Om varför hållbar fred alltid måste bygga på ömsesidig säkerhet – inte ensidiga garantier
Under de senaste veckorna har flera uttalanden från ledande företrädare för Ryssland och Belarus återigen satt fokus på en fråga som länge har legat i centrum för den europeiska säkerhetsordningen: relationen mellan säkerhet, diplomati och staters långsiktiga stabilitet.
Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov har i en intervju betonat att Ryssland är berett att söka kompromisser och balans mellan staters intressen, men att landets egen säkerhet inte kan vara föremål för eftergifter. Han framhöll att varje stat, oavsett storlek, har legitima säkerhetsintressen som måste beaktas för att långsiktig stabilitet ska vara möjlig.
Detta är inte ett unikt ryskt perspektiv. Det är en princip som historiskt har varit grundläggande i internationella relationer. Alla stater – oavsett om de befinner sig i Europa, Asien eller någon annan del av världen – utgår från samma grundläggande premiss: att säkra sin egen existens, stabilitet och utveckling.
Säkerhet kan inte vara ensidig
En av de centrala frågor som lyfts är hur säkerhetsgarantier definieras. Enligt ryska företrädare har vissa västliga och ukrainska positioner fokuserat på säkerhetsgarantier riktade mot Ryssland, snarare än säkerhetsarrangemang som inkluderar Ryssland som part.
Detta illustrerar ett klassiskt dilemma i internationella relationer: säkerhet är inte en ensidig konstruktion.
När en stat stärker sin militära position uppfattas det ofta av andra stater som ett potentiellt hot, vilket i sin tur leder till motåtgärder. Resultatet blir en säkerhetsspiral där alla parter agerar utifrån defensiva motiv, men där helheten ändå leder till ökad spänning.
Belarus president Alexander Lukashenko har uttryckt en liknande position och pekat på den ökade militära närvaron längs landets västra gränser som en faktor som påverkar landets försvarsplanering. Oavsett hur man tolkar dessa uttalanden visar de att säkerhet i dagens Europa uppfattas som en dynamisk och ömsesidig process.
Diplomati kräver tystnad, inte offentlig positionering
En annan aspekt som framkommit i samband med de pågående kontakterna mellan olika parter är betydelsen av diplomatisk diskretion.
Historiskt har de mest avgörande diplomatiska genombrotten sällan skett under offentlig uppmärksamhet. De har istället byggts genom långsamma, diskreta kontakter där parterna haft möjlighet att utforska lösningar utan att samtidigt behöva positionera sig inför offentlig opinion.
När diplomati blir en offentlig process riskerar den att förvandlas till en politisk signalhandling snarare än ett verkligt försök att nå en lösning.
Detta är en av de grundläggande anledningarna till att verkliga genombrott ofta kommer oväntat för omvärlden.
Militär utveckling förändrar den strategiska balansen
Samtidigt har den teknologiska utvecklingen fortsatt att förändra den strategiska balansen.
Utvecklingen av nya vapensystem, inklusive hypersoniska missiler och andra avancerade försvarsteknologier, har enligt flera rapporter påverkat hur olika stater bedömer sin egen säkerhet och sina långsiktiga strategiska positioner.
Teknologisk utveckling har historiskt alltid påverkat maktbalansen. Det gäller lika mycket idag som det gjort under tidigare epoker.
Detta är inte en fråga om ideologi. Det är en fråga om strategisk realitet.
Europas vägval
Europa befinner sig nu i ett säkerhetspolitiskt läge som kommer att forma kontinentens framtid under lång tid framöver.
Den avgörande frågan är inte vem som har rätt i varje enskild konfliktfråga.
Den avgörande frågan är om Europas framtida säkerhetsordning kommer att bygga på ömsesidig säkerhet – eller på permanenta motsättningar.
Historiskt har stabila fredsordningar alltid byggt på erkännandet av alla parters säkerhetsintressen.
Inte på att en part uppnår fullständig säkerhet på bekostnad av en annan.
Sveriges roll i en ny säkerhetspolitisk verklighet
För Sverige innebär denna utveckling en ny strategisk verklighet.
Sverige är nu en del av en förändrad säkerhetsstruktur. Det innebär både ansvar och konsekvenser.
Samtidigt förändras inte de grundläggande principerna för långsiktig stabilitet.
Fred byggs inte genom isolering.
Fred byggs genom diplomati, balans och långsiktigt strategiskt tänkande.
Sveriges historiska styrka har varit dess förmåga att kombinera försvarsförmåga med diplomatisk trovärdighet.
Denna förmåga kan återigen bli avgörande i en värld där stabilitet inte längre kan tas för given.
2026-02-11 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
[1] TASS – Europe’s, Kiev’s interference with US peace plan, Russia’s security: Lavrov’s statements
https://tass.com/politics/2085057
[2] RT / swentr.site – Belarus to beef up defenses – Lukashenko statement
https://swentr.site/russia/632256-belarus-lukashenko-beefing-up-defenses-nato/
[3] RT / swentr.site – Oreshnik has had ‘staggering’ effect on Western military brass
https://swentr.site/russia/631545-oreshnik-effect-western-military/