MUST:s årsöversikt blottlägger inte bara en förändrad hotbild, utan också hur prestige, politiska beslut och institutionellt ansvar nu binder Sveriges makthavare vid den strategiska verklighet de själva varit med och forma.
När Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) publicerar sin årsöversikt är det inte en opinionsprodukt. Det är statens egen underrättelsebedömning. Den beskriver inte vad som kan hända i teorin, utan vad staten själv bedömer sker, har skett och kommer att ske. MUST:s årsöversikt 2025 är därför inte bara en lägesrapport. Den är ett dokument över Sveriges inträde i en ny historisk epok.
Ett Sverige i ett permanent strategiskt konfliktläge
MUST:s årsöversikt 2025 konstaterar att Sverige befinner sig i en säkerhetsmiljö där hoten inte längre är hypotetiska, utan konkreta och långsiktiga. Rapporten beskriver hur stormaktskonkurrensen nu präglar den globala ordningen och hur hybrida metoder – cyberangrepp, sabotage, informationsoperationer och ekonomisk påverkan – blivit centrala verktyg i staters maktutövning. must-arsoversikt-2025
Detta är inte en tillfällig avvikelse. MUST bedömer att hotbilden mot Sverige kommer att öka fram till åtminstone 2030, och att statliga aktörer redan har förmåga att störa civila och militära funktioner i landet. must-arsoversikt-2025
Denna formulering innebär ett fundamentalt skifte. Sverige befinner sig inte längre i ett traditionellt fredstillstånd. Sverige befinner sig i ett permanent strategiskt konkurrensläge där gränsen mellan fred och konflikt suddats ut.
Den moderna konfliktens verkliga natur
Det mest betydelsefulla i MUST:s rapport är inte vad den säger om invasioner, utan vad den säger om allt annat.
Hybridkrigföring, sabotage, cyberoperationer och psykologisk påverkan beskrivs som centrala instrument. Sabotage mot energiförsörjning, elnät och kommunikationssystem identifieras som realistiska hot med potentiellt omfattande konsekvenser för samhället.
Detta är en annan typ av konflikt än den som präglade det kalla kriget. Den moderna konflikten riktar sig inte primärt mot territorium. Den riktar sig mot samhällens stabilitet, befolkningens psykologiska trygghet och statens funktionella sammanhållning.
Detta innebär att slagfältet inte längre ligger vid gränsen. Det ligger överallt.
Ekonomin och teknologin som säkerhetsarena
MUST konstaterar också att ekonomiska relationer och teknologiska beroenden nu utgör centrala säkerhetsfrågor. Investeringar, handelsflöden och teknologiska samarbeten beskrivs som potentiella verktyg för strategisk påverkan.
Detta innebär att Sveriges säkerhet inte längre endast avgörs av militär förmåga, utan av ekonomiska strukturer, industripolitik och teknologisk självständighet.
Säkerhet har blivit en total samhällsfråga.
Hur Sverige stegvis förändrade sin strategiska position
Den situation MUST nu beskriver uppstod inte plötsligt. Den är resultatet av en serie politiska beslut under flera år.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen under statsminister Stefan Löfven initierade 2022 Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Beslutet genomfördes i nära samarbete med dåvarande utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist.
Den nuvarande regeringen under statsminister Ulf Kristersson fullföljde processen och genomförde Sveriges formella inträde i Nato 2024, tillsammans med utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson.
Dessa beslut förändrade Sveriges strategiska position i grunden.
De innebar att Sverige gick från att vara en militärt alliansfri stat till att bli en integrerad del av en militär allians.
Detta är inte en värdering. Det är en objektiv beskrivning av ett historiskt faktum.
Informationsmiljön och medias roll
Parallellt med dessa politiska förändringar utvecklades informationsmiljön. Public service-institutioner som Sveriges Television och Sveriges Radio, tillsammans med större privata medieaktörer som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, spelade en central roll i att rapportera, analysera och tolka den förändrade säkerhetspolitiska situationen.
Media fungerade både som informationsförmedlare och som tolkningsram för allmänhetens förståelse.
Detta är en naturlig och förväntad funktion i ett demokratiskt samhälle.
Men det innebär också att medias urval, perspektiv och prioriteringar bidrog till att forma den psykologiska verklighet inom vilken politiska beslut fattades och uppfattades.
Den strategiska konsekvensen
MUST:s årsöversikt 2025 är därför inte endast en beskrivning av externa hot. Den är också en indirekt bekräftelse på att Sverige nu är en aktör i ett större geopolitiskt sammanhang.
Den säkerhetspolitiska miljö Sverige befinner sig i idag är resultatet av en serie beslut fattade av identifierbara institutioner och identifierbara beslutsfattare.
Statsministrar.
Utrikesministrar.
Försvarsministrar.
Parlamentariska majoriteter.
Detta är kärnan i demokratiskt ansvar.
Kritisk reflektionsdel – ansvar, prestige och historisk verklighet
Den situation MUST nu beskriver uppstod inte i ett vakuum.
Den uppstod genom beslut.
Beslut fattade av den tidigare regeringen under Stefan Löfven.
Beslut fullföljda av den nuvarande regeringen under Ulf Kristersson.
Beslut understödda av parlamentariska majoriteter.
Beslut presenterade och tolkade för allmänheten genom statliga och privata medieinstitutioner.
Detta innebär inte att besluten var rätt eller fel. Det innebär att de var verkliga.
Och att de fick konsekvenser.
MUST:s rapport visar att Sverige nu befinner sig i en säkerhetsmiljö präglad av strategisk konkurrens, hybridpåverkan och långsiktig geopolitisk spänning.
Detta är den historiska realitet som nu föreligger.
Den är inte resultatet av en enskild händelse.
Den är resultatet av en process.
En process där politiska ledare fattade beslut.
En process där institutioner agerade.
En process där staten stegvis förändrade sin egen position i världen.
Och i varje sådan process uppstår ett moment där prestige, ansvar och historisk tyngd gör det allt svårare för beslutsfattare och institutioner att öppet ompröva den väg de själva varit med och välja.
Inte av illvilja.
Utan av maktens natur.
Slutord
MUST:s årsöversikt 2025 är inte en varning om en framtida möjlighet.
Den är ett dokument över en redan inträffad förändring.
Sverige har passerat en strategisk gräns.
Och som alltid i historien gäller en enkel princip:
När beslut fattas i statens namn, formas inte bara samtidens verklighet.
De formar också det historiska ansvar som följer dem som fattade dem.
2026-02-17 // Bo Jonsson för Enade Sverige
INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!