När en röst växer utan marknadsbudget – då börjar systemet lyssna.
När jag öppnade EnadeSverige.com i april 2025 var det som att tända en ensam lykta i mörkret. Ingen redaktion, inga sponsorer, inga filter – bara ett namn, en idé och en vilja att skriva det som andra inte vågar säga. Sju månader senare har ljuset dragit till sig både vänner och skuggor. Det här är inte reklam, utan en OSINT-analys av min egen plattform: vem som läser, hur de hittar hit och vilka digitala fotspår de lämnar efter sig. För siffrorna berättar en historia – och den är både hoppfull och obekväm.
Från noll till tiotusentals läsare
Från starten i april till slutet av oktober har EnadeSverige.com haft över 21 000 unika besökare och närmare 45 000 besök totalt. Det motsvarar nästan 320 000 sidvisningar och över 230 gigabyte data – för en helt oberoende sajt, driven av en enda person. I april var siffrorna blygsamma, men redan i maj tog det fart: över 4 000 unika besökare och 50 000 sidvisningar. Juni blev rekordmånad med hela 75 GB bandbredd – mycket tack vare bildtunga artiklar och grafiskt material. Sommaren gav ett lugnare tempo, men läsarna stannade kvar, och i september kom nästa topp: 3 600 unika besökare, högre lästid och fler återkommande användare än någonsin. Det var samma månad jag publicerade analyser om polisens frånvaro i Rättvik och Sveriges väg in i NATO. Oktober visade något nytt – mindre yttre aktivitet, men mer systematiskt intresse från andra håll. Man kan nästan känna hur uppmärksamheten förändras, som om sidan gått från att betraktas som ett lokalt projekt till att bli ett objekt för observation.
Publiken: direkt, lojal – och bevakad
Den mest intressanta siffran är inte hur många som besöker sidan, utan hur de hittar dit. Mer än 95 procent av trafiken är direkt – inte via Google, utan via bokmärken, mejl och delade länkar. Det betyder att Enade Sverige byggt upp en lojal kärnpublik som hittar hit utan hjälp av algoritmer. Det är en styrka i en tid då nästan all opinionsbildning filtreras genom sociala mediernas regler. Men det betyder också att projektet lever utanför systemet – och därför drar till sig blickar. Ett märkligt mönster i statistiken är trafiken från Island. En ensam IP-adress, 82.221.136.50, har under flera månader registrerat tiotusentals sidträffar men nästan ingen datamängd. Det är inte en människa – det är ett öga, en spegel, ett automatiserat system som läser allt men egentligen inte ser något. Kanske är det en teknisk cache-server, kanske något mer sofistikerat. Man vet inte. Men mönstret återkommer för regelbundet för att vara slump. Det är en påminnelse om att även små röster i periferin snart hamnar under radar.
Jag tänker inte jämföra dessa siffror med stora mediehus eller statligt finansierade plattformar. Det vore meningslöst. Jag använder inga annonser, ingen betald trafik och ingen sökmotoroptimering. Allt som når EnadeSverige.com är helt organiskt – byggt av människor som själva söker, delar och återvänder. Varje besök, varje klick, är ett medvetet val. I en tid där opinionsbildning ofta mäts i marknadsbudgetar och klickkampanjer, är det kanske just den organiska trafiken som visar var verkligt engagemang bor.
Geografin: Sverige först, världen sen
Den svenska publiken är ryggraden – majoriteten av all bandbredd och de längsta lästiderna. Men statistiken visar också regelbundet besök från USA, Ryssland, Indien, Tyskland och Storbritannien. Det finns läsare långt bort som vill förstå vad som händer i Sverige – bortom den version de får via sina egna medier. När jag publicerar texter på engelska och ryska ökar trafiken markant från dessa regioner. Det visar att Enade Sverige inte längre bara är ett svenskt projekt, utan en röst som översätts, citeras och observeras internationellt. Kanske är det just i sprickan mellan språk som röster som min får sitt värde – där ingen sida kan äga berättelsen.
Mellan människor och maskiner
Samtidigt syns den andra halvan av verkligheten: maskinerna. En tredjedel av all trafik kommer från robotar och automatiska genomsökningar – Googlebot, Bingbot, Ahrefs, Semrush, Barkrowler och sedan i höst även GPTBot, som samlar text till artificiell intelligens. Det betyder att delar av Enade Sveriges material nu lever i AI-databaser världen över. Jag vet inte hur jag känner inför det. Det är både smickrande och oroväckande – för den fria rösten hamnar till slut i system som inte längre skiljer mellan sanning och signal. När man skriver för människor men läses av maskiner, börjar man fråga sig vem som i framtiden kommer förstå oss bäst. Bakom kulisserna pågår också ett ständigt digitalt slitage. Tiotusentals felkoder varje månad – 404, 405, 503 – skapas av skript som försöker hitta svaga punkter. Filer som xmlrpc.php och wp-cron.php anropas tusentals gånger per dag. Det är som att någon står och rycker i dörrhandtaget dygnet runt. Det är inte farligt, men det är avslöjande. Oberoende röster väcker alltid teknisk nyfikenhet.
Vad som verkligen betyder något
Mitt fokus ligger inte på hoten, utan på människorna. Jag ser i loggarna att långa artiklar läses i sin helhet, att gamla texter fortsätter leva, och att läsarna ofta återkommer. De läser inte för att bli arga, utan för att förstå. Trafiken växer inte genom reklam, utan genom förtroende. Varje gång stora medier stänger kommentarsfält och rensar bort kritiska röster, ser jag ett litet hopp i min egen statistik. Det kan vara slump – eller ett tecken på något djupare: att när människor tystas i det offentliga, börjar de leta efter egna platser att tala, läsa och tänka.
Från siffror till strategi
Inför vintern planerar jag flera förändringar. Bilder ska konverteras till modernare format för att minska bandbredden. Sårbara WordPress-funktioner ska stängas ned eller styras via server. Och aggressiva robotar som bara skördar innehåll utan att ge något tillbaka ska blockeras. Målet är att skapa en snabbare, säkrare och mer suverän plattform – byggd för människor, inte maskiner. Men jag märker också att siffrorna i sig har blivit ett slags seismograf. De visar hur opinionen rör sig, hur folk söker sig till alternativ information när tilliten till institutioner sviktar. Man kan nästan se ett Sverige som andas genom loggfilerna.
En spegel av Sverige
När jag läser siffrorna ser jag inte bara statistik. Jag ser ett mönster i tiden. Jag ser hur vanliga människor i Sverige och utomlands söker efter något att tro på, något att förstå. Jag ser hur artiklar om polisens arbetsmiljö, NATO, jordbrukspolitik och yttrandefrihet fortsätter spridas långt efter att nyhetsflödet glömt dem. Och jag ser hur någon – eller något – följer varje steg jag tar, noggrant, metodiskt. Det betyder att Enade Sverige inte längre är en röst i periferin. Det är en signal som har börjat höras. Kanske är det just därför siffrorna blivit så intressanta – de visar inte bara hur många som lyssnar, utan att någon faktiskt lyssnar. För mig är det beviset på att projektet fungerar. Ljuset jag tände i april brinner fortfarande – och det syns långt utanför Rättvik.
2025-11-01 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källa:
cPanel – Awstats