NATO-medlemskapet gör oss inte tryggare – det gör oss till en måltavla.
Jag heter Bo Jonsson. Jag bor i Rättvik och är ensamstående far till tre barn. Jag driver Enade Sverige – ett enmansprojekt för suveränitet och fred. Jag säger öppet det som svenska makthavare helst vill tiga om: genom NATO-medlemskapet och DCA-avtalet har vi gjort vårt land till ett kärnvapenmål.
Fakta som ingen kan förneka
NATO:s strategi bygger på militär avskräckning, där kärnvapen är ett centralt verktyg. När Sverige gick med i NATO blev vi en del av denna planering, oavsett vad våra politiker försöker kalla det.
Genom DCA-avtalet har vi dessutom upplåtit 17 svenska militärbaser och områden till USA:s bruk. Det innebär förhandslagring av materiel, anläggningsarbeten och tillträde som i praktiken gör vårt territorium till en del av en stormakts logistik.
Amerikanska B-1B och B-52H, båda kärnvapenkapabla plattformar, har redan övat från svensk mark och över vårt luftrum. Jag behöver inte överdriva – motståndaren ser dessa fakta, och drar samma slutsats som jag: Sverige är nu ett operativt basområde och därmed ett mål i planeringen vid en större konflikt.
Att Sverige sålt ut sin suveränitet helt gratis är i sig en praktskandal. USA betalar inte en krona i hyra för de 17 DCA-baserna. Men för mig handlar det inte ens om pengar – jag vill inte ha utländska soldater överhuvudtaget på svenskt territorium. Förr kallades detta invasion. Med andra ord är vi idag reducerade till ytterligare en amerikansk koloni.
Neutraliteten övergavs – tryggheten försvann
I över två sekel byggde Sverige sin säkerhet på neutralitet och alliansfrihet. Det gav oss respekt och trygghet. Men jag är den första att erkänna att det inte var absolut: under kalla kriget hade vi hemligt samarbete med västmakter. Under 2000-talet deltog Sverige i internationella operationer i bland annat Afghanistan, Libyen och Mali.
Jag vill därför vara tydlig: jag ser inte neutralitet som ett måste. Det jag vill är något mer grundläggande – suveränitet. Skillnaden är att vi själva bestämmer våra samarbeten och vår väg framåt, utan att vara fastlåsta i en blockstruktur.
Tidigare kunde Sverige välja när och var vi skulle delta i internationella insatser. Vi var inte formellt bundna till en militärallians, vi hade inga permanenta utländska basrättigheter på svensk mark och vi stod utanför stormakternas operativa planering.
Den skillnaden är nu borta. Vi har gått från en pragmatisk men självständig linje – till att bli en integrerad del av NATO:s militära struktur. Och därmed en naturlig måltavla i en stormaktskonflikt.
En tystad debatt
Det som kanske oroar mig mest är inte bara besluten i sig, utan hur de har fattats. NATO-inträdet och DCA-avtalet är de största säkerhetspolitiska förändringarna i Sverige på över 200 år – och ändå fick folket aldrig säga sitt. Ingen folkomröstning, ingen öppen diskussion, inget utrymme för verkliga alternativ.
De stora medierna har kavlat ut samma budskap dag efter dag: NATO är trygghet, USA är vår beskyddare, EU är vår framtid. Kritiska röster har avfärdats som oseriösa eller extremister. Den breda och ärliga debatt som borde ha funnits har helt enkelt aldrig ägt rum.
Och låt oss vara ärliga: det är det närmaste sinnessjukt att medierna själva tycks tro att de ska kunna behålla ett uns trovärdighet efter ett sådant svek mot folket. När man konsekvent undviker att ta upp de största frågorna förlorar man sin legitimitet – och människor ser igenom det, även om de inte alltid vågar säga det högt.
Är man fortsatt så dum att man tror på vad ägardirektivsstyrd media skriver, då får man faktiskt skylla sig själv. Alla kan se hur ensidigt och styrt narrativet är. Alla kan se hur folket berövats en verklig debatt. Det finns en gräns där naivitet övergår i ansvarslöshet – och den gränsen har för länge sedan passerats.
Därför måste envar göra sin egen nyhetsinhämtning och alltid behålla sitt kritiska tänkande påslaget. All media ljuger i olika grad – både svensk och utländsk. Men över tid lär man sig känna igen vilka aktörer som håller sig till en rakare och mer ärlig rapportering. Det är detta allt fler svenskar måste börja göra, för att återta makten över sin egen verklighetsbild.
Min erfarenhet av medieskuggan
Jag vet vad jag talar om. Ingen etablerad svensk media kommer skriva om mig eller Enade Sverige. De låtsas som att jag inte existerar. Det spelar ingen roll att jag skriver artiklar på tre språk, att jag uppmärksammats internationellt eller att jag lyfter frågor som direkt berör vanliga människors vardag. Tystnaden är total.
Och skulle det någon gång skrivas något, så sker det först efter ett val – när det är fyra år kvar till nästa. Då kan de behandla mig som en kuriositet, inte som ett reellt alternativ. Det är så systemet fungerar: oppositionen får aldrig bli synlig när det spelar roll.
Internationell uppmärksamhet
Samtidigt vet jag att världen ser. Utländsk media har redan skrivit om mig och mitt parti. Izvestia i Ryssland och Belta i Belarus har rapporterat om mitt arbete. De såg värdet i en svensk röst som vågar säga nej till NATO och ja till suveränitet.
Kontrasten är talande: i Ryssland och Belarus får jag rubriker – i Sverige låtsas man att jag inte finns. Det säger mer om tillståndet i svensk journalistik än om mig.
Även alternativmedia tiger
Och det gäller inte bara de etablerade medierna. Även svenska alternativmedier är i praktiken hårt knutna till olika partier. De vågar inte ge mig en enda rad, för de vet vad som skulle hända: människor skulle upptäcka ett verkligt alternativ, ett parti som inte går att köpa eller kontrollera.
Jag hyser ingen bitterhet över det – det är förståeligt. Men det visar varför Enade Sverige är nödvändigt. Jag står utanför blocken och deras medieapparater. Jag är fri.
Maktens kärna – en familj
Vad kokar allt detta ned till? Jo, att några få aktörer vill bibehålla – eller utöka – sin redan enorma kontroll över Sverige. Jag vet exakt vilka jag menar. Det är en familj som syns allt mer, och som i ärlighetens namn borde byta sitt valspråk. För i verkligheten handlar det inte längre om frihet eller demokrati, utan om makt och kontroll.
Samma familj har dessutom haft ett avgörande inflytande över Sveriges NATO-inträde – inte bara att det blev av, utan hur det skulle genomföras. Allt skedde utan en bred samhällsdebatt, utan folkomröstning och utan att människor fick möjlighet att väga argumenten på allvar.
Vi vet alla hur det går till: hemliga möten här och där med nyckelpersoner som i slutänden äter ur deras händer. Politiker, redaktörer och opinionsbildare – alla fogar de in sig i ledet när denna familj drar i trådarna. När några få intressen kan driva igenom en sådan historisk omläggning i tysthet, då vet vi att demokratin reducerats till en kuliss.
Riksdagens skuld och folkets ansvar
Alla som sitter i riksdagen idag bär skuld för detta. Det är definitivt fastställt. Även de som röstade nej hade ett ansvar att lyfta ut frågan till folket, skapa rubriker och pressa fram en verklig debatt. När det inte görs betyder ett ”nej” i plenisalen inte ett skit i det stora hela. Då är man bara en del av samma maskineri – ett maskineri som valde att sälja ut Sverige bakom folkets rygg.
Det börjar bli en klyscha, men när i helvete ska övriga medborgare i det här landet börja agera och öppna käften? Hur länge ska vi stillatigande titta på när vår suveränitet säljs ut bit för bit?
Det är skrämmande många som istället väljer att köpa aktier i krigsindustrin och glädjas åt kortsiktiga vinster för sin egen privatekonomi – i stället för att bry sig om det långsiktiga: att vi ens har ett eget land att lämna vidare till våra barn.
Sverige i en multipolär världsordning
Jag ser världen förändras framför våra ögon. Den gamla unipolära ordningen, där USA dikterade villkoren, är på väg ut. En multipolär ordning växer fram där flera makter balanserar varandra.
När vi har lämnat NATO, DCA-avtalet och EU vill jag att Sverige ska vara en aktiv del i denna multipolära världsordning. Det betyder inte att vi ska underordna oss någon ny stormakt – utan att vi ska delta i nya samarbeten som ger oss handel, inflytande och trygghet. BRICS är ett sådant forum.
Vad ett BRICS-partnerskap kan innebära för Sverige
För mig handlar det om fyra saker:
- Ekonomisk frigörelse. Genom BRICS skulle vi kunna handla i fler valutor än dollar och euro. Det skulle pressa ner energipriserna, stärka vår export och göra oss mindre sårbara för politiserade sanktioner.
- Diplomatisk balans. Ett partnerskap ger oss en plats i ett globalt forum tillsammans med länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Vi får en röst i fler sammanhang än bara EU.
- Säkerhet via diplomati. BRICS är ingen militärallians. Här bygger man trygghet genom handel och interdependens istället för blockpolitik.
- Symboliskt ledarskap. Om Sverige vågar gå före visar vi att även ett västland kan stå för suveränitet och välja självständiga samarbeten.
Jag är inte till salu
Jag driver Enade Sverige ensam. Jag tar inte emot donationer. Jag representerar ingen dold agenda. Jag skriver öppet på svenska, engelska och ryska för att visa att det finns en svensk röst som säger:
Jag vill fred. Jag vill suveränitet. Jag vill en framtid för mina barn.
Jag är ingen elitpolitiker. Jag är en trebarnsfar i Dalarna. Men just därför säger jag sanningen: Sverige har gjort sig till ett mål. Och det är ett historiskt misstag.
Min appell
Till alla som läser detta – i Sverige och utomlands:
Jag bygger och driver Sveriges bästa parti. Inte för att jag har störst budget, flest konsulter eller starkast partiapparat – utan för att jag har något som de andra saknar: konsekvens, frihet och mod att tala sanning.
På kort sikt kommer det att störa många. På lång sikt är jag övertygad om att människor kommer se vad Enade Sverige representerar: en väg ut ur blockpolitiken, en röst för suveränitet, och ett hopp om framtid för våra barn.
2025-09-04 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
- NATO 2022 Strategiska koncept – NATO:s doktrinskiss med fokus på avskräckning, inklusive kärnvapen.
afgsc.af.milWikipedia - Sverige blev Nato-medlem 7 mars 2024 – officiell bekräftelse från NATO.
NATO+1 - Flagghissning vid NATO-högkvarteret 11 mars 2024 – symbolisk ceremoni i Bryssel.
NATO+1 - DCA-avtalet Sverige–USA (defense cooperation agreement) – Sveriges officiella dokument om försvarssamarbete.
(PDF länk skild, jag visade tidigare, men verifiera via regeringen.se) - USA får åtkomst till 17 militära platser i Sverige enligt Försvarsmakten – officiell nyhet från FM.
RegeringskanslietReuters - B‑52 live weapons drop i Sverige den 11 mars 2025 – officiellt pressmeddelande om första skarpa bombfällningen.
ir-ia.com+8afgsc.af.mil+8airforcetimes.com+8 - BRICS expanderar – formellt forum för multipolär samverkan – officiell information och analys från Reuters.
Disclaimer: Jag är en fristående författare som arbetar ideellt och helt enligt eget manér. Alla artiklar skrivs utan ekonomiska bidrag eller donationer. Översättningar till ryska och engelska sker efter bästa förmåga, med hjälp av översättningsverktyg online och AI.