Ovädret blottlägger hur sårbart samhället är när flera kriser inträffar samtidigt.
När snön vräker ner, tågen står still, vägarna korkar igen och tusentals hushåll varit utan el i flera dygn – då är det inte bara vädret som prövas. Stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna har inte bara skapat vintervykort. De har blottlagt hur sårbart Sverige är när flera kriser staplas på varandra: extremt snöfall, hård blåst, kyla, strömavbrott, inställd trafik och välfärdsfunktioner som går på knäna.
Röd varning – men vad säger det om samhället?
SMHI har gått upp på den högsta varningsnivån – röd varning – för snöfall och vind i delar av Gävleborg. Myndigheterna varnar för extremt stora snömängder, oframkomliga vägar, inställda avgångar och risken att hushåll blir helt isolerade. Krisinformation.se och Trafikverket uppmanar människor i de drabbade områdena att helst inte ge sig ut alls.
Vädervarningar i sig är inget nytt. Men när röd, orange och gul varning blivit ett ständigt bakgrundsljud över landet uppstår frågan:
hur robust är ett samhälle där några lågtryck räcker för att logistiken ska stanna?
Elsystemet – en veckas mörker för tusentals hushåll
Flera dygn efter stormen är fortfarande hushåll utan el, främst i Gävleborgs län. Snöovädret försvårar reparationsarbetet. Personal kallas in från hela landet, bandvagnar skickas ut för att ta sig fram i terrängen – ändå kan ingen lova när strömmen är tillbaka.
Det här pekar på flera brister:
- Långvarigt beroende av luftburna ledningar i skogsterräng
- För lite redundans och reservlösningar för hushåll och samhällsservice
- Förebyggande underhåll som skjuts på framtiden
- Insatser som sker reaktivt istället för robustifierande
FOI och MSB har i åratal varnat för hur energibortfall slår brett mot sjukvård, telekom, transporter och människors hälsa – särskilt vintertid. Ändå står vi här igen, med människor i mörker och kyla.
Transporterna – ett land på en räls som stannar
Snöovädret har slagit hårt mot hela transportsystemet:
- Tågtrafik ställs in över stora sträckor
- Busslinjer dras in när vägarna blir oframkomliga
- Köer och stillastående trafik på större vägar
- Räddningsfordon som själva fastnar i snön
- Flygtrafik som störs när marklogistik bryter samman
Resultatet är ett land där vissa kan ta sig till jobbet som vanligt – medan andra i praktiken blir avskurna från omvärlden.
Det här visar på djupare systemproblem:
- Övercentraliserade transportstråk
- För få alternativa rutter
- Brist på lokal krislogistik
- För låg redundans i kollektivtrafiken
Välfärden och omsorgen – när personalen inte kommer fram
I flera kommuner har man gått upp i stabsläge. Hemtjänst och omsorg kämpar för att överhuvudtaget nå fram till äldre och sjuka. När elavbrott kombineras med oframkomliga vägar uppstår ett dubbelt sårbart läge.
Sanningen blir tydlig:
- Välfärden är helt beroende av fungerande vägar och transporter
- Bemanningen går redan i normalläge på marginalen
- Krisbuffertar saknas i många verksamheter
- Lokala trygghetspunkter finns ofta mest på papper
När samhället pressas syns hur lite spelrum som faktiskt finns kvar.
Krisberedskap på papper – eller i verkligheten?
Rapporter från FOI och MSB om stormar, energibortfall och klimatrelaterade risker har återkommit i över ett decennium. De pekar på samma mönster: sårbar el- och IT-infrastruktur, glesbygd som drabbas hårdast och långa ledtider innan samhället ”startar om”.
Trots detta ser vi nu:
- Människor utan el under hela jul- och nyårshelgen
- Kollektivtrafik som stoppas över enorma geografiska områden
- Räddningsfordon som inte når fram
- Kommuner som tvingas vädja offentligt om att människor stannar hemma
På pappret finns strategier och planer. I verkligheten avgörs mycket fortfarande av tur, väderstreck – och hjältemodiga insatser på golvet.
Vad borde vara lärdomarna?
Snöovädret kommer att klinga av. Vägar ska röjas, elledningar lagas, tågen rulla igen. Den viktiga frågan är vad vi gör därefter.
Några uppenbara lärdomar:
- Robust el först – prestigeprojekt sedan
- Glesbygdens infrastruktur är rikets säkerhet, inte en kostnadspost
- Kollektivtrafik med verklig redundans och alternativa stråk
- Stärkt hemtjänst och lokal omsorgsberedskap
- Ärlig kommunikation – sluta kalla återkommande kriser för ”oväntade”
Snökaoset är inte bara ett vinteroväder.
Det är ett stresstest av ett redan ansträngt system.
Den verkligt viktiga frågan är inte hur många centimeter snö som föll – utan hur mycket mer belastning samhället tål innan något brister på riktigt.
2026-01-03 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Direktlänkar / källor
Krisinformation.se – Röd varning för snöfall och vind
https://www.krisinformation.se/nyheter/2025/december/rod-varning-for-snofall-och-vind/
Sveriges Radio – Direktrapport om ovädret på nyårsdagen
https://www.sverigesradio.se/artikel/direktrapport-om-ovadret-pa-nyarsdagen
Aftonbladet – SMHI utvidgar snövarningarna inför nyår
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JOowob/smhi-utvidgar-snovarningarna-infor-nyar
SVT Nyheter – Efter Johannes slår nästa oväder till
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-johannes-da-slar-nasta-ovader-till-pa-nyarsdagen
Omni – Tåg ställs in på grund av kyla
https://omni.se/tag-stalls-in-pa-grund-av-kyla-kan-bli-livsfarligt/a/lnA5Le
FOI – Konsekvenser av energibortfall
https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–4755–SE
MSB – Skador och effekter av storm
https://rib.msb.se/filer/pdf/26546.pdf
MSB – Risker i ett klimatanpassat Sverige
https://rib.msb.se/filer/pdf/29635.pdf