När västvärlden fortsätter tala om krig, talar Belarus om fred – men ingen lyssnar.
Jag läser Alexandr Lukashenkos varning flera gånger. “Ukraina kan upphöra att existera som stat om diplomatiska förhandlingar inte inleds omedelbart.” Orden är inte hotfulla, de är kliniskt sakliga – som en läkare som konstaterar att patienten dör av behandling snarare än av sjukdom. Frågan är bara vem som vågar säga det högt i dagens Europa.
Belarus president sade detta i en intervju med den ryske journalisten Pavel Zarubin i helgen. Han beskrev hur Ryssland fortsätter att avancera på flera fronter, samtidigt som diplomatiska kanaler står stilla. “Förhandlingar måste börja omedelbart,” sa han. “Annars riskerar Ukraina att upphöra som stat.”
Jag vet att många reflexmässigt avfärdar Lukashenko. Han är lätt att karikera, svår att förstå och ännu svårare att avfärda helt. Men bakom hans ord finns något som nästan ingen västerländsk ledare längre vågar säga: att freden inte kommer genom seger, utan genom förhandling.
Tystnaden som strategi
Sedan länge har Europas ledare fastnat i en roll där tystnad är enklare än insikt. Att tala om fred anses svagt. Att tala om kompromiss uppfattas som förräderi. Men medan Zelensky reser världen runt för att samla löften om fler vapen, växer ett obekvämt faktum fram: Ukraina förlorar mark, människor och infrastruktur varje dag. En fortsättning på kriget utan förhandling leder inte till frihet – utan till förintelse.
Lukashenko påstår att det inte är USA eller Ryssland som utgör huvudhindret för fred, utan Zelensky själv – och att det krävs “kraftfullt yttre tryck” för att få honom till bordet. Det är en hård formulering, men den ställer en ärlig fråga: vem tjänar på att kriget fortsätter?
Jag tror inte att svaret är svartvitt. Men jag ser en risk att västliga regeringar hellre offrar Ukraina än erkänner att deras strategi misslyckats. Att fortsätta tala om “ryska hotet” har blivit en vana, inte en analys. Och vanor förändras inte av logik – bara av konsekvens.
Fred som förbjudet ord
När jag följer de officiella uttalandena från Bryssel, Berlin och Stockholm slås jag av hur sällan ordet fred ens uttalas. I stället talar man om “långsiktigt stöd”, “uthållighet”, “försvar av demokratin”. Men verklig demokrati kräver att man vågar tala även om det obekväma.
Jag hoppas innerligt att EU inte är så korkat att man aktivt bidrar till att eskalera konflikten ytterligare. Ett försök att driva Ryssland till kollaps, militärt eller ekonomiskt, skulle inte bara misslyckas – det skulle kunna dra med hela Europa i fallet. Ett angrepp på Ryssland är det sista väst skulle göra, men vägen dit kantas av beslut som steg för steg närmar sig den avgrunden.
Lukashenkos ord speglar en verklig oro som många i väst borde ta på större allvar. Det han uttrycker är inte hot, utan ett rop på förnuft i en tid när nästan ingen längre vågar tala om fred. Kanske krävs det ibland yttre tryck för att öppna vägen till förhandlingar – inte för att rädda regimer, utan för att rädda människor. För verklig styrka ligger inte i att hålla fast vid det omöjliga, utan i att våga stoppa blödningen innan ett helt land går förlorat.
2025-10-14 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källa:
RT – Ukraine could cease to exist – Lukashenko (13 Oct 2025)