När staten själv beskriver konflikt – vad betyder det för Sverige?
Inledning
Under februari publicerade Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) sin årsöversikt 2025. Samtidigt pågår en tydlig politisk och institutionell förskjutning i Sveriges säkerhetspolitiska position.
Denna veckas OSINT-analys sammanför tre parallella spår:
- MUST:s säkerhetsbedömning
- Sveriges strategiska positionsförändring (Nato, DCA)
- Institutionernas roll i informationsmiljön
Syftet är inte att polemisera.
Syftet är att förstå riktningen.
1. Observation: Sverige beskrivs som en del av ett permanent strategiskt konkurrensläge
MUST konstaterar att:
- Hotbilden är långsiktig
- Hybridmetoder är centrala
- Statliga aktörer har förmåga att störa civila funktioner
- Säkerhetsläget bedöms förvärras fram till minst 2030
Detta är statens egen underrättelsebedömning.
Det betyder att Sverige inte längre beskrivs som ett perifert område i stormaktskonkurrensen – utan som en aktör inom den.
2. Mekanism: Hur Sverige förändrade sin position
Under 2022–2024 genomfördes tre strukturella förändringar:
- Ansökan om Nato-medlemskap
- Fullbordat medlemskap 2024
- DCA-avtal som ger amerikanska styrkor tillgång till svenskt territorium
Oavsett värdering innebär detta:
Sverige gick från militär alliansfrihet till integrerad alliansmedlem.
När en stat byter säkerhetspolitisk doktrin förändras hur andra aktörer kalkylerar dess roll.
Det är en strukturell mekanism – inte en moralisk fråga.
3. Informationsmiljön – psykologisk dimension
MUST lyfter hybridpåverkan och psykologiska operationer som centrala verktyg.
Samtidigt har svensk mediebevakning de senaste åren haft stark betoning på:
- Försämrat säkerhetsläge
- Civil beredskap
- Hybridkrig
- Upprustning
Detta är inte nödvändigtvis felaktigt.
Men informationsmiljöer påverkar riskperception.
Riskperception påverkar politiskt handlingsutrymme.
Detta är en klassisk säkerhetspolitisk spiral.
4. Scenariot “Zelenskyj 2.0” – en begreppsanalys
Uttrycket syftar inte på en person.
Det syftar på ett scenario där:
- Säkerhetsläget motiverar extraordinära åtgärder
- Institutionell makt koncentreras temporärt
- Normala politiska processer påverkas av krislogik
I Sverige krävs enligt grundlag:
- Riksdagens funktion kvarstår
- Beslut är institutionellt förankrade
- Makten är inte personcentrerad
Detta innebär att ett sådant scenario kräver ett verkligt och allvarligt hot.
Frågan är därför inte om det sker idag.
Frågan är om den institutionella infrastrukturen för krishantering förstärks i takt med hotbeskrivningen.
Det är en legitim analysfråga.
5. Rättvik – den lokala dimensionen
Samtidigt som Sverige befinner sig i ett förändrat säkerhetsläge står Rättvik inför:
- Minskande befolkning
- Stigande kostnader per invånare
- Avgiftshöjningar
- Betydande energitillgångar
Nationell säkerhetspolitik och lokal ekonomisk stabilitet är inte isolerade sfärer.
När staten prioriterar säkerhetspolitisk omställning påverkas hela samhällsekonomin över tid.
Detta är en långsiktig konsekvensdimension.
6. Institutionell tillit och statlig kontakt
När CERT-SE kontaktar politiska aktörer inför val med erbjudande om säkerhetstjänster väcks en principiell fråga:
Hur balanseras skydd mot cyberhot med politisk självständighet?
Att tacka ja är legitimt.
Att tacka nej är legitimt.
Men fenomenet i sig visar att säkerhetsdimensionen nu integreras i den politiska infrastrukturen inför val.
Det är en ny normal.
7. Strategisk slutsats
Vi ser tre parallella utvecklingar:
- Staten beskriver långsiktig strategisk konflikt
- Sverige har förändrat sin geopolitiska position
- Säkerhetsdimensionen integreras djupare i politiska och institutionella processer
Detta är inte alarmism.
Det är en strukturell observation.
Historiskt gäller:
När stater förändrar sin säkerhetsdoktrin, förändras också deras interna dynamik över tid.
8. Den principiella frågan framåt
Den avgörande frågan är inte om Sverige ska ha säkerhet.
Det är självklart.
Frågan är:
Hur säkerställer vi att säkerhetspolitik inte gradvis förskjuter:
- Demokratisk transparens
- Institutionell balans
- Medborgerlig självständighet
Det är där vaksamheten bör ligga.
Inte i rädsla.
Utan i ansvar.
Slutord
MUST:s årsöversikt är ett dokument över en redan genomförd förändring.
Sverige har passerat en strategisk tröskel.
Frågan är inte om vi är där.
Frågan är hur vi förvaltar det – med diplomati, balans och långsiktig stabilitet.
2026-02-22 // Bo Jonsson för Enade Sverige
INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!