Efter fyra år av politisk och diplomatisk frysning mot Moskva hörs nu nya toner – från ett oväntat håll.
Ledare i Lettland och Estland har öppet uttryckt stöd för att EU återupprättar direkta diplomatiska kanaler med Ryssland genom att utse ett särskilt sändebud för samtal med Moskva. Det är ett tydligt brott med den linje som dominerat sedan 2022.
Detta är inte marginella röster. Företrädare för två av de medlemsstater som länge varit bland de mest konsekventa motståndarna till återengagemang signalerar nu att den rådande strategin nått vägs ände.
Just därför är detta politiskt betydelsefullt.
Ett EU som hamnat utanför rummet
Bakgrunden är enkel: medan andra aktörer fört direkta samtal med Moskva, har EU stått vid sidan av. Unionens strategi har i huvudsak bestått av sanktioner, militärt stöd till Kiev och politisk isolering av Ryssland.
Under tiden har förhandlingar mellan Moskva, Kiev och andra externa aktörer redan ägt rum – utan EU vid bordet.
Det är i detta ljus som de baltiska utspelen ska förstås. När även de mest Rysslandskritiska medlemsstaterna konstaterar att Europa är sent ute, handlar det inte om ideologisk omsvängning – utan om strategisk realitet.
Splittring i Europas ledarskap
Förslaget om ett EU-sändebud har fått stöd från vissa medlemsländer, medan andra motsätter sig det helt. Samtidigt har delar av EU:s utrikesledning markerat mot återupptagen dialog utan förhandsvillkor.
Resultatet är ett EU som både internt är splittrat och externt marginaliserat.
Dialog är inte eftergift
Att tala med en motpart är inte detsamma som att legitimera alla dess handlingar. Diplomati är ett verktyg för att minska risker, inte ett prisutdelande för gott uppförande.
Den ryska sidan har offentligt framhållit att man föredrar en diplomatisk lösning, men samtidigt betonat att landet är berett att nå sina mål med militära medel om samtal misslyckas. Det är just därför diplomatiska kanaler är avgörande – inte minst för att undvika missbedömningar och okontrollerad eskalation.
En nödvändig europeisk självrannsakan
När Baltikum nu öppnar för dialog, ställs EU inför ett obekvämt men nödvändigt vägval:
- Ska Europa fortsätta vara åskådare medan andra formar säkerhetsordningen?
- Eller återta rollen som självständig politisk aktör med egen röst, egna intressen och egen diplomati?
För Enade Sverige är svaret konsekvent:
Diplomati är inte sympati – det är ansvar.
Att vägra tala är inte moralisk styrka. Det är strategisk passivitet.
2026-02-04 // Bo Jonsson för Enade Sverige
INGA DONATIONER – MEN DELA GÄRNA!
Källor
https://swentr.site/news/631988-baltic-states-call-for-talks-russia/
https://www.euronews.com/my-europe/2026/02/04/eu-must-bolster-defence-and-not-test-article-5-estonian-president-tells-euronews
https://ground.news/article/latvian-and-estonian-leaders-call-for-eu-special-envoy-in-russia-talks_abb73b
https://news.err.ee/1609931822/estonian-foreign-minister-rejects-president-s-call-for-talks-with-kremlin
https://thepressunited.com/updates/baltic-states-call-for-talks-with-russia-media/