Av Bo Jonsson 
En djuplodande uppgörelse med Sveriges sönderfall, tystnaden som möjliggjorde det – och hur vi återtar vår framtid
Inledning – Jag skriver detta för att vi inte längre har tid att tiga.
Jag skriver detta inte som debattör, inte som opinionsbildare, utan som medmänniska. Jag kan inte längre vara tyst. I förra artikeln var ville jag skaka om er läsare rejält. I den här texten söker jag inte godkännande – texten söker ansvar. Jag vänder mig inte till politiker eller experter. Jag vänder mig till dig. Till dig som känt hur något gått sönder i Sverige. Till dig som vet att något är fel, men inte kunnat sätta ord på vad – eller varför.
Vi lever i en tid där människor reducerats till väljare, där välfärdsstaten förvandlats till ett distributionscenter, och där berättelsen om Sverige smulats sönder till identitetsfragment. Jag ser ett land glida ifrån sig självt – och jag vägrar låta det ske utan att åtminstone ropa.