Svenska myndigheters egna rapporter visar en betydligt mörkare och farligare bild av Sveriges läge än vad politiken och medierna medger.
Under 2025 har flera centrala myndigheter – MUST, MSB, NCT, Försvarsmakten och Totalförsvaret – släppt rapporter som tillsammans visar en mer allvarlig säkerhetssituation än någon politiker vågar beskriva öppet. När man läser materialet utan filter framträder en bild av ett Sverige som redan är utsatt, redan pressat och redan involverat i en lågintensiv konflikt. Den bilden överensstämmer med det jag själv upprepade gånger skrivit om i flera år. Myndigheterna börjar nu formulera samma sak – men inlindat, försiktigt och tekniskt. Jag skriver det här för att tala klarspråk.
Sverige befinner sig i en farlig tid
MUST beskriver nu Sveriges situation i ordalag som annars bara används i intern försvarsplanering. De talar om breda och komplexa hot, om ett säkerhetsläge som förändrats snabbt och om en kombination av cyberangrepp, sabotage, psykologisk påverkan, kartläggning av civila mål och statlig användning av kriminella ombud. Det här är inte längre en abstrakt “hotbild”. Det är ett pågående tillstånd. Jag skrev tidigare om hur Sveriges myndigheter har rört sig från att skydda befolkningen till att skydda en berättelse. Nu ser vi hur myndigheterna själva börjar erkänna att ett samhälle som vårt – digitaliserat, centraliserat och sårbart – är extremt lätt att störa med relativt små medel.
NATO förändrade Sverige mer än någon politiker erkänt
När man läser myndighetsrapporterna sida för sida framgår en sak mycket tydligt: Sverige är inte längre neutralt, och inte heller ett vanligt medlemsland. Vi är ett logistiskt nav. MUST beskriver Sverige som ett baserings- och transiteringsområde. Försvarsmakten skriver att Sverige ska klara tre månaders uthållighet i ett större europeiskt krig. Jag formulerade detta redan i samband med min analys av DCA-avtalet: Sverige har blivit ett operativt basområde. Det som då uppfattades som en dissidentanalys framstår nu som ett faktum i försvarsmyndigheternas egna dokument. Skillnaden är att myndigheterna uttalar sig försiktigt medan politiken undviker ämnet helt.
De moderna hoten: drönare, sabotage, proxyangrepp och psykologisk krigföring
MSB:s rapporter om drönare och kritisk infrastruktur visar hur enkelt det numera är för både statliga och icke-statliga aktörer att kartlägga, störa eller sabotera samhällsviktiga funktioner. Drönare används redan för övervakning, intrång, störning och rekognosering. MUST beskriver samtidigt en ny typ av underrättelsehot där främmande stater använder lokala nätverk, organiserad brottslighet eller digitala skenidentiteter som ombud. Det är en metodik jag själv varnat för länge. Sverige står inte inför en invasion. Sverige står inför destabilisering, påverkansoperationer och en gråzon där angrepp kan förnekas, outsourcas eller gömmas bakom kriminella grupper. Myndigheterna förklarar detta nu alltmer öppet.
Den nya extremismen: en generation utan framtid
NCT:s analyser av våldsbejakande misantropi och misogyni är kanske de mest allvarliga dokumenten som publicerats i Sverige på länge. De beskriver en generation unga män som radikaliseras inte av ideologi utan av meningslöshet. Hat mot allt mänskligt, fascination inför våld, digital isolering och en dragning till destruktiva miljöer skapar en typ av gärningsmän som inte är politiska – bara förlorade. Det här är en samhällsdiagnos som jag skrivit om många gånger. När en generation saknar tillit, riktning och stabilitet blir den mottaglig för allt som lovar makt eller uppmärksamhet. Myndigheterna ser nu samma sak och formulerar det som en säkerhetsrisk.
Kommunerna – Sveriges akilleshäl
MSB:s dokument om civilt försvar och fysisk planering är ofattbart tydliga: kommunerna ska klara två veckors kris på egen hand och kunna hantera både civilbefolkningens skydd, infrastruktur, vård, vatten, räddningstjänst och ordning. Men ingen kommun i Sverige är förberedd för det. Varken Rättvik eller de flesta andra. Jag har skrivit om hur bristen på lokal närvaro av polis, trygghet och beredskap redan gör samhällen instabila. När man läser MSB:s dokument inser man att kommunerna nu förväntas fungera som första försvarslinje i ett läge där staten själv erkänner att hotbilden höjts drastiskt. Ingen har berättat detta för invånarna.
Min slutsats
När man sammanställer allt – MUST:s ord, MSB:s tekniska analyser, NCT:s psykologiska rapporter och Totalförsvarets planeringsunderlag – framträder en helt annan bild av Sverige än den som kommuniceras i politik och medier. Sverige är redan ett land som befinner sig i en form av lågintensiv konflikt. Hoten är många. Uthålligheten är låg. Ledarskapet är splittrat. Jag har skrivit om detta i åratal. Nu börjar myndigheterna själva formulera samma verklighetsbeskrivning – men med det språk som bara används i dokument ingen läser. Därför skriver jag det öppet: Sverige är sårbart, utsatt och illa förberett. Och den bild som presenteras för allmänheten är inte ärlig.
2025-11-26 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor (officiella webblänkar)
MUST – Årsöversikt 2024
https://www.forsvarsmakten.se/contentassets/546bbe13064a4c739e1cbc4b5e4571f7/2024-must-arsoversikt.pdf
Försvarsmakten – MUST arkiv
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/must-arsoversikt/
MSB – Skydd mot drönare
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap–civilt-forsvar/oka-skyddet-mot-terrorism/forebygga-och-skydda/skydd-mot-dronare/
MSB – Publikationer
https://www.msb.se/sv/publikationer/
MSB – Nationell risk- och sårbarhetsbedömning
https://www.msb.se/sv/publikationer/nationell-risk–och-sarbarhetsbedomning-nrsb-2025/
FRA – Årsrapport
https://www.fra.se/download/18.766e440918f572e7335195/1740753605133/FRA_arsrapport_2024_uppslag.pdf