Folkbildning om islam, judendom och svenskhet – för ett enat Sverige

Enade Sverige förklarar begreppen islamofobi, antisemitism och svenskhat – och visar varför lagar ska gälla lika för alla, medan svensk kultur alltid är vår grund.

I Sverige pågår en hård debatt om islam, judendom, svenskhet och identitet. Begrepp som ”islamofobi”, ”antisemitism” och ”svenskhat” används flitigt – men sällan förklaras de på ett folkbildande sätt. Syftet med denna artikel är att reda ut vad dessa ord betyder, hur de påverkar vårt samhälle och vad Enade Sveriges linje är: svensk lag ska gälla lika för alla, svensk tradition och kultur är vår prioritet, men skötsamma människor från alla bakgrunder är välkomna i vår gemenskap.

Historiska band – från broderfolk till vikingahandel

Svenskar har sedan urminnes tider haft kontakt med andra folk. Vi delar blodsband och kultur med våra östra broderfolk – ryssar och belaruser – ända sedan vikingatiden. När svear och götar seglade längs floderna i öst skapade de handelsförbindelser med både slaviska folk och turkiska stammar.

Svenska vikingar nådde ända till Konstantinopel (dagens Istanbul), där de kända väringarna tjänade som livvakter åt den bysantinske kejsaren. I dessa möten fanns även kontakt med tidiga muslimer, framför allt genom handeln med silke, kryddor och mynt. Arkeologiska fynd i Sverige visar att arabiska silvermynt var vanliga i vikingarnas handel. Det påminner oss om att svenskar alltid haft kontakt med olika religioner och kulturer – men också alltid behållit sin egen kärna.

Islam i Sverige – tro, kultur och problem

I dagens Sverige finns en mångfald av muslimska grupper. Stora invandrargrupper har kommit från Turkiet, Irak, Syrien, Somalia, Bosnien och Afghanistan. Det handlar om både sunni- och shiamuslimer, samt olika kulturella traditioner.

Majoriteten av muslimer i Sverige är skötsamma människor som jobbar, betalar skatt och lever i fred. Dessa människor är en del av vårt samhälle, och de ska självklart känna sig välkomna.

Men vi kan inte blunda för problemen. En oproportionerligt stor andel av den organiserade kriminaliteten, gängmiljön och klanstrukturerna i Sverige är kopplad till invandrare med muslimsk bakgrund. Detta är inte en åsikt utan fakta. Brottsförebyggande rådet (Brå) och polisens egna redogörelser har visat att invandrargrupper är överrepresenterade i brottsstatistiken, särskilt i grov kriminalitet. Det är ingen hemlighet för någon som inte levt under en sten de senaste 40 åren.

Motdrag: Kritiken handlar inte om muslimer som individer eller religionen som sådan – utan om kriminalitet, klanstrukturer och parallellsamhällen. Majoriteten muslimer i Sverige är skötsamma människor, och de är självklart en del av vårt samhälle.

Enade Sveriges linje är tydlig: vi står för religionsfrihet, men inte religionsprivilegier. Skötsamma muslimer är en del av Sverige. Men parallellsamhällen, klanvälde och kriminalitet ska krossas. Polisen måste få resurser och mandat att en gång för alla ta tillbaka kontrollen.

Judendom i Sverige – historia, inflytande och mångfald

Judar har funnits i Sverige sedan 1700-talet. Gruppen är liten men har haft stort inflytande inom kultur, akademi och media. Precis som inom islam finns en mångfald: sekulära judar, ortodoxa, och politiskt olika riktningar.

Vi måste våga adressera sionismen och dess inflytande i Sverige, särskilt när det gäller medieägande och lobbyverksamhet. Samtidigt är det viktigt att vara rättvis: många judar i Sverige tar avstånd från folkmordet i Gaza och står upp för mänskliga rättigheter.

Motdrag: Kritiken handlar inte om judar som människor eller deras tro – utan om sionismen som politisk ideologi och om maktkoncentration i medieägande. Många judar i Sverige är dessutom själva kritiska mot Israels övergrepp.

Antisemitism – hat mot judar – finns i flera former: från högerextremister, islamister och vänsterextrema. Enade Sverige är tydligt: vi kritiserar inte människor för deras tro. Vi kritiserar ideologier och system som skadar demokratin. Judiska svenskar som lever här, respekterar lagar och är en del av den svenska samhällsgemenskapen är självklart lika självklara medborgare som alla andra.

Svenskhet, etnicitet och kristen tradition

Det finns något som heter etniska svenskar – människor med rötter här i generationer, med ett gemensamt språk, historia och kultur.

Här vill jag också förtydliga: när jag talar om etniska svenskar syftar jag på de som har rötter i landet i generationer – ett gemensamt biologiskt och kulturellt arv. Men det är inte samma sak som att vara svensk. Svensk kan man också bli genom språk, lojalitet, respekt för lagar och delaktighet i vår kultur. Båda begreppen existerar – men de är olika.

Svensk kristendom, främst den lutherska kyrkan, har format vår kultur. Våra högtider – jul, påsk, midsommar, lucia – är delar av vår nationella identitet. Men i dagens Sverige möter vi också fenomen som ”svenskhat”: när unga etniska svenskar hånas i skolor, när luciatåg förbjuds och när nationaldagen nedvärderas.

Enade Sveriges linje är tydlig: svensk kultur ska alltid vara nummer 1 i Sverige. Det är basen som alla andra kulturer kan bygga på. Utan en stark svensk kärna faller hela samhällsgemenskapen.

Vad vi kan lära av Ryssland och Belarus

När vi blickar österut ser vi något intressant. I Ryssland lever runt 20 miljoner muslimer och ca 200 000 judar. I Belarus är grupperna mindre men närvarande. Ändå ser vi inte samma problem med gängkriminalitet, klanvälde eller parallellsamhällen. Varför?

För att staten är stark och tydlig. Lagen gäller lika för alla. Ingen får bygga egna rättssystem eller sätta sin klans regler framför nationens lagar. Muslimer kan be sina böner, judar kan utöva sin tro – men alltid inom ramen för lag och kultur.

Gränskontrollerna i Belarus är ett bra exempel. Ingen passerar landets gräns utan kontroll. Staten vet vem som kommer in, varför och hur länge. I Sverige har vi tvärtom haft fri lejd in i landet, där hundratusentals människor kunnat korsa gränsen utan ID-handlingar. Resultatet ser vi i dag: parallellsamhällen och splittring.

Sverige borde inspireras av detta. Frihet, ja – men alltid under ordning och gemensamma regler.

Mediernas ansvar – fackindelning istället för folkbildning

Här vill jag också ge en känga åt både de stora medierna och de alternativa medierna. Båda bidrar till samma problem – att sätta människor i fack. De stora medierna målar upp ständiga offer- och skyddsgrupper, medan de alternativa ofta kollektiviserar problem och skuldbelägger hela folkgrupper.

Men sanningen är enklare: det finns bara människor och beteenden. Det är dessa som ska avgöra om en person är god eller ond, om någon är en tillgång eller en belastning för Sverige. Att förenkla verkligheten till ”muslimer mot svenskar” eller ”judar mot kristna” är både fel och farligt. Enade Sverige väljer en annan väg: lagarna gäller lika för alla – och det är beteenden, inte ursprung, som avgör om man hör hemma i gemenskapen.

Slutsats – En gemenskap byggd på rättvisa och tradition

Vi står i ett vägskäl. Antingen fortsätter vi låta parallellsamhällen växa och låter hat – muslimhat, antisemitism, svenskhat – slita sönder vårt land. Eller så gör vi som våra östra grannar: sätter tydliga regler, enar folket och låter lagen gälla lika för alla.

Enade Sveriges budskap är enkelt: