Fem års tystnad. Ett amerikanskt underrättelseverktyg. Och ett svar: “Av hänsyn till rikets säkerhet.”
Ingen debatt i riksdagen. Ingen offentlig upphandling. Ingen myndighet som vill kommentera. Ändå har svensk polis i hemlighet arbetat med ett avancerat analysverktyg kallat Acus – en svensk version av det amerikanska underrättelsesystemet Palantir Gotham. Det här handlar inte bara om teknik. Det handlar om tillit, frihet och ett samhälle som sakta vänjer sig vid tanken att någon annan vet bäst.
Bakom kulisserna av svensk polis digitala hjärna
Under flera års tid har Polismyndigheten använt ett system som få svenskar ens hört talas om. Enligt flera oberoende källor är Acus en specialanpassad version av Palantir Gothams plattform – ett analysverktyg utvecklat för CIA och den amerikanska försvarsmakten. I Sverige ska det ha fått rollen som ett ”analytiskt nav” för att se samband mellan brottsregister, teledata, Bank-ID, sociala medier och annan information som rör medborgare.
Det låter effektivt. Men när teknologin kan skapa digitala profiler av människor, när den kan förutse snarare än följa upp, då handlar det inte längre bara om brottsbekämpning. Då handlar det om vem som äger människans berättelse – individen själv, eller staten.
Tystnaden som strategi
När journalister begärt ut dokumentation om samarbetet har Polismyndigheten svarat:
“Vi kan varken bekräfta eller förneka relationer av hänsyn till rikets säkerhet.”
Den frasen är mer än ett svar. Den är en mental konstruktion, en mur byggd av byråkratiskt språk. Den signalerar att vissa frågor inte får ställas, att vissa dörrar inte får öppnas. Den som frågar blir i praktiken ett potentiellt hot.
Det är så makt alltid har överlevt i övergångar mellan demokrati och kontroll: genom att göra tystnaden till norm och öppenheten till risk.
Lagarnas gräns och människans blinda fläck
EU:s dataskyddsregler och den svenska brottsdatalagen (2018:1177) slår fast att behandling av personuppgifter inom rättsväsendet måste ske under nationell kontroll. Palantir, som är ett amerikanskt företag med underrättelsekopplingar, lyder däremot under amerikansk lag – och den lagen tillåter statlig åtkomst till data.
EU-domstolen bekräftade i Schrems II att amerikanska bolag inte kan garantera europeiskt dataskydd. Om Acus på något sätt innebär överföring eller bearbetning av data på amerikansk infrastruktur bryter det inte bara mot EU-rätten, utan också mot själva idén om svensk suveränitet.
I teorin ska sådana risker utredas i en konsekvensbedömning av dataskydd (DPIA). I praktiken finns ingen offentlig sådan. Ingen diarienummer, ingen redovisning, ingen rapport.
Enligt forskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet innebär det ett allvarligt förtroendeproblem: myndigheter som gömmer sina tekniska verktyg “tror sig stå över lagen”.
Om en DPIA skulle göras i dag, skulle den sannolikt visa på risker av den typ som varje rättsstat fruktar: massiv datasammanfogning, överföring till tredje land, ändamålsglidning, svag loggning och otillräcklig tillsyn. Den skulle peka på behov av öppenhet, rättslig prövning, kryptering och oberoende granskning. Men än så länge finns bara tystnaden.
Frågor som kräver svar
Jag riktar därför följande frågor till Polismyndigheten, Justitiedepartementet och Integritetsskyddsmyndigheten:
• Vilken rättslig grund stödjer användningen av Acus?
• Var lagras datan – i Sverige, inom EU eller i USA?
• Har någon konsekvensbedömning (DPIA) faktiskt genomförts, och i så fall med vilket resultat?
• Har IMY informerats eller gjort någon tillsyn?
• Har riksdagen haft insyn i samarbetet?
• Finns svenska medborgare registrerade i systemet utan sin vetskap?
Och framför allt: vad är nästa steg, om detta redan pågått i fem år?
Om algoritmen varit en del av polisens vardag i det tysta, vad väntar då bakom nästa beslut – ansiktsigenkänning i realtid, automatisk riskpoäng för varje medborgare, eller en ny generation system som inte längre behöver mänsklig tolkning alls?
Tekniken är neutral. Makt är det inte.
Jag är inte emot teknologin. Jag är emot hemlighetskulturen. Teknik kan rädda liv, men den kan också kväva det fria tänkandet om den används utan ansvar. När besluten flyttas från domstolen till koden förlorar rättvisan sin mänskliga röst.
Filosofen Hannah Arendt skrev att den verkliga faran inte är ondskan i sig, utan lydnaden inför den. När trygghet blir viktigare än frihet, förlorar vi till slut båda.
Reflektion – ur Enade Sveriges perspektiv
För mig, och för Enade Sverige, handlar detta inte bara om juridik eller dataskydd. Det handlar om något djupare: tilliten mellan medborgaren och staten. Om staten i hemlighet låter en amerikansk algoritm tolka svenskars livsmönster, då har vi redan börjat tumma på demokratins kärna.
Jag tror inte att de flesta poliser vill något ont. De vill skydda, inte övervaka. Men när deras verktyg byggs av företag som ingen i Sverige styr över, då förskjuts ansvaret. Vem äger misstanken? Vem definierar “avvikande beteende”?
Det är här Enade Sverige står: i tron på att trygghet och transparens måste kunna samexistera. Vi kan inte tala om frihet och samtidigt outsourca övervakningen till ett bolag vars lojalitet aldrig är vår.
Om Acus är verklighet, och om staten inte längre vågar berätta sanningen om sitt eget verktyg, då står vi inför en spegel där frågan inte längre är vad tekniken gör – utan vad vi blivit som samhälle när vi slutar fråga.
Friheten försvinner inte med våld, den försvinner när vi inte märker att vi redan gett bort den.
2025-11-04 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
https://www.etc.se/story/dagens-etc-avsloejar-polisens-hemliga-samarbete-med-spionbolaget-palantir
https://omni.se/granskning-svensk-polis-anvander-kontroversiellt-ai-supervapen/a/VzyO7W
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qPKppL/uppgifter-polisen-anvander-kontroversiellt-ai-program
https://www.expressen.se/nyheter/uppgifter-polisen-anvander-palantir-verktyg/
https://www.etc.se/inrikes/forskare-om-palantir-och-polisen-tror-sig-staa-oever-lagen
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsdatalag-20181177_sfs-2018-1177
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A62018CJ0311