Av Bo Jonsson 
Den 22 maj antog Europaparlamentet ett lagförslag om kraftigt höjda tullar på jordbruksvaror och gödselmedel från Ryssland och Belarus. Beslutet beskrivs officiellt som ett led i att minska EU:s beroende av import från öst i kölvattnet av kriget i Ukraina. Men bakom den storpolitiska retoriken döljer sig en rad konsekvenser som sällan lyfts i den offentliga debatten.
Ett omfattande tullbeslut
Med röstsiffrorna 411 för och 100 emot har parlamentet beslutat att från juli 2025 införa successivt stigande tullar på:
- Kvävebaserad gödsel, där Ryssland står för cirka 25 procent av EU:s nuvarande import.
- Jordbruksprodukter som kött, mejeriprodukter, frukt och grönsaker, vilka tidigare varit undantagna från sanktioner.
Tullarna ska höjas gradvis under en treårsperiod, och från 2028 beräknas importen vara så kraftigt fördyrad att den i praktiken upphör. För gödselprodukter innebär detta en höjning från 6,5 procent till cirka 100 procent. För flera jordbruksvaror införs en ny extra tull på 50 procent.
Kritik från Europas jordbrukare
Beslutet har väckt starka reaktioner bland europeiska bönder och deras organisationer. Copa-Cogeca, den största sammanslutningen av lantbrukare inom EU, varnar för att beslutet kan få allvarliga följder:
- Rysk gödsel är i dag den mest konkurrenskraftiga på marknaden, både prismässigt och logistiskt.
- Höjda importkostnader innebär ökade produktionskostnader för EU:s bönder, vilket riskerar att slå ut mindre jordbruk.
- Livsmedelsförsörjningen i Europa blir mer sårbar och beroendet av andra leverantörer ökar.
EU-kommissionen har i efterhand antytt att man kan överväga sänkta tullar på gödsel från andra länder för att dämpa prisökningar. Det är ett tyst erkännande av att beslutet kan få oönskade effekter.
Vad betyder detta för Sverige?
För svensk del kan beslutet få flera konkreta följder:
- Konsumentpriser på mat riskerar att stiga ytterligare.
- Svenska lantbrukare får högre kostnader för insatsvaror, utan att nödvändigtvis kompenseras av högre intäkter.
- Den svenska självförsörjningsgraden, som redan är låg i ett internationellt perspektiv, försvagas ytterligare.
I nuläget saknas offentligt tillgängliga konsekvensanalyser från svenska myndigheter kring hur detta beslut påverkar Sverige. Det är anmärkningsvärt, givet frågans bäring på livsmedelssäkerhet, hushållsekonomi och geopolitisk stabilitet.
Enade Sveriges hållning
Vi i Enade Sverige anser att det är allvarligt när handelspolitik används som vapen i utrikespolitiska konflikter utan att konsekvenserna för den egna befolkningen redovisas öppet. Sanktioner bör i första hand riktas mot ansvariga makthavare – inte mot folkförsörjning.
Svensk politik bör grundas i våra egna intressen: rimliga matpriser, trygg försörjning och öppenhet i beslutsfattandet. När EU:s politik riskerar att undergräva dessa värden måste vi våga stå upp och säga nej – eller åtminstone kräva svar.
Vidare läsning
I samband med denna granskning har jag även skickat ett öppet brev till ansvariga tjänstemän vid Jordbruksverket, Utrikesdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet – inklusive generaldirektör Christina Nordin och avdelningschef Olof Johansson. Brevet innehåller frågor om konsekvenserna av EU:s tullbeslut för svenska hushåll, jordbrukare och livsmedelsförsörjning – samt en uppmaning till transparens och nationellt ansvarstagande.
Du kan läsa det öppna brevet i sin helhet här:
(PDF bifogas nedan.)
2025-05-27 // Bo Jonsson för Enade Sverige