Av Bo Jonsson 
Medan Sverige rör sig allt längre in i ett finansiellt system präglat av digital sårbarhet, tillit till internationella institutioner och brist på reella tillgångar – visar Belarus på något annat. Den 1 juni 2025 nådde Belarus guld- och valutareserv sin högsta nivå någonsin: 11,158 miljarder USD. Men det är inte bara summan som är imponerande – utan hur reserven relaterar till landets ekonomi. Den motsvarar nu 2,6 månaders import – ett nyckeltal som i kristider kan vara skillnaden mellan självständighet och underkastelse.
Samtidigt i Sverige… råder närmast tystnad.
Sveriges guldreserv – var finns den egentligen?
Sveriges officiella guldreserv uppgår till cirka 125,7 ton, vilket motsvarar ett värde på omkring 8 miljarder USD. Men det stora problemet är inte mängden guld – utan var det finns:
| Plats | Mängd (ca) | Andel |
|---|---|---|
| Bank of England, London | 61 ton | 49 % |
| Bank for International Settlements (BIS), Basel | 38 ton | 30 % |
| Federal Reserve, New York | 13 ton | 10 % |
| Riksbankens valv i Sverige | 13 ton | 10 % |
Det innebär att över 90 % av Sveriges guld finns i utlandet, förvarat av andra makter.
Till skillnad från exempelvis Tyskland, Nederländerna och Österrike – som under 2010-talet tog hem delar av sina reserver – har Sverige inte genomfört någon liknande repatriering. Enligt Riksbanken finns ”inget operativt behov” av att ha guldet i Sverige. Samtidigt har delar av guldet vid olika tillfällen använts i utlåningsverksamhet, vilket innebär att det inte alltid finns fysiskt tillgängligt ens där det sägs vara placerat.
Kritik och ifrågasättanden
Under 2011–2012 togs frågan upp i Sveriges riksdag. Bland annat efterfrågade Lars Ahlmark (FP) och Sven-Olof Sällström (SD) en översyn av guldförvaringen och transparens i guldhanteringen. De menade att Sverige, likt andra länder, borde begära insyn i och försäkra sig om att guldet verkligen finns, i fysisk form, tillgängligt vid kris.
Riksbanken avvisade kraven och ansåg att systemet fungerar tillfredsställande som det är.
Men frågan har inte försvunnit. I alternativa ekonomiska kretsar, bland säkerhetspolitiska bedömare, och hos dem som granskar nationell suveränitet, har Sveriges guldreserv blivit en symbol för ett djupt beroende av utländska institutioner.
Vad gör Belarus rätt?
Enligt Aleksandr Yegorov, förste vice ordförande för Belarus centralbank, beror landets framgång på tre faktorer:
- En aktiv och klok investeringsstrategi – där guld är en central komponent.
- Valutapolitik som gynnar nationell valuta – belarusiska rubeln prioriteras framför dollar och euro.
- Kontrollerad penningmängd och sund räntenivå – som stärker både sparande och inhemska kapitalflöden.
Sedan årsskiftet har prisökningen på guld ensamt stärkt reserven med över en miljard USD. Till detta tillkommer ett nettotillskott av valuta genom hushåll och företags växling – ett tecken på folkligt förtroende för den egna valutan. Belarus centralbank har alltså valt guld – inte som spekulation, utan som strategiskt skydd för nationens suveränitet.
Vad gör Sverige istället?
Sverige har sedan 1990-talet minskat sin guldreserv kraftigt – särskilt under 2000–2002 då över 60 ton såldes, enligt Riksbankens egna uppgifter. Detta skedde till priser som idag ter sig som historiskt låga. Istället har man valt att lita på tillgång till internationella likviditetslinjer och att inte ha något egentligt ”operativt behov” av fysisk reserv på hemmaplan. I en värld där geopolitik slår hårdare än någonsin, dollarn hotas av dedollarisering, och förtroendet för pappersvalutor minskar – är guld ett av få verktyg som återstår. Det är inte någon nostalgisk kvarleva från Bretton Woods. Det är ett tyst men stabilt verktyg för att överleva stormar andra länder inte rår över.
Reflektion och lösning
Det är dags att vi i Sverige börjar tala klarspråk: vi saknar guld på hemmaplan, vi saknar beredskap för valutakollaps, och vi saknar en självständig penningpolitik som skyddar folket snarare än marknaden. Belarus, ofta förlöjligat i svensk debatt, visar i denna fråga prov på något Sverige glömt: ekonomisk suveränitet.
Vad tycker du?
Bör Sverige ta hem sitt guld? Bör vi åter börja köpa fysisk reserv i stället för att lita på digitala löften Kommentera gärna – och dela artikeln med någon som fortfarande tror att guld är ”gammaldags”.
Källor:
– https://eng.belta.by/economics/view/belaruss-gold-and-forex-reserves-reach-record-high-160065-2024/
– https://www.riksbank.se/en-gb/statistics/statistics-on-notes-and-coins/gold-reserve/
– https://data.riksdagen.se/fil/53B4C804-1133-4A19-8C97-9B5BDA84BE63
– https://www.reuters.com/article/us-gold-centralbanks-analysis-idUSKCN1VV0D8
– https://www.nationalbanken.dk/en/statistics/find-statistics/Pages/Balance-sheet-gold-reserve.aspx