Det här har hänt – och händer – mellan Indien och Pakistan

Bakgrund: Terrorattacken som tände gnistan

Den 22 april 2025 inträffade ett blodigt terrordåd i Baisaran Valley, i den indiskadministrerade delen av Kashmir. 26 civila dödades – bland dem kvinnor, barn och en nepalesisk turist. Indiska myndigheter anklagade snabbt Pakistan-baserade grupper för att ligga bakom, med stöd från Islamabad. Pakistan nekade all inblandning och krävde en oberoende utredning. Men Indien valde att agera.

Operation Sindoor: Indisk vedergällning

Den 6 maj inledde Indien ”Operation Sindoor” – ett militärt precisionsanfall mot vad man kallade “terrorläger” på pakistansk mark och i Pakistan-kontrollerade Kashmir. Den indiska regeringen betonade att inga civila eller reguljära militära mål attackerats, utan endast beväpnade extremistpositioner. Samtidigt har bekräftade rapporter talat om döda och skadade civila på båda sidor.

Pakistan slår tillbaka: Operation Bunyan un Marsoos

Pakistan svarade med egna militära attacker under operationen ”Bunyan un Marsoos”, inklusive artillerield, drönaranfall och misstänkta missilangrepp mot indiska militärbaser. Enligt Islamabad är detta ”självförsvar” mot vad man beskriver som ett indiskt angreppskrig. Samtidigt kallar Indien detta för ”oacceptabla eskalationer” och hävdar att dess egna svar varit återhållsamma.

Civila offer och regional instabilitet

Under dagarna som följt har:

minst 33 civila dödats i Pakistan enligt ISPR,
minst 16 civila dödats i Indien enligt indiska myndigheter,
drönaranfall skett mot både civila och religiösa mål,
skolor, flygplatser och järnvägar stängts,
luftförsvarssystem använts och energiinfrastruktur saboterats.

Världens reaktion

USA, Kina, Ryssland, Iran, EU och flera andra aktörer har uppmanat till nedtrappning. Vissa länder har uttryckt förståelse för Indiens rätt att försvara sig mot terrorism, medan andra varnar för regional destabilisering. FN:s generalsekreterare har uttryckt ”djup oro”.

Mina reflektioner:

Som ledare för Enade Sverige följer jag detta med stor vaksamhet. Det här är inte bara ett lokalt gränskrig mellan två kärnvapenmakter – det är ett symtom på något djupare: ett misslyckande i att skapa ömsesidig respekt, suveränitet och ansvar i en värld där makt fortfarande ofta trumfar rätt.

Jag ser hur de stora aktörerna i världen – USA, Kina, Ryssland – försöker undvika direkt inblandning men ändå påverkar skeendet genom sina band, sina vapenleveranser och sina diplomatiska kanaler. Och jag frågar mig: Vad hade hänt om det varit Sverige som utsattes för ett terrordåd och vi visste exakt var gärningsmännen tränades? Hade vi vågat agera lika resolut?

Indiens respons är inte obefogad – men faran är att varje ”proportionerligt svar” snabbt urartar i en våldsspiral som ingen längre styr. Samtidigt förstår jag Pakistans rädsla: att bli marginaliserat, isolerat och förknippat med terrorism i varje internationellt forum.

Det mest tragiska är att civila dör i skuggorna av dessa strategiska utspel. Barn. Mödrar. Arbetare. Turister. Ingen av dem är ansvarig för vad säkerhetstjänster eller extremistceller gör. Men det är alltid de som bär bördan.

Jag tror inte på neutralitet i detta läge – men jag tror på rättvisa. Och rättvisa kräver objektiv granskning av varje aktörs ansvar: terrorgrupper, underrättelsetjänster, politiska beslut, militära order och internationella maktspel.

Sverige borde ha en självständig utrikespolitik som varken följer NATO:s, EU:s eller andra stormakters linje. Vi borde vara en röst för fred genom sanning – inte genom feghet. Enade Sverige är berett att stå för det, när andra ducker.

2025-05-10 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor: RT, The Dawn, ISPR, ANI, NDTV, Geo News, pakistanska och indiska regeringskällor