Av Bo Jonsson 
Myndigheten erkänner att inga konsekvensanalyser gjorts – ändå införs tullar som påverkar EU:s jordbruk och försörjning.
När EU beslutar om höjda tullar på jordbruksvaror från Ryssland och Belarus från 1 juli 2025 sker det med svenska myndigheters goda minne – men utan att någon konsekvensanalys har gjorts. Jordbruksverket medger nu att man inte analyserat hur detta påverkar pris, försörjning, geopolitik eller beroende av andra aktörer.
Den 1 juli 2025 höjde EU tullarna på jordbruksvaror från Ryssland och Belarus, med ett uttalat syfte att straffa länderna ekonomiskt. Beslutet innebär bl.a. höjda importkostnader för kvävegödsel och livsmedelsprodukter, med potentiella effekter på priser och försörjningskedjor inom EU.
Jag skickade därför ett öppet brev till Jordbruksverket och ställde ett antal frågor:
- Har någon svensk myndighet gjort en konsekvensanalys?
- Hur påverkas priser, försörjning, jordbruk, konsumenter?
- Riskerar vi ökat beroende av Kina?
- Har Sverige ens fått tycka till – eller blev vi bara överkörda i Bryssel?
Myndighetens svar kom den 1 juli 2025 – samma dag som tullarna trädde i kraft. Och det var inte direkt betryggande. Svaret kan sammanfattas så här:
– Jordbruksverket har inte gjort någon konsekvensanalys.
-Importen från Belarus och Ryssland till Sverige är låg – därför anses effekterna obetydliga.
-Ingen analys har gjorts av risker med ökat beroende av Kina.
-Sveriges hållning i EU-beslutet hänvisas till Regeringskansliet.
–Det finns inga planer på att göra en konsekvensanalys framöver.
Man erkänner alltså att man inte vet vilka konsekvenser beslutet får – och att man inte tänker ta reda på det heller.
Istället pekar man på att EU-kommissionen ska hålla koll på priserna och att tullarna införs stegvis. Men det finns inga garantier, ingen överblick, och ingen vilja att granska beslutet från svensk horisont.
En demokratisk fråga
Detta är inte bara en teknikalitet i tullpolitiken. Det är en demokratisk fråga. När politiska beslut med potentiell påverkan på livsmedelspriser, jordbruk och nationell självförsörjning tas – då borde väl svenska myndigheter vilja veta vad som kan hända?
Att helt luta sig mot Bryssel, utan egen analys, är att frånsäga sig ansvar. Och det riskerar att slå tillbaka mot svenska konsumenter, lantbrukare och skattebetalare.
Frågan kvarstår:
- Vad händer om gödselpriserna rusar?
- Vad händer om nya beroenden skapas?
- Vad händer om EU:s egna beräkningar slår fel?
Så länge vi inte ställer dessa frågor – och kräver svar – kommer vi få beslut som dessa. Beslut där ingen riktigt vet vad de leder till. Bara att de ”känns rätt” politiskt.
Här är mitt brev i sin helhet:
Här är Jordbruksverkets svar i sin helhet:
2025-07-02 // Bo Jonsson för Enade Sverige