Svenska diplomater lovar grön omställning och innovation – men risken är att svenska jobb och resurser säljs ut till globala storföretag.
När Sveriges ambassadör i Indien, Jan Thesleff, talar om framtiden mellan våra länder är det med stora ord: innovation, grön omställning, hållbarhet. Han lovar att handeln och investeringarna mellan Indien och Sverige ska dubbleras – till och med tredubblas – inom fem år.
Vid första anblick kan det låta som en framgångssaga. Över 280 svenska företag finns redan etablerade i Indien, med mer än 220 000 direkt anställda och miljontals indirekta jobb kopplade till lokal tillverkning och sourcing. Sverige lyfts fram som en global innovationsledare, och berättelsen om “Time for Sweden” i New Delhi är fylld av optimism.
Men frågan vi måste ställa är: på vems villkor sker detta?
Globaliseringens dubbla ansikte
Det är sant att samarbete med länder utanför EU och NATO kan skapa nya möjligheter. Indien är en av världens största marknader och en växande maktfaktor. Men det är också sant att globalisering ofta innebär att svenska jobb flyttas utomlands medan vinsterna hamnar i storföretagens fickor.
När våra politiker och diplomater reser runt i världen för att tala om “hållbarhet” är det sällan med fokus på arbetarna hemma i Sverige. Det är exporten som räknas – inte tryggheten för svenska familjer eller långsiktig försörjning.
Sverige behöver handelsbalans – inte underkastelse
Enade Sverige står för suveränitet och rättvisa. Vi säger inte nej till handel – tvärtom, vi vill se starka och jämlika relationer mellan länder. Men vi kräver balans.
Om svenska företag bygger fabriker i Indien:
- Hur många jobb försvinner då från Sverige?
- Vilka miljökonsekvenser outsourcas bort från vår egen debatt?
- Vem kontrollerar egentligen den teknologiska utvecklingen – svenska folket eller globala koncerner?
Min reflektion – en alternativ väg för Sverige
När jag hör Sveriges ambassadör tala om Indien som en framtidspartner tänker jag att vi står vid ett vägskäl. Sverige kan fortsätta låsa in sig i NATO:s och EU:s snäva ramar – eller så kan vi öppna oss mot en bredare värld.
Indien är inte bara en växande marknad, utan också en av nyckelspelarna i BRICS-samarbetet, där länder från alla kontinenter nu bygger upp en alternativ världsordning baserad på suveränitet och ömsesidig respekt.
Om Sverige verkligen vill vara framtidsinriktat, borde vi inte då sträva efter att bli en partner till BRICS – och på sikt kanske till och med en fullvärdig medlem?
Det skulle ge oss:
- Nya vägar för handel och energi bortom EU:s och NATO:s påbud.
- Större handlingsfrihet i utrikespolitiken.
- Möjligheten att balansera västvärldens dominans med genuina globala samarbeten.
För mig är valet tydligt: Sverige ska inte sälja ut sin framtid. Sverige ska bygga den – i samarbete med de länder som ser världen som flerpolär, rättvis och fredlig.
Slutsats
När Sveriges ambassadör i New Delhi talar om en “framtidsinriktad relation” är det viktigt att vi inte bara applåderar. Vi måste fråga oss: framtid för vem?
Enade Sverige står för ett samarbete med Indien som bygger på ömsesidig respekt, suveränitet och verklig hållbarhet – inte på att Sverige säljer ut sin framtid för att tillfredsställa globala storföretag.
2025-09-11 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
https://m.economictimes.com/news/economy/foreign-trade/sweden-eyes-big-expansion-in-its-trade-partnership-with-india/articleshow/123813715.cms
https://www.livemint.com/news/world/indiasweden-ties-are-future-oriented-anchored-in-innovation-and-green-transition-jan-thesleff-swedish-ambassador-11757431064600.html