USA och Ukraina i nytt mineralavtal – resurser, maktspel och beroenden
USA och Ukraina har under de senaste dagarna undertecknat ett omfattande mineralavtal som kan få stor geopolitisk och ekonomisk betydelse. Det handlar inte bara om tillgång till kritiska resurser, utan om hur beroenden skapas och cementeras i krigets skugga. Jag har läst igenom flera oberoende källor och sammanställer här det viktigaste – från mitt perspektiv som politisk motkraft till västvärldens nuvarande maktordning.
Vad innehåller avtalet?
Avtalet som tillkännagavs den 30 april 2025 i Washington innebär att USA och Ukraina inrättar en gemensam fond för investeringar i utvinning av kritiska mineraler, som litium, titan och sällsynta jordartsmetaller. Dessa är centrala för både försvarsindustri och grön teknik. USA kommer att bidra med startkapital till fonden och även få förtur till licenser för prospektering och utvinning i flera ukrainska regioner.
Det har talats om en potentiell avkastning på flera miljarder dollar de kommande decennierna. Samtidigt är avtalet konstruerat så att Ukraina – åtminstone på pappret – behåller äganderätten till mark och mineralfyndigheter. Men i praktiken ges amerikanska aktörer långtgående kontroll, enligt vissa experter.
“Det är som att pantsätta framtiden för att överleva nuet”, kommenterade ekonomen Dmitro Zolotarev till Ukrainska Pravda.
Varför sker detta nu?
Ukraina är i akut behov av kapital för att finansiera både återuppbyggnad och krigföring. USA, som redan har satsat över 100 miljarder dollar i stöd till Ukraina sedan 2022, vill ha långsiktig strategisk utdelning. Genom att säkra kontroll över Europas största outnyttjade mineralresurser stärker USA sin position mot både Ryssland och Kina.
Enligt AP News har avtalet förhandlats i månader, men godkändes först efter att Ukraina gick med på att garantera amerikanska bolag rättsligt skydd och skattefördelar.
Reaktioner och farhågor
Flera röster höjs nu mot hur avtalet kan urholka Ukrainas suveränitet. I The Washington Post rapporteras att delar av det civila samhället i Ukraina befarar att landet nu går från militärt till ekonomiskt beroende.
Samtidigt välkomnar USA:s finansdepartement avtalet som ett “historiskt steg mot demokratisk rekonstruktion”. Frågan är bara: vems demokrati?
Mitt perspektiv
Från mitt håll, med Enade Sveriges glasögon, är det här ännu ett exempel på hur stormakter inte “hjälper” – de investerar i inflytande. Ukraina behöver fred, inte fler villkorade beroenden. De mineraler som ligger i deras jord ska tillhöra deras folk. Inte ett amerikanskt konglomerat med kopplingar till Pentagon och Wall Street.
Det är viktigt att vi följer dessa avtal noggrant. För varje gång resurser byter händer på det här sättet, förlorar ett folk lite mer av sin självbestämmanderätt. Nästa gång kan det vara Sverige som står på menyn.
2025-05-01 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
https://www.washingtonpost.com/world/2025/04/30/ukraine-trump-minerals-deal-agreement/
https://apnews.com/article/ce025ba11929ceff0c90f94c25a47624
https://www.ft.com/content/1ae70f6c-6651-46e4-bc14-cfd6befc1474