AI ska tjäna människan – inte styra henne
Artificiell intelligens är en av vår tids mest kraftfulla tekniska utvecklingar. Rätt använd kan AI bidra till bättre sjukvård, forskning och utbildning, effektivare offentlig förvaltning, högre produktivitet och lösningar på problem som tidigare krävt stora mängder mänskligt arbete. Jag är därför inte emot artificiell intelligens. Tvärtom använder jag själv AI och ser vilken enorm potential tekniken har. Men jag drar samtidigt en tydlig gräns. Teknisk utveckling får aldrig innebära att människan förlorar kontrollen över sitt samhälle, sina rättigheter eller sin framtid.
Enade Sveriges grundprincip är enkel: AI ska tjäna människan – människan ska inte tjäna AI.
Samtidigt ska försiktighetsprincipen vara vägledande när utveckling eller användning av AI kan medföra allvarliga eller svåråterkalleliga konsekvenser. Det innebär inte att ny teknik ska stoppas bara för att risker kan tänkas finnas. Men ju större den möjliga skadan är, desto starkare måste kraven på säkerhet, kontroll och ansvar vara.
1. Människan ska ha sista ordet
Jag ser AI som ett verktyg och beslutsstöd. Mänskligt ansvar får däremot aldrig automatiseras bort. När ett beslut får stora konsekvenser för en människas liv, frihet, försörjning eller grundläggande rättigheter ska det finnas en ansvarig människa och möjlighet till mänsklig prövning. Ingen myndighet ska kunna försvara ett felaktigt beslut med att ”algoritmen bestämde”.
2. Sverige ska behålla kontrollen över kritisk infrastruktur
Elförsörjning, vatten, sjukvård, telekommunikationer, betalningssystem, transporter, försvar och annan samhällskritisk verksamhet får inte göras fullständigt beroende av autonoma AI-system eller utländska teknikföretag. Jag vill att samhällsviktiga funktioner ska ha redundans, reservrutiner och möjlighet till mänsklig kontroll. Ett tekniskt fel, cyberangrepp eller felaktigt AI-beslut ska inte kunna slå ut grundläggande samhällsfunktioner. Här är försiktighetsprincipen särskilt viktig. Ju större konsekvenser ett fel kan få, desto högre måste kraven vara innan ett AI-system får kontroll över eller djup tillgång till samhällskritisk verksamhet.
3. Ju större risk – desto hårdare krav
En AI som hjälper en människa att skriva ett brev innebär inte samma risk som en AI som styr ett kraftverk, analyserar militära mål eller används för ingripande myndighetsbeslut. Regleringen måste därför vara proportionerlig. Vanliga AI-verktyg ska kunna utvecklas och användas utan onödig byråkrati. System som kan orsaka omfattande skador måste däremot omfattas av betydligt hårdare säkerhetskrav, tester och oberoende granskning. För de allra mest kraftfulla framtida AI-systemen måste samhället också kunna säga nej till användning om riskerna inte kan hanteras på ett försvarbart sätt. Försiktighet ska inte betyda utvecklingsfientlighet. Den ska betyda att säkerhetskraven ökar i takt med den potentiella skadan.
4. Sverige behöver egen AI-kompetens
Jag vill inte se ett Sverige som gör sig fullständigt tekniskt beroende av ett fåtal utländska företag. Staten behöver egen kompetens för att förstå, granska och säkert använda AI. Offentlig verksamhet måste veta vilka system som används, vilka uppgifter som lämnas till externa aktörer och vilka säkerhetsrisker som finns. Samtidigt ska svenska företag, universitet, forskare och innovatörer ges goda förutsättningar att utveckla framtidens teknik.
För mig är detta också en suveränitetsfråga. I en värld där allt större delar av samhället bygger på digital teknik blir teknisk självständighet och egen kompetens en viktig del av Sveriges nationella suveränitet.
5. Skydda demokratin från artificiell manipulation
AI gör det möjligt att massproducera trovärdiga texter, bilder, röster och filmer. Tekniken kan användas till fantastiska saker, men också till bedrägerier, falska identiteter, deepfakes och storskaliga påverkansoperationer. Jag anser därför att människor, när det är relevant för att förhindra vilseledande, ska kunna få veta när material har skapats eller väsentligt manipulerats med AI.
Men här finns också en annan gräns som är viktig för mig. Kampen mot desinformation får aldrig utvecklas till ett system där staten avgör vilka politiska åsikter människor får uttrycka. En anonym människa är inte automatiskt en bot. En kontroversiell uppfattning är inte automatiskt desinformation. Kritik mot makten är inte ett säkerhetshot bara för att den är obekväm. Det är bedrägeriet, manipulationen och det artificiellt fabricerade beteendet som ska bekämpas – inte legitim samhällsdebatt.
6. Barn behöver ett särskilt skydd
Barn ska ha ett starkt skydd mot AI-system som är konstruerade för manipulation, exploatering eller beroendeframkallande användning. AI kan samtidigt bli ett fantastiskt pedagogiskt hjälpmedel. Jag tror därför inte på att försöka hålla tekniken borta från skolan. Barn behöver i stället lära sig att använda den klokt. De behöver förstå vad AI kan göra, vad den inte kan göra och varför man fortfarande måste kunna tänka själv, kontrollera källor och ifrågasätta svar. AI ska komplettera lärare, föräldrar och mänskligt lärande – inte ersätta dem.
7. Den personliga integriteten ska respekteras
Jag vill inte att AI ska bli en förevändning för att bygga ett samhälle där människor kontinuerligt kartläggs, profileras och övervakas. Biometriska system, automatiserad massövervakning och omfattande profilering innebär särskilda risker och måste omfattas av starka rättssäkerhetskrav. Bara för att tekniken gör någonting möjligt betyder det inte automatiskt att staten eller företagen ska få göra det.
Även här behövs försiktighetsprincipen. System som möjliggör mycket omfattande övervakning bör bedömas utifrån vad de kan komma att användas till, inte enbart utifrån det ursprungliga syftet när de införs.
8. AI kommer att förändra arbetsmarknaden
Jag tror att vi måste vara realistiska. AI och automatisering kommer att förändra arbetsmarknaden. Arbetsuppgifter kommer att försvinna eller förändras samtidigt som nya yrken och möjligheter skapas. Enade Sverige motsätter sig inte den utvecklingen.
Men om AI skapar enorma produktivitetsvinster samtidigt som stora grupper människor får svårare att försörja sig måste även samhället kunna förändras. Teknisk utveckling ska höja människors levnadsstandard – inte enbart koncentrera ekonomisk makt hos dem som äger algoritmerna, datacentren och kapitalet. Utbildning och vidareutbildning måste följa teknikutvecklingen, och Sverige måste vara berett att anpassa ekonomiska system när arbetsmarknaden förändras. Människan kan inte reduceras till en kostnadspost som tekniken ska eliminera.
9. AI har också en fysisk miljökostnad
Det är lätt att tänka på AI som något som bara existerar på en skärm. Så är det inte. Bakom systemen finns datacenter, halvledare, elförbrukning, kylning, vattenanvändning, råvaror och fysisk infrastruktur. Jag anser därför att stora AI- och datacenteretableringar ska bedömas även utifrån påverkan på energisystem, vattenresurser, miljö och lokalsamhälle.
Försiktighetsprincipen ska gälla även här. Om en mycket stor etablering riskerar att medföra betydande eller svåråterkalleliga konsekvenser för naturresurser, energiförsörjning eller lokalsamhälle ska dessa konsekvenser utredas innan etableringen genomförs. Samhällsviktiga behov och människors grundläggande försörjning av energi och vatten måste väga tyngre än en obegränsad resursförbrukning från datacenter.
Men även här finns en andra sida. AI kan samtidigt hjälpa oss att effektivisera energianvändning, övervaka miljöförändringar, förbättra forskning och använda begränsade naturresurser klokare. Tekniken är alltså inte automatiskt problemet. Det avgörande är hur vi väljer att använda den.
10. Försiktighetsprincipen ska gälla för AI med potential att orsaka allvarlig skada
Dagens AI är knappast slutpunkten för utvecklingen. Framtidens system kan bli betydligt mer kapabla och självständiga än dagens, och ingen av oss kan med säkerhet säga exakt var utvecklingen befinner sig om tio, tjugo eller femtio år. Just därför anser jag att försiktighetsprincipen ska vara vägledande när AI-system kan innebära risk för allvarliga eller svåråterkalleliga konsekvenser för människor, samhälle, demokrati, nationell säkerhet eller miljö.
Det betyder inte att all ny teknik ska stoppas bara för att någon kan föreställa sig en risk. Kraven måste stå i proportion till både sannolikheten för skada och hur allvarliga konsekvenserna skulle kunna bli. Men när den möjliga skadan är mycket stor måste den som vill utveckla eller använda ett sådant system kunna visa att rimliga säkerhetsåtgärder har vidtagits. Osäkerhet får inte automatiskt användas som argument för att fortsätta en utveckling som kan få mycket allvarliga konsekvenser.
För mig innebär försiktighetsprincipen därför att utveckling och användning av särskilt kraftfulla AI-system ska kunna bromsas, begränsas eller i yttersta fall stoppas när riskerna inte kan hanteras på ett försvarbart sätt. Avancerade AI-system måste kunna begränsas, granskas, isoleras när det behövs och stängas av. Säkerhetstester och oberoende granskning ska ske innan system med särskilt hög risk får omfattande befogenheter eller tillgång till samhällskritiska funktioner.
En grundläggande princip måste vara: Ett system vars konsekvenser vi inte kan kontrollera ska inte heller ges obegränsad makt över den fysiska eller digitala verkligheten.
AI ska inte på egen hand kunna skaffa sig nya befogenheter, kontrollera samhällskritiska funktioner eller fatta oåterkalleliga beslut med omfattande konsekvenser för människor. Jag vill inte stoppa teknisk utveckling av rädsla för framtiden. Men jag accepterar heller inte argumentet att varje tekniskt framsteg måste genomföras bara för att det är möjligt. När konsekvenserna kan bli mycket stora ska säkerheten komma först.
Utveckla – men pröva. Använd – men behåll kontrollen. Och när riskerna är oacceptabla: avstå.
Min och Enade Sveriges väg framåt
Jag tänker inte säga nej till framtiden. Men jag tänker heller inte säga ja till teknisk utveckling oavsett konsekvenserna. Jag säger ja till forskning, innovation och AI som hjälper människor. Ja till svensk AI-kompetens och teknisk utveckling. Ja till att använda AI för att göra sådant vi tidigare trodde var omöjligt.
Men jag säger också nej till ett AI-baserat övervakningssamhälle, nej till att automatisera bort mänskligt ansvar, nej till att göra Sverige fullständigt beroende av ett fåtal globala teknikföretag och nej till AI-system som får makt som människor och samhället inte längre kan kontrollera.
Försiktighetsprincipen innebär för mig inte att vi ska vara rädda för framtiden. Den innebär att ju större makt vi ger tekniken, desto större ansvar måste vi kräva av dem som utvecklar, äger och använder den.
Vi människor har skapat tekniken. Vi ska använda den, utveckla den och dra nytta av den. Men vi får aldrig frivilligt lämna över ansvaret för vår framtid till den.
AI ska tjäna människan – inte styra henne.
Rättvik, den 24 augusti 2026
Bo Jonsson
Grundare och partiledare
Enade Sverige
About the Author
