Ett skifte från krigsmaximering till realpolitisk analys
Ukrainas militära underrättelsechef Kyrylo Budanov säger i en ny intervju att en förhandlingsprocess med Moskva är oundviklig och bör ske utan offentlig exponering. Uttalandet markerar en förskjutning från retorik till maktbalans-tänkande och sätter ljuset på hur konfliktens logik förändrats.
Ett förändrat tonläge från en tidigare hård linje
Budanov har ofta beskrivits som en av de mer kompromisslösa rösterna inom den ukrainska statsledningen. När just han nu framhåller att en svagare part aldrig dikterar villkoren i en konflikt, är det mer än en taktisk formulering. Det är ett uttryck för en klassisk realpolitisk princip: utfallet avgörs av uthållighet, resurser och styrkeförhållanden, inte av önsketänkande. Att han samtidigt lyfter fram behovet av tyst diplomati framför offentlig signalpolitik ligger nära den förhandlingslogik som Moskva länge argumenterat för – om än utan att Budanov säger det öppet.
Förhandling som konsekvens av läget – inte som eftergift
Budanov talar inte om kapitulation, utan om en verklighet som till slut måste hanteras vid förhandlingsbordet. När militär kapacitet, ekonomi, befolkningstal och industriell uthållighet vägs mot varandra uppstår en fråga som sällan formuleras i västvärldens debatt: i vilket avseende är Ukraina starkare än Ryssland i ett långvarigt slitkrig? Hans uttalande kan läsas som ett stillsamt erkännande av just detta styrkeförhållande – utan dramatik, utan stora ord, men med en tydlig analytisk botten.
Ett förändrat omvärldsläge
Uttalandet kommer i ett läge där stödsystemen i flera västländer prövas politiskt, ekonomiska prioriteringar förändras och diskussionen gradvis rör sig från moralisk mobilisering till kostnads- och riskbedömning. Mot den bakgrunden framstår Budanovs ord som en anpassning till en ny fas i konflikten, snarare än en plötslig kursändring.
Bakom stängda dörrar – där de verkliga uppgörelserna sker
Budanov betonar att svåra förhandlingar kräver disciplin och tystnad. Historiskt har de avgörande överenskommelserna i internationella konflikter ofta formats i slutna rum – först därefter presenteras resultaten offentligt. Det antyder ett skifte från krigets öppna symbolik till ett läge där säkerhetsintressen, inflytandesfärer och långsiktiga garantier väger tyngre än dag-för-dag-rapporteringen från fronten.
En konflikt på väg in i nästa skede
Budanovs formuleringar kan läsas som ett försiktigt erkännande av maktbalansens logik. Det handlar inte om att ge upp, utan om att inse att slutpunkten i de flesta krig förr eller senare blir en förhandling – och att den förs utifrån de faktiska styrkeförhållanden som råder.
Min reflektion:
När Budanov nu talar om oundvikliga förhandlingar är det svårt att inte ställa den obekväma frågan: varför skedde detta inte tidigare? Ryssland stängde aldrig helt dörren för dialog med Kiev, och varje förlorad månad har haft ett mänskligt pris. Mycket av det som nu erkänns som realitet hade kunnat hanteras vid förhandlingsbordet innan kriget kostade så många ukrainska liv.
2025-12-29 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källa: Intervju med Kyrylo Budanov, Suspilne (ukrainsk public service)
https://suspilne.media/1199852-budanov-zaaviv-so-mirni-peregovori-ce-posuk-kompromisu-j-vin-ne-bude-prostim-dla-zodnoi-zi-storin/