Varför jag avskyr slutna sällskap, deras dolda lojaliteter och människorna som håller dem vid liv.
Den dolda lojalitetens gift
Jag säger det utan filter: jag avskyr slutna ordnar, frimureri och deras systerorganisationer. Dessa nätverk bygger på hemliga lojaliteter, slutna rum och dolda beroendeförhållanden som står i direkt konflikt med allt som ett öppet och demokratiskt samhälle kräver. Människor som tillhör sådana strukturer kan aldrig med trovärdighet säga att de företräder folket – deras primära lojalitet ligger i brödraskapet bakom stängda dörrar. Det är farligare med dolda lojaliteter än med öppen korruption, eftersom allmänheten aldrig får veta vilka band som styr deras beslut, deras relationer och deras handlingar.
Alternativsidan – lika infekterad som etablissemanget
Det mest motbjudande är att denna problematik inte bara finns i riksdagspartier, kulturvärlden och större institutioner. Den genomsyrar även den så kallade alternativa sfären. Där hittar man profiler, poddar, småpartier och youtubers som utger sig för att vara “fria”, “oberoende”, “patriotiska” och “anti-etablissemang” — samtidigt som de i hemlighet ingår i slutna ordnar och nätverk. Flera av dem smyger med sina ordenskopplingar. De bygger sina kanaler på att vara “folkliga”, men deras lojaliteter ligger någon annanstans. Det är ett enormt svek mot de följarna som tror att de stöder något autentiskt.
Partilistorna – en smutsig överlappning
Tittar man på partilistorna från förra valet – särskilt i småpartiernas ytterkanter – ser man att det kryllar av personer som har anknytningar till ordensväsen. Det gäller inte bara enstaka individer, utan ett mönster. Och även om alla ideologier finns representerade, är överrepresentationen störst inom de högerextrema och radikalnationalistiska falangerna där man ibland ser en obehaglig kombination: extrem ideologi i ena handen och ordenslojalitet i den andra. På vänsterkanten finns också ordensfolk, men de är färre och har inte samma strukturella inflytande. Problemet är inte höger eller vänster — problemet är slutna nätverk som verkar utan insyn.
Charlatanerna i alternativmedia – dolda bröder i ljuset
Nästan varje livesändning, varje podd och varje filmklipp med vissa profiler följer samma mönster: de försvarar varandra, hyllar varandra, refererar till varandra och driver varandras narrativ. Det är inte organisk lojalitet — det är strategisk lojalitet. De skyddar varandra som pakter i ett mobbing-tv-program som Expedition Robinson. Man ser tydligt hur samma profiler, gång på gång, lyfter just sina “vänner” medan andra tystas, fryses ut eller hånas. Det är ännu tydligare när kritik dyker upp: två eller tre andra profiler hoppar plötsligt in och försvarar den som kritiseras, oavsett hur orimligt försvaret är. De framstår som oberoende, men deras verksamheter bygger på att de håller varandra om ryggen — och det är följarna som betalar. För publiken är också de som skickar donationerna, superchatsen och stödpengarna. Därför försöker dessa profiler hela tiden legitimera varandra och bygga upp ett “ekosystem” där pengar och inflytande hålls inom samma krets. Det är löjeväckande att se hur de låtsas vara ensamma sanningssägare när de i själva verket är delar av ett självförstärkande donationsnätverk.
Sektledarbeteende och personkult
I flera småpartier och alternativa grupper finns tydliga ledargestalter som fungerar mer som sektledare än som demokratiska företrädare. De ställer ledande frågor i sina livesändningar, styr narrativet med järnhand och använder sina kanaler för att forma följarnas uppfattningar. De bygger upp rena personkulter där all kritik ses som illojalitet. Oliktänkare ignoreras, blockeras eller hånas. Förslag som går emot ledarens personliga åsikter censureras. Rörelsen blir ett verktyg för att stärka ledarens ego, inte för att lyfta folket eller idéerna.
Paktmentaliteten – dokusåpans logik
Det är märkbart även för ett otränat öga vilka som ingår i dessa interna pakter: de lyfter varandra, försvarar varandra, smutskastar samma personer och driver samma linjer. De bygger allianser som påminner om dokusåpor — där allt handlar om vem som tillhör gänget och vem som står utanför. Detta är inte fri opposition, det är ett maktspel i miniatyr som förgiftar den alternativa sfären.
Sondering och infiltration – deras välkända metod
Slutna sällskap arbetar nästan alltid med sondering. De testar nya partier, kontaktar individer, försöker placera sina egna i interna positioner. De närmar sig med “vänskapliga erbjudanden”, lockande samarbeten eller speciella invitationer. De hoppas hitta svagheter att exploatera. Just därför är Enade Sverige ett enmansparti. ES kan inte infiltreras. Det finns inga interna kretsar att kapa, inga kommittéer att manipulera och inga slutna rum där någon kan utöva makt bakom ryggen på folket. Det är jag — och bara jag — som driver ES. Och det är exakt så det måste vara i en tid där allt annat är infekterat.
Egennytta – den smutsiga kärnan
Alla dessa människor, oavsett ideologi, har en sak gemensamt: egennytta. De drivs av pengar, status, inflytande och möjligheten att kontrollera andra. Likt flugor runt en koskit samlas de i slutna ordnar och nätverk där “välgörenhet” och “gemenskap” används som fasader. Även när de delar ut pengar eller arrangerar evenemang finns det nästan alltid dolda motkrav eller interna syften. Inget sker av slump. Allt sker för att stärka hierarkin, öka beroendet och fördjupa lojalitetsbanden.
Så avslöjar man att någon kan vara frimurare – tecken och mönster
Det pratas sällan om hur man faktiskt kan identifiera ordensfolk, men det finns återkommande mönster:
• Överdriven fascination för ritualer, grader, titlar eller hemliga möten.
• Onormal lojalitet mot vissa personer eller grupper utan rationell grund.
• Undvikande beteende när man frågar om nätverk och sammanhang.
• Mystiska karriärhopp utan relevant meritlista.
• Tal i kod, antydningar eller hänvisningar till “bröder” eller “cirklar”.
• Ovanligt stark irritation eller nervositet när ämnet frimureri nämns.
• Obsession vid “inre kretsar” och slutna strukturer i grupper.
• Synkroniserade narrativ med andra profiler, som om allt är förhandlat i förväg.
• En roll som “sammanhållare” där personen styr samtalsflöden och dämpar kritik.
Dessa tecken bevisar inte medlemskap, men när flera av dem sammanfaller är det en tydlig varningssignal.
Min linje är glasklar
Jag står för öppenhet, transparens och lojalitet mot folket — inte mot slutna brödraskap. Jag vägrar spela efter deras regler. Jag vägrar backa. Jag vägrar bli tyst. Jag driver Enade Sverige ensam av en enda anledning: det gör oss okapbara. Och därför kommer jag fortsätta avslöja dessa strukturer inför svenska folket.
2025-11-22 // Bo Jonsson – Enade Sverige