Meny
Välkommen till Enadesverige.com
  • Hem
  • Partiprogram
  • FAQ
  • För våra barn
  • Suveränitet
  • Bankreform
  • Fördjupning: Enade Sveriges nationalisering av banksystemet
  • Ordlista: Bank och pengar – begripligt för alla
  • Artiklar
  • UnWest TV
  • Om Enade Sverige
  • Ladda ner
  • Kontakt
Välkommen till Enadesverige.com
Det är löjeväckande att man hela tiden använder porträtt på Rysslands President Vladimir Vladimirovich Putin i dessa västerländska “nyhetsartiklar”.

När rubriken blir budskapet

Publicerat den 2026-01-092026-01-09 av Bo Jonsson

Om hur Säpos varning formas till hotnarrativ i nyhetsrapporteringen

I en artikel publicerad av TV4, baserad på material från TT, rapporteras att Säkerhetspolisen varnar för att ryska hotaktiviteter mot Sverige kan komma att öka. Säpochefen Charlotte von Essen uttalar att sabotage, spionage, påverkansoperationer och cyberangrepp som tidigare observerats i andra europeiska länder i högre grad kan komma att riktas mot Sverige. Säkerhetsläget beskrivs redan som allvarligt och bedöms kunna försämras ytterligare.

Vid en första anblick framstår detta som ett tydligt och allvarligt besked. Rubriken slår fast att hoten ökar och riktas tydligare mot Sverige, medan ingressen understryker att ett redan allvarligt säkerhetsläge riskerar att försämras ytterligare. För den stora majoriteten av läsare är det här mötet med texten också det enda – rubrik, ingress och bild är i praktiken hela artikeln.

Själva innehållet, läst i sin helhet, är dock mer återhållsamt än vad inramningen ger sken av. Texten består till största delen av en rak återgivning av Säpos egen hotbedömning och innehåller inga nya konkreta händelser kopplade till Sverige, inga tidsangivelser och inga detaljerade redogörelser för faktiska attacker. I stället handlar det om bedömningar och möjliga framtidsscenarier – vad som kan ske snarare än vad som har skett.

Det är också tydligt att Säpochefen själv lägger stor vikt vid nyansering. Hon framhåller att samhällets ökade vaksamhet har lett till att fler incidenter rapporteras, men att många av dessa har kunnat avfärdas. I flera fall har det som uppfattats som misstänkta drönaraktiviteter visat sig vara flyg eller helikoptrar. Hon betonar uttryckligen att inte allt som sker kan kopplas till främmande makt och varnar för risken med förhastade slutsatser. Sådana slutsatser, menar hon, kan i sig bidra till eskalation och i värsta fall spela en främmande makt i händerna. Budskapet är tydligt: Sverige ska vara misstänksamt, men samtidigt hålla huvudet kallt.

Problemet är inte att dessa nyanser saknas i texten – de finns där. Problemet är att de inte bär artikeln. I ett medielandskap där få läsare tar sig förbi rubrik och ingress spelar det begränsad roll att balans och försiktighet återkommer längre ned. De fungerar snarare som kommunikativa och juridiska säkerhetsventiler än som faktiska motvikter till huvudbudskapet.

Detta förstärks ytterligare av presentationen. Artikeln illustreras med en porträttbild av Rysslands president Vladimir Putin. Bildvalet är inte nödvändigt för att förstå innehållet, men bidrar till att personifiera ett i grunden abstrakt hot. Kopplingen mellan säkerhetsläget och en specifik aktör etableras omedelbart, trots att texten i sig är mer försiktig och generellt formulerad. Därmed får bild och rubrik större genomslag än de mer återhållsamma formuleringarna i brödtexten.

Ur journalistiskt perspektiv är artikeln korrekt men tunn. Den saknar fördjupning, motfrågor och externa röster som hade kunnat sätta Säpos bedömning i ett bredare sammanhang. Ingen jämförelse görs med andra länders hotbedömningar, ingen diskussion förs om osäkerhet i underrättelseanalys eller om proportionalitet mellan hotbild och faktisk evidens. Resultatet blir i praktiken myndighetskommunikation återgiven i nyhetsform, snarare än självständig journalistik.

Det innebär inte att Säpos varning är ogrundad eller att hot inte existerar. Men när bedömningar presenteras på detta sätt riskerar den faktiska effekten att bli något annat än det källan själv eftersträvar. En försiktig och nyanserad säkerhetsanalys omvandlas, genom rubriksättning, ingress och bildval, till ytterligare ett led i en medial hotdramaturgi där eskalation och oro får företräde framför osäkerhet och proportionalitet.

Slutsatsen är därför inte att artikeln är propaganda i strikt mening, eller att den innehåller direkta sakfel. Men den illustrerar tydligt hur form, kontext och redaktionella val kan väga tyngre än innehållet självt. När rubriken blir budskapet reduceras nyanserna till fotnoter – och det är i praktiken där den verkliga påverkan på opinionen sker.

2026-01-09 // Bo Jonsson för Enade Sverige

Källa:
https://www.tv4.se/artikel/tt-260109-sapo1-72921455/sapo-varnar-for-okade-hot-mot-sverige

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Substack:

Enade Sverige RUS @ Telegram
©2026 Välkommen till Enadesverige.com | Drivs med Superb Themes