Så används guilt by association för att försöka tysta obekväma röster – och varför jag inte faller i fällan.
När makten inte längre kan bemöta sakfrågorna tar de till smutskastning. Ett av de smutsigaste knepen kallas guilt by association – skuld genom sammankoppling. Det används nu mot mig och Enade Sverige, men jag tänker inte spela det spelet.
När argumenten tar slut
Jag heter Bo Jonsson och jag driver Enade Sverige. Jag har valt att tala om det som makten helst vill tiga ihjäl: Sveriges förlorade suveränitet, riskerna med NATO och DCA-avtalet, samt hur demokratin sakta men säkert urholkas. När man gör det och dessutom vägrar sälja sig till något parti, någon lobby eller någon ekonomisk intressent, då blir man en nagel i ögat på systemet. Och jag vet att när argumenten tryter, då kommer smutskastningen.
Vad guilt by association är
Ett av de äldsta och smutsigaste knepen kallas guilt by association – på svenska: skuld genom sammankoppling. Det fungerar så här: man angriper inte vad en person faktiskt säger eller gör, utan försöker i stället smeta på denne andras åsikter eller gärningar. Har du hört någon tala om att “han känner en som känner en extremist, alltså är han själv extremist”? Det är precis så knepet används. Historien är full av exempel. Under McCarthy-eran i USA kunde du förlora jobbet bara för att någon påstod att du hade en vän som i sin tur kände en kommunist. I Sverige har vi sett samma mönster. Den som kritiserar NATO eller EU riskerar genast att bli stämplad som “Putin-agent”. Det spelar ingen roll vad du själv har sagt – det räcker att någon påstår en koppling för att smutskastningen ska vara i gång.
Varför knepet används
Anledningen till att man tar till guilt by association är enkel: det flyttar fokus från sakfrågorna. I stället för att diskutera NATO:s kärnvapenstrategi, DCA-avtalet eller varför Rättvik inte har en fungerande polisreception, försöker man få debatten att handla om mig som person och vilka andra som “påstås” dras till Enade Sverige. Det är ett sätt att slippa diskutera politikens innehåll och i stället fastna i smutskastning. För makten är det bekvämt – men för demokratin är det livsfarligt.
När fällan slås ut
Jag märker redan nu hur sonderingar görs mot mig. Obskyra profiler dyker upp från ingenstans. De pratar om blodsoffer, om hat mot olika grupper och om nya styrelseskick. Allt är formulerat så att jag bara skulle behöva skriva “ja, jag håller med” för att ge dem material till rubriker. Men det här är inte bara skrattretande – det är också avslöjande. Försöken visar att man tror att jag är lättlurad. Men jag har byggt hela Enade Sverige på självständighet, fred och demokrati. Tror ni verkligen att jag skulle börja romantisera våld eller kasta mig in i kulturkrig?
Min linje är glasklar
Jag är inte högerextrem. Jag är inte vänsterextrem. Jag är inte våldsromantiker. Jag står för fred, för att Sverige inte ska göras till ett kärnvapenmål. Jag står för suveränitet, för att vi ska fatta våra egna beslut här hemma och inte styras från Washington eller Bryssel. Och jag står för demokrati och rättsstat, där våra myndigheter och skolor ska vara neutrala, inte kampanjcentraler för någon ideologi. Det är den väg jag går. Punkt.
Ett gott tecken på styrka
När fulspel som guilt by association dyker upp, ser jag det snarare som ett gott tecken. Det betyder att Enade Sverige har blivit tillräckligt starkt för att makten ska känna sig tvungen att försöka smutskasta mig. Det är inte ett bevis på min svaghet – utan på att jag träffat rätt nerv. Så till de som tror att de kan sätta dit mig genom att skicka fram obskyra figurer och hoppas på att jag biter: försök bättre. Jag spelar inte ert spel. Jag är här för att tala klarspråk, och det är just därför jag inte går att köpa, inte går att skrämma och inte går att smutsa ner.
2025-09-05 // Bo Jonsson för Enade Sverige