Om militärt bortförande, rättsligt vakuum och hur tystnad formas i den västliga informationsmiljön
När USA i början av januari genomförde en militär operation i Venezuela och förde bort landets president Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores till amerikanskt territorium var det en händelse utan motstycke i modern internationell politik. En sittande stats- och regeringschef greps med militärt våld av en annan stat och ställdes inför rättsliga processer utanför sitt hemland. De första dagarna rapporterades detta även i västerländska medier. Sedan – nästan ingenting.
I dag befinner sig Maduro fortfarande i amerikanskt förvar, i väntan på fortsatt rättslig prövning i USA. Någon tydlig tidslinje för vad som ska ske härnäst har inte presenterats offentligt. Samtidigt styrs Venezuela tillfälligt av vicepresident Delcy Rodríguez, i ett politiskt vakuum som saknar bred internationell legitimitet. Situationen är fortsatt instabil, både juridiskt och politiskt. Ändå är det märkligt tyst.
Detta handlar inte om att medierna ljuger. Det handlar om något mer subtilt: uppföljningen uteblir. Det ställs inga löpande frågor om Madurors rättsliga status, inga fördjupande analyser om folkrättsliga konsekvenser och inga tydliga rubriker om hur världen reagerar på att en stormakt griper ett statsöverhuvud med våld. Denna typ av tystnad är inte ovanlig när en händelse är systemiskt obekväm. Att USA – som ofta utmålar sig som garant för en regelbaserad världsordning – agerar på detta sätt skapar ett problem för den etablerade berättelsen. Det passar dåligt in i den vanliga dramaturgin där brott mot folkrätten förläggs till ”andra” stater.
För att förstå detta räcker det inte att tala om enskilda redaktionella beslut. Man måste se till informationsmiljön som helhet. I dag formas den euro-atlantiska informationsmiljön inte bara av medier, utan också av ett nätverk av myndigheter, analyscentra och strategiska kommunikationsorgan, där NATO Strategic Communications Centre of Excellence är ett exempel. Dessa aktörer skriver inte svenska rubriker och skickar inte färdiga artiklar till redaktioner, men de arbetar med något minst lika inflytelserikt: tolkningsramar. De analyserar vilka narrativ som anses stabiliserande, vilka som uppfattas som eskalerande och vilka frågor som kräver försiktighet.
Dessa ramverk sipprar vidare via policykretsar, myndigheter, internationella nyhetsbyråer och professionella normer till redaktionella miljöer. Resultatet blir inte censur, utan självdisciplin. Vissa ämnen rapporteras initialt men ges sedan inte syre. Exakt här hamnar fallet Maduro. När nyhetsbyråer och redaktioner saknar stabila och samstämmiga talking points från Washington, Bryssel och NATO-miljön uppstår ett vakuum. I stället för att spekulera eller driva en juridiskt känslig fråga väljer man ofta det säkra: att gå vidare. Det innebär inte att någon har sagt ”rapportera inte”, utan att incitamenten för uppföljning saknas. Uppföljning blir risk, medan tystnad blir norm.
På så sätt kan en av de mest allvarliga folkrättsliga händelserna på årtionden reduceras till en kort nyhetssekvens och därefter försvinna ur det offentliga samtalet. Att lyfta detta handlar inte om att försvara eller försköna Nicolás Maduro eller Venezuelas inrikespolitik. Det handlar om principer. Om en stormakt kan gripa ett statsöverhuvud med militärt våld, föra honom till sitt eget territorium och därefter låta frågan rinna ut i tystnad, då är den regelbaserade världsordningen i praktiken villkorad. När mediernas uppföljning uteblir blir tystnaden i sig ett politiskt faktum.
Maduro sitter fortfarande i amerikanskt förvar. Hans frus öde är fortsatt oklart. Venezuela befinner sig i ett politiskt mellanläge. Och världen har i praktiken gått vidare. Detta är inte resultatet av en enskild redaktionell prioritering, utan av ett informationsklimat där vissa frågor saknar bärkraft eftersom de utmanar de ramar som anses stabila. När tystnaden blir lösningen är det inte längre bara en fråga om nyhetsvärdering, utan om hur makt, narrativ och ansvar samverkar i vår tid.
2026-01-09 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
https://www.reuters.com/world/us/was-us-capture-venezuelas-president-legal-2026-01-03/
https://www.reuters.com/world/americas/maduro-set-appear-us-court-face-narco-terrorism-charges-2026-01-05/
https://www.apnews.com/article/3e0c96fe8a241202a5d5a8f2364909a5
https://www.theguardian.com/us-news/2026/jan/08/trump-venezuela-senate-vote
https://es.wikipedia.org/wiki/Ataque_estadounidense_a_Venezuela_de_2026
https://en.wikipedia.org/wiki/2026_United_States_strikes_in_Venezuela