När jag talar om att nationalisera bankerna är det många som instinktivt tänker på makt, kontroll eller nostalgi efter folkhemsår. Men det verkliga skälet är något djupare än så. Det handlar om demokrati – ekonomisk demokrati. I ett land där de flesta tror att vi redan har inflytande, är det ofta först när man börjar granska hur pengar faktiskt skapas, fördelas och styrs, som man inser hur mycket makt som ligger långt utanför medborgarnas räckvidd.
Politikerna har gett upp – jag vägrar
Vi har i Sverige rösträtt, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Men pengarnas ursprung? Kreditens riktning? Räntevillkoren som styr kommuners handlingsutrymme? Det styrs av affärsbanker. Inte av riksdagen. Inte av folket.
De pengar vi använder skapas idag av privata banker genom skuld. Nästan varje krona i omlopp existerar bara för att någon är skyldig någon annan – till ränta. Denna konstruktion ger privata aktörer ett övertag som inget demokratiskt parlament någonsin fått godkänna i sak. Politiker i alla läger accepterar tyst spelets regler. Jag vägrar.
Vad betyder ekonomisk demokrati i praktiken?
För mig betyder det följande:
– Att ingen privat aktör får makt att skapa pengar ur intet
– Att kreditgivning styrs av samhällsnytta, inte vinstmaximering
– Att varje människa garanteras tillgång till grundläggande finansiella tjänster, oavsett digital vana eller inkomst
– Att räntor inte ska vara ett vapen mot kommuner, småföretagare eller ungdomar med bostadsdrömmar
Allt detta kräver ett nytt system. Därför driver jag kravet på en statlig folkbank med 100 % reservkrav. En bank där pengarna som lånas ut faktiskt finns. En bank utan spekulation, bonussystem eller skatteflykt. En bank i folkets tjänst.
Vi följer en historisk linje – inte en ideologisk nyck
Den som tror att detta är revolutionärt bör läsa in sig på svensk historia. Vi har tidigare haft statligt kontrollerade system för post, tele, el, järnväg och pensioner. I många fall har dessa levererat bättre än dagens privatiserade alternativ.
Till och med Olof Palme sade det rakt ut:
”Vi har politisk demokrati i Sverige – men vi har inte ekonomisk demokrati. Det är nästa steg.”
Jag tar honom på orden.
Inga bankkupper – bara en ny spelplan
Nationaliseringen jag föreslår är inte ett tvångsförstatligande. Det är en systemförändring. Med ett nytt regelverk där endast banker med 100 % reservkrav får fortsatt tillstånd, kommer dagens affärsbanker inte längre kunna göra vinst på att skuldsätta folket. De får dra sig tillbaka – inte för att de tvingas, utan för att deras modell inte längre bär sig.
Det är inte extremism. Det är sunt förnuft.
Det handlar också om suveränitet
När vi låter privata banker skapa våra pengar, avstår vi från något grundläggande: rätten att själva styra våra ekonomiska villkor som nation.
Ekonomisk demokrati är inte bara en rättvisefråga – det är också en suveränitetsfråga.
Ett land som inte kontrollerar sin penningmängd, sin kreditgivning och sin finansiella infrastruktur står sårbart inför externa kriser, valutaspekulation och internationell finansiell påverkan.
Genom att återta makten över pengarna – och skapa ett system där banker inte längre styr samhällets syretillförsel – stärker vi Sveriges självbestämmande. Det är grunden för ett fritt land.
Demokrati börjar med pengarna
Så länge privata intressen kontrollerar pengaskapandet, är folkets makt alltid sekundär. Då kan inte medborgare fullt ut bestämma över skola, vård, bostäder eller klimatpolitik. För pengarna till detta styrs av banker – inte av folkviljan.
Därför är nationalisering av bankväsendet inte Enade Sveriges slutmål. Det är ett medel.
Målet är ekonomisk demokrati.
2025-06-01 // Bo Jonsson för Enade Sverige