En fråga om transparens inför valet i Rättvik och i alla andra kommuner
På förekommen anledning vill jag lyfta en fråga som jag anser förtjänar en öppen och saklig diskussion inför nästa val. För mig handlar det inte om att peka ut enskilda personer. Det handlar om transparens, förtroende och väljarnas rätt att fatta välgrundade beslut.
Under den senaste tiden har jag uppmärksammat att frågan om medlemskap i slutna ordenssällskap väckt debatt även här i vår kommun. Därför tycker jag att det är rimligt att lyfta den principiella frågan öppet.
I Sverige finns ett antal slutna ordenssällskap. Ett av de mest kända är Odd Fellow. Inom samma organisation finns även Rebeckaverksamheten, ofta kallad Rebeckorna, som utgör den kvinnliga grenen av rörelsen. Män och kvinnor organiseras i separata loger men ingår i samma övergripande organisation.
Det är viktigt att beskriva hur organisationen själv ser på sin verksamhet.
Företrädare för Odd Fellow och Rebeckaverksamheten beskriver verksamheten som byggd på vänskap, personlig utveckling, etik, medmänsklighet och välgörenhet. Många medlemmar vittnar om positiva sociala nätverk, gemenskap och ideellt arbete för andra människor.
Det är också viktigt att vara rättvis.
Den här diskussionen handlar inte om att människor engagerar sig ideellt eller träffar vänner.
Samtidigt har slutna ordenssällskap länge varit föremål för offentlig debatt.
Kritiken handlar vanligtvis inte om medlemmarnas personliga egenskaper.
Den handlar om insyn.
När människor söker väljarnas förtroende för att fatta beslut i kommunens namn uppstår naturligt frågor kring vilka andra organiserade nätverk, relationer och lojalitetsstrukturer de samtidigt ingår i.
Jag påstår inte att medlemskap i sig gör någon olämplig.
Jag påstår inte heller att något fel har begåtts.
Men jag anser att frågan är legitim.
För mig är det egentligen ganska enkelt.
Ju större makt någon söker över offentliga beslut, desto högre krav bör vi kunna ställa på öppenhet.
Demokrati bygger ytterst på förtroende.
Och förtroende bygger på transparens.
Problemet är inte att människor träffas över en middag eller engagerar sig i föreningsliv. Problemet uppstår när allmänheten saknar insyn i nätverk och relationer som kan ha betydelse för hur människor samarbetar, påverkar varandra eller bygger långsiktiga lojaliteter.
Även om inga felaktigheter förekommer kan brist på insyn skapa misstankar och spekulationer som i längden riskerar att urholka förtroendet för våra demokratiska institutioner.
Det gäller inte bara Odd Fellow och Rebeckorna.
Samma princip gäller alla slutna organisationer där medlemskap, interna möten och relationer sker utanför offentlig insyn.
Det är därför jag tycker att följande frågor förtjänar att diskuteras öppet i Rättvik inför valet:
• Bör folkvalda politiker frivilligt redovisa medlemskap i slutna ordnar och sällskap?
• Har väljarna rätt att känna till sådana medlemskap innan de går till valurnorna?
• Finns det en principiell skillnad mellan öppna föreningar och organisationer med begränsad insyn och särskilda medlemslöften?
• Skulle större öppenhet stärka förtroendet för kommunens politiker?
• Hur mycket transparens bör vi kunna förvänta oss av personer som söker vårt förtroende att företräda oss?
För egen del handlar detta inte om att förbjuda människor att vara medlemmar i Odd Fellow, Rebeckorna eller någon annan organisation.
Det handlar om öppenhet.
Om vi anser att väljare har rätt att känna till kandidaters politiska åsikter, ekonomiska intressen och offentliga uppdrag – bör vi då inte också kunna diskutera medlemskap i slutna organisationer med särskilda interna lojalitetsband?
Jag tycker att frågan är värd att ställa.
Vad tycker ni?
2026-05-29 // Bo Jonsson för Enade Sverige