När språkbruket blir strategi – och ordet “knarkbåt” förvandlar en militär operation till moralisk rutin.
Jag sitter med SVT öppet och försöker se mönstret. De senaste dagarna ramar SVT in utvecklingen kring Venezuela genom tre återkommande bilder: 1) USA:s “knarkbåts”-attacker i Karibien, 2) ett “spänt läge” där markmål inne i Venezuela diskuteras som möjligt nästa steg, och 3) expertröster som väger upp – FOI-analys på ena sidan, Biden-tidens Latinamerika-rådgivare på den andra. Resultatet blir en berättelse där USA:s militära närvaro presenteras som narkotikabekämpning, men där även geopolitiska motiv och “påverkansoperationer” antyds.
SVT:s rubriker och ordval sätter tonen: “USA har attackerat ny ‘knarkbåt’”, “Det kan bli nästa steg efter båtattackerna i Karibien”, “Spänt läge mellan Venezuela och USA”. I nyhetsflödet förekommer siffror om dödstal till havs, Hegseths hårda formuleringar, samt FOI-forskaren Björn Ottossons bedömning att ett eventuellt nästa steg – om det kommer – snarare skulle rikta in sig på labb, logistikhubbar och hamnar kopplade till droghandeln. Samtidigt låter SVT även röster säga att detta kan vara en “betydande påverkansoperation” med syfte att destabilisera Maduro. Sammantaget: SVT ger båda narrativen utrymme, men håller amerikansk problemformulering (“narkotika”) i förgrunden genom löpande rubriker om “knarkbåtar”.
SVT:s narrativ i korthet
- Primär ram: USA bekämpar “narkoterror” till havs; flera döda; fler attacker rapporteras. Terminologin “knarkbåt” upprepas och normaliseras i rubrik och brödtext.
- Nästa steg öppnas: Studiogäster/experter diskuterar markmål i Venezuela (labb, logistik, hamnar) – men med brasklapp: mycket tveksamt att USA går in brett.
- Motberättelse finns men är sekundär: Röster som pekar på geopolitik/påverkansoperationer och oljemotiv släpps in, inklusive kritik mot USA:s casus belli. Dessa artiklar finns – men väger inte ned huvudflödet av “knarkbåts”-uppdateringar.
- Motröst från Caracas: SVT återger Maduros anklagelse om “påhittat evigt krig” och suveränitetsbrott, men utan att det förändrar rubrikramen för helheten.
Saker SVT berättar – och det som riskerar att hamna i skugga
Det de berättar tydligt:
- Fortlöpande militära händelser (antal attacker, dödssiffror till havs, uttalanden från Hegseth/Trump).
- Expertbedömningar om troliga mål (labb, logistik, hamnar) och om USA:s närvaro som möjlig påverkansoperation.
Det som lätt hamnar i skugga:
- Folkrättsdimensionen: Är upprepade dödliga angrepp på civila fartyg i internationellt vatten förenliga med internationell rätt? (Andra medier lyfter detta mer explicit.)
- Eskalationslogiken: Hur snabbt kan “anti-narkotika” glida över i de facto krigshandlingar i/kring ett suveränt land? (SVT antyder frågan, men driver inte tes.)
“Fredspristagaren” som vill se militärt tryck – hur går det ihop?
Här kommer paradoxen som (i mina ögon) borde vara en huvudnyhet i sig: att årets Nobelpristagare i fred, oppositionsledaren María Corina Machado, i intervjuer välkomnat amerikansk militär eskalation som “det enda sättet” att få Maduro att avgå – eller åtminstone som ett nödvändigt “trovärdigt hot”. Oavsett vad man tycker om regimen i Caracas: att en nybliven fredspristagare öppet räknar med främmande makts våldsmandat – och kallar det att “genomdriva folkets vilja” – är en etisk och politisk bomb. Det kräver skarpare mediegranskning än vad jag hittills sett i Sverige.
Det här är, rent krasst, ett skifte från klassisk icke-våldsretorik till “fred genom hot” – och i praktiken risk för “peace by force”. Att SVT återger USA:s narrativ dag-för-dag är begripligt i ett nyhetsläge, men jämförelsen med fredsprisets ideal borde ligga närmare ytan. När en fredspristagare samtidigt applåderar militärt tryck mot sitt eget land, då är det journalistiskt läge att gå från vad som händer till hur och varför – och låta publiken förstå kostnaderna, riskerna och folkrättens ramar. (Nobelkommitténs motivering finns – men hur förhåller den sig till uttalandena om militära medel?)
Slutsats – min vinkling för Enade Sverige
Jag tycker SVT levererar löpande uppdateringar och släpper in viktiga röster – FOI, ex-Bidenrådgivare, Caracas – men narrativets ryggrad är ändå “knarkbåtarna”. Det gör att publikens mentala karta ritas med “brottsbekämpning” som primär etikett, inte “förkrig/eskalation”. I en svensk offentlighet där folkrätten ofta framhålls, är det märkligt att den rättsliga dimensionen kring dödliga angrepp i internationellt vatten inte förklaras tydligare. Samtidigt borde den moraliska paradoxen med fredspriset bli en större debatt: Kan man samtidigt hyllas som symbol för fred – och öppet efterfråga användning (eller hot) om militärt våld av en stormakt mot det egna territoriet? Jag säger: det är en linje som måste problematiseras – ordentligt.
2025-11-03 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor (urval att hänvisa till i artikeln)
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-har-attackerat-ny-knarkbat
https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2025/press-release
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-kan-bli-nasta-steg-efter-batattackerna-i-karibien
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-attackerat-ett-attonde-fartyg-med-narkotika
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/maduro-usa-hittar-pa-ett-nytt-evigt-krig
https://www.aljazeera.com/news/2025/11/2/us-military-kills-three-in-another-strike-on-caribbean-vessel