Mest lästa just nu
2025-06-04

Nu talas det åter om ”förstatligande” som räddningen för svensk sjukvård. Regeringens kommitté presenterar sin utredning imorgon – men jag vet redan vad jag tycker. Jag har sett tillräckligt. Vi har i decennier haft en sjukvård som är både underfinansierad och överbyråkratiserad. Regionerna har svällt till ineffektiva maktcentra med egna kommunikationsavdelningar, politikerkaruseller och konsultnotor – medan patienter bollas runt som nummerskyltar i ett kallt kösystem. Att staten nu överväger att ta över ansvaret för sjukvården från regionerna – som man gjorde i Norge 2002 – är därför i grunden rätt tänkt. Men det är inte vad som avgör om detta blir en förbättring, utan hur.

Norge – inspiration eller varning?

SVT:s granskning av den norska reformen visar att det inte blev någon mirakelkur. Det blev fyra stora statligt ägda hälsoföretag. Jämlikheten förbättrades något, men mycket av regionernas ineffektivitet byttes bara mot annan byråkrati – fast nu i statlig regi.

Läkare som Jørgen Dahlberg vid Akershus sjukhus är skeptiska. Han påminner om att styrningsproblemet inte löstes – bara flyttades. Det säger något viktigt: att centralisering i sig inte botar ett systemfel. Den bara flyttar det.

Men det betyder inte att idén är dålig. Det betyder att en ny styrning måste bygga på principer som faktiskt fungerar – folklig kontroll, effektivitet, och suveränitet.

Vad är det egentligen som är trasigt?

Det svenska vårdsystemet brottas inte bara med köer, personalbrist och ojämlik vård. Det lider av en djupare sjukdom: ansvarsutglidning. Ingen vet vem som bestämmer. Regionerna skyller på staten. Staten skyller på kommunerna. Kommunerna har inte ens personal att skylla på.

Det är ett perfekt system för att inte få något gjort – och för att gömma undan skandaler och misskötsel.

Under pandemin såg vi vad det kostar. Coronakommissionen slog själv fast att staten borde ha haft tydligare ansvar. Vi hade alltså ett ”nationellt” nödläge – men inget nationellt ledarskap.

Och fortfarande ser vi hur vårdpersonal springer sönder kroppen i system som är sämre organiserade än en volontärförening.

Enade Sveriges sjukvårdspolitik

I Enade Sverige säger jag det rakt ut: svensk sjukvård måste bli en trygghet igen – inte en källa till stress, köer och nedskärningar. Jag vill att vården ska vara helt skattefinansierad, offentlig och statligt styrd. Jag vill återta driften av sjukhus som idag kontrolleras av riskkapitalbolag. Vinstintressen hör inte hemma i patientvården.

Jag vill se ett vårdsystem där personalen styrs av medicinsk etik, inte aktieägare, och där vi återinför verklig krisberedskap – med beredskapslager av läkemedel, material och bemanning som tål tryck.

Barn ska skyddas från ideologiskt experimenterande, och inga irreversibla ingrepp ska göras på minderåriga. Vacciner ska vara helt frivilliga – utan grupptryck eller myndighetspropaganda.

Jag vill att vi inför en svensk läkared, där varje läkare svär en personlig ed om att alltid sätta patientens bästa först. Tjänstemannaansvaret ska gälla – även i vården. Den som sviker sin yrkesroll ska kunna ställas till svars.

Sjukvård ska ges efter behov, men det ska finnas rättvisa i vårdköerna. De som har byggt landet ska inte hamna sist. Det handlar inte om att neka andra vård – det handlar om att visa respekt för våra äldre.

Jag nöjer mig inte med ”okej vård”. Jag vill ha världens bästa – i kvalitet, bemötande och tillgänglighet.

Lösningsdel – vad jag föreslår konkret

Jag vill se:

1. En enda statlig huvudman för all specialistvård – med tydligt ansvar och lokal närvaro där det behövs.

2. Avskaffade regioner i sin nuvarande form – deras tid är ute.

3. En nationell vårdportal med digital spårbarhet – så patienten aldrig behöver undra var i systemet man befinner sig.

4. Skydd för personalen och återupprättad yrkesstolthet – vården är inget industriellt löpande band.

5. En verklig återuppbyggnad av svensk beredskap – både medicinskt, logistiskt och organisatoriskt.


Min reflektion

Om Sverige ska ta efter Norge, då måste vi våga tänka längre än Norge. Det räcker inte att ”förstatliga” – vi måste förändra i grunden. Vården måste bli något vi litar på. Något som håller – även när det krisar.

Det handlar i grunden om respekt. För människors liv. För personalens insatser. För framtida generationer.

Och det är därför jag säger:

Sverige behöver en suverän sjukvårdsreform.
Inte en kompromiss – utan en omstart.


2025-06-01 // Bo Jonsson för Enade Sverige

Källa:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ar-statlig-styrning-losningen-pa-sveriges-sjukvardsproblem

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *