Drönarincidenterna i Norden visar hur snabbt medier och politiker använder hotbilder för att elda på krigsretoriken – när vägen framåt istället borde vara diplomati och fred.
En risk vi inte får ignorera
False flags med drönare är en reell risk i vår tid. Oavsett vem som står bakom incidenterna är det anmärkningsvärt hur snabbt de används i media för att spä på en redan hetsig retorik. Vi som medborgare i väst har ett ansvar att ifrågasätta den berättelse vi matas med, och att kräva transparens från våra ledare.
Det enda hållbara svaret nu är diplomatiska samtal med inriktning på fred – inte att ytterligare elda på stämningen. OBS: Notera i dag och kommande dagar och veckor hur medierna kommer göra raka motsatsen till vad jag skriver här.
Drönarincidenterna i Norden
Under måndagskvällen den 22 september rapporterades flera oidentifierade drönare över flygplatser i Norden: Köpenhamns flygplats (Kastrup) och Oslo flygplats. Flygtrafiken stoppades, avgångar och landningar omdirigerades, och många flyg blev försenade eller inställda. Polisen har konstaterat att det rör sig om “två–tre stora drönare” – större än vad vanliga privatpersoner har.
Ukraina har pekat ut Ryssland som möjlig aktör bakom drönarna, men danska myndigheter säger att de ännu inte har bevis för något sådant.
Analys: False flag-möjligheten
Brist på bevis i rapporteringen
Det talas om “stora drönare”, “oidentifierade”, “möjligen militärt ursprung” – men ingen har hittills presenterat konkret bevis till allmänheten som visar vem som skickade drönarna eller med vilket syfte.
Spekulationer från politiska aktörer
Ukrainas president Zelenskyj hävdar att drönarna orsakats av Ryssland. Detta är inte oväntat – när sådana händelser sker är det ofta första instinkten från politiskt håll att lägga skulden på en fiende, särskilt i tider med spänning.
Medias roll och narrativbyggnad
När medierna rapporterar “drönare över flygplats – risk för sabotage – hot mot nationell säkerhet”, så blir det ett narrativ som spelar på rädsla. Det öppnar för krav på åtgärder, upprustning, skärpt säkerhet och att mobilisera opinionen för en hårdare linje.
False flag-möjligheten
En false flag-incident skulle kunna vara att någon skjuter iväg drönare – avsiktligt utan identifiering – för att provocera eller testa reaktionen, och sedan använda det som förevändning för att stärka säkerhetspolitiska åtgärder eller föra fram vissa politiska krav. Det betyder inte automatiskt att det SKER, men det är en risk vi bör vara medvetna om.
Slutsats och uppmaning
False flags med drönare är inte teori – de är en påtaglig risk, särskilt i tider med ökad geopolitisk spänning. Den senaste incidenten i Köpenhamn och Oslo visar hur snabbt reaktionen blir: flygtrafik stoppas, politiker pekar ut ansvariga, medier rapporterar med rubriker som förstärker hotbilden.
Vi som medborgare måste därför:
- ifrågasätta berättelsen vi får – vad vet man vs. vad spekuleras,
- kräva transparens från myndigheter och media: visa bevis, undersök ursprung, var tydliga med vad som är bekräftat och vad som är antaganden,
- förespråka diplomatiska lösningar, dialog och deeskalering i stället för att låta rädslan driva oss mot hårdare politik.
2025-09-23 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor: