Mest lästa just nu
2025-06-24

När världens mest IAEA-inspekterade land bombas av en kärnvapenmakt som vägrar skriva på icke-spridningsavtalet – då är det inte Iran som hotar världen. Det är något mycket större.

Jag följer nyheterna om Irans situation med stigande ilska. USA och Israel har bombat flera iranska kärnteknikanläggningar – Fordow, Natanz, Isfahan – i ett gemensamt anfall som bara kan beskrivas som en aggressionshandling i strid med internationell rätt. Samtidigt är det Iran – inte Israel – som står under hårdast granskning av IAEA. Iran – inte Israel – som undertecknat icke-spridningsavtalet NPT. Iran – inte Israel – som gång på gång bjudit in inspektörer. Och ändå är det Iran som bombas. Hur?

Det är en världsordning byggd på våld och dubbelmoral, där vissa länder får göra vad de vill, medan andra krossas för att de försöker följa reglerna.

En ohelig allians – och en farlig eskalation

Sedan 13 juni har Israel upprepade gånger attackerat mål i Iran. Nu har även USA gått in militärt, med full kraft. President Trump har bekräftat att tre iranska kärntekniska anläggningar attackerades natten till 22 juni. [1] Målet? Att tvinga Iran till underkastelse.

Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya kallade det hela för vad det är:

“En cynisk och upprörande situation där det mest IAEA-inspekterade landet bombas av ett land som vägrar skriva under NPT.” [2]

Samtidigt kallas Irans svar för “aggressivt”. Men vad kallas då det som USA och Israel gör?

Iran står ensamt – men inte i mina ögon

Det mest skrämmande är inte bomberna. Det är det diplomatiska sveket.
Iran har under månader försökt hålla samtal med både EU och USA. De har hållit dörrarna öppna. Det är inte Iran som sagt upp avtalen – det är Washington som brutit dem, gång på gång.

Och nu står Iran isolerat.

– Hamas, Hizbollah, Huthierna – alla Irans allierade är försvagade.
– Kina, Ryssland och Nordkorea har protesterat – men skickar ingen hjälp.
– Europa är tyst, svagt, likgiltigt.

Iran står i praktiken ensamt.

Men inte i mina ögon. Inte som ledare för Enade Sverige.
Jag står på Irans sida i detta.

FN:s förfall – från fredsprojekt till maktverktyg

Det som kanske skaver mest i allt detta är tystnaden från FN.
När tre iranska kärnteknikanläggningar bombas av en kärnvapenmakt, i strid med alla internationella avtal, svarar FN med… vädjanden. Bekymrade uttalanden.
Inte ett enda bindande krav. Inga sanktioner mot angriparna. Ingen konsekvens.
Bara impotent byråkrati.

Jag har länge burit på en växande misstanke – och nu ser jag den bekräftad:
FN fungerar inte längre som ett fredsbevarande organ. Det fungerar som ett verktyg för västvärldens maktutövning.

  • Israel är inte medlem i NPT, men får aldrig några påföljder – trots att det är beväpnat till tänderna.
  • Iran har fullt samarbete med IAEA, men blir ändå måltavla för “preventiva” attacker.
  • USA bryter mot FN-stadgan gång på gång – i Irak, Syrien, Libyen, Serbien – men har fortfarande vetorätt i säkerhetsrådet.
  • Och när FN:s generalsekreterare väl protesterar, så ignoreras han – och han gör… ingenting mer.

Jag frågar: Vad är FN idag?

Ett tyst åskådarlag när supermakter begår krigsbrott? Ett rundningsmärke som bara mindre länder behöver respektera? Ett globalt kontor för att tvätta krig i byråkratiska termer?

För mig är svaret tydligt:
FN är inte lösningen. FN är en del av problemet.

Reflektion: Vem hotar freden egentligen?

USA säger att Iran hotar världen.
Men vilket land har flest baser på andra kontinenter?
Vilket land har startat flest krig de senaste 30 åren?
Vilket land har spridit mest kaos genom ”regimskiften”?

Och ändå är det Iran man är rädd för. Ett land som inte invaderat någon, men som försökt stå emot en ohelig allians av militärmakt, mediemakt och finansiell utpressning.

Det är därför Iran är farligt – inte för världen, utan för hegemonin.

Enade Sveriges linje – och vägen framåt

Som partiledare för Enade Sverige vill jag att Sverige:

  • Tar avstånd från USA:s och Israels folkrättsvidriga angrepp
  • Återgår till självständig utrikespolitik, fri från NATO och USA:s diktat
  • Stärker banden med diplomatiska aktörer i öst, inklusive Iran, Ryssland och Kina
  • Kräver FN-reform eller skapar alternativ som inte är gisslan under västs veto

Vi behöver en ny global ordning – byggd på respekt för folkrätt, suveränitet och sanning. Inte på bomber och lögner.

Vad tycker du?

Borde Sverige ens vara kvar i FN?
Står du bakom Irans rätt att försvara sig?
Tror du att tyst diplomati fungerar – eller krävs det en ny öppen linje?

Kommentera nedanför – och dela gärna artikeln vidare.
Det är dags att fler i Sverige får se genom illusionen.

2025-06-23 // Bo Jonsson för Enade Sverige

Källor:

  1. https://tass.com/politics/1978909
  2. https://tass.com/politics/1979015
  3. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-kan-iran-svara-pa-attacken
  4. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/iran-utan-stod-fran-allierade-star-ensamma

Lämna ett svar