd det. Ingen ministertitel är värd det. Ingen partikarriär är värd det. Ingen generaldirektörsstol är värd det. Ingen vänskap med mäktiga människor är värd att en dag behöva förklara för sina barn varför man sålde sitt samvete för att få sitta kvar vid ett bord några år längre.
Du behöver inte vara någon hjälte. Ibland räcker det att säga nej. Nej, jag skriver inte under detta. Nej, jag tänker inte mörka detta. Nej, jag tänker inte gynna honom därför att han känner rätt människor. Nej, jag tänker inte ljuga. Nej, jag tänker inte använda sekretess för att dölja sådant sekretessen aldrig var avsedd att skydda. Nej, jag tänker inte följa med längre. Det kan vara den viktigaste meningen en människa med makt någonsin uttalar. För dåliga maktsystem fungerar inte bara därför att några människor missbrukar makten. De kan fortsätta därför att tillräckligt många andra ser vad som händer och ändå går till nästa möte.
Jag tror inte på kollektiv skuld. Jag tror inte att människor ska straffas för sina politiska åsikter. Jag tror inte på politiska utrensningar och definitivt inte på våld. Jag tror på något betydligt besvärligare för den som faktiskt har begått brott: oberoende utredningar, bevis, öppna domstolar, rättssäkerhet och lika ansvar inför lagen. Den oskyldige ska inte behöva frukta en sådan ordning. Den skyldige ska inte kunna skyddas från den genom titel, kontakter eller partibok.
Det är därför Sverige behöver starkare institutioner för ansvarsutkrävande, en oberoende konstitutionsdomstol, verklig insyn, hårdare regler mot korruption och svängdörrar och bättre möjligheter att granska dem som anförtrotts den största makten. Men något kan börja långt innan någon ny lag träder i kraft. Människor inne i systemen kan börja säga nej.
Jag vet inte vem som läser detta. Jag vet inte vilka beslut du har fattat. Jag vet inte vad som finns i dina mejl, dina mötesanteckningar eller ditt samvete. Därför anklagar jag heller ingen namngiven människa för något brott utan bevis. Men du vet vad du själv har gjort.
Om allt du gjort tål offentlighet, oberoende granskning och rättslig prövning behöver den här texten inte bekymra dig. Om den däremot gjorde dig obekväm finns en fråga som bara du själv kan besvara: Varför?
Det finns fortfarande tid att välja vilken sida du vill stå på. Inte höger eller vänster. Inte rödgrönt eller blåbrunt. Utan den betydligt enklare gränsen mellan att använda ett förtroende och att missbruka det. Makt är tillfällig. Handlingar kan finnas kvar mycket längre. Förr eller senare måste varje människa kunna stå för sitt eget namn under dem.
Till den hederlige makthavaren: fortsätt göra ditt arbete och hjälp oss bygga ett bättre Sverige. Till den som ser allvarliga missförhållanden: våga säga nej och använd rättssäkra vägar för att slå larm. Och till den som själv vet att makten har missbrukats: sluta gräva. Kliv åt sidan. Ta ansvar.
Sverige behöver inte fler människor som skyddar system från sanningen. Sverige behöver människor inne i systemen som skyddar sanningen från makten.
INGEN SKA STÅ ÖVER LAGEN.
2026-08-12 // Bo Jonsson för Enade Sverige
INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!