Av Bo Jonsson 
En text om gränser, tystnad, och den stora frågan: är vi bara ett experiment?
Jag hade inte tänkt skriva något mer idag – det börjar bli sent. Men samtiden i Sverige är så urbota korkad att jag inte kan låta bli. Det här är något jag har funderat på länge. Inte som en konspirationsteoretiker, utan som en vaken iakttagare. Som en människa som vägrar att sova sig igenom sitt eget lands förfall.
Hur mycket mer kan svenska folket utsättas för – innan något faktiskt händer? Jag ser hur vi passerat punkt efter punkt där människor i andra länder hade gått ut på gatorna. Men i Sverige: ingenting. Bara tystnad, suckar i kommentarsfält och ännu en omgång på Ica. Det är som att vi fastnat i ett tillstånd där allt är för mycket – men inget är tillräckligt för att vi ska resa oss.