Ligger det någon sanning i att Iran är inblandat i svensk gängbrottslighet?

Jag har följt rapporteringen om att Iran påstås ha kopplingar till gängbrottslighet i Sverige. Säkerhetspolisen har offentligt påstått att den iranska staten använder kriminella nätverk i Sverige för att främja sina egna syften. Det är ett allvarligt och anmärkningsvärt påstående – som förtjänar att granskas noga.

Enligt uppgifter från både Säpo och internationella källor pekas det svenska gänget Foxtrot ut som ett exempel där organiserad brottslighet i Sverige kan ha nyttjats av en utländsk aktör för att genomföra eller planera attacker på europeisk mark. Det har även rapporterats om rekryteringsförsök riktade mot ungdomar i Sverige via digitala kanaler, med målet att använda dem i våldsamma syften.

Om detta stämmer, då måste frågan ställas:
Varför har inte Sverige en öppen diplomatisk kanal till Iran, trots att man misstänker inblandning på vår egen mark?

Att reagera med tystnad, isolering eller moralisk indignation räcker inte. Om någon påstår att en statlig aktör agerar på svensk mark – då måste vi tala med den aktören. Så enkelt är det.

Det handlar inte om att välja sida.
Det handlar om att välja ansvar.

Jag säger inte att Iran är oskyldigt.
Jag säger inte att de är skyldiga.
Jag säger att vi måste våga ställa rätt frågor – och inte låta vår utrikespolitik styras av mediedrev eller tryck från stormakter.

Enade Sverige kommer aldrig bygga sin hållning på rykten eller rädsla.
Vi tror på suveränitet, dialog och rak diplomati – oavsett vem som står på andra sidan bordet.
Det är så man förebygger konflikter. Det är så man skyddar sitt land.

Och i enlighet med Enade Sveriges diplomatiska arbete kommer jag att verka för förbättrade relationer mellan Sverige och Iran. Inte för att blidka någon, utan för att bygga en långsiktig fredlig grund. Jag ser framför mig en framtid där våra länder har vänskapliga och respektfulla relationer – och där samarbetet bygger på ömsesidig nytta, inte underkastelse.

Jag har redan börjat tänka på vad sådana utbyten skulle kunna innehålla:

1. Akademiskt och tekniskt samarbete
Iran har en av Mellanösterns starkaste forskningsmiljöer inom medicin, bioteknik, IT och materialvetenskap. Svensk-iranianska utbyten skulle kunna leda till gemensamma forskningsprojekt, särskilt inom sjukvård, vattenrening och energiteknik. Sverige har tekniska högskolor i världsklass – Iran har unga ingenjörer med spetskompetens. Det borde mötas.

2. Läkemedel och sjukvård
Iran har en stor inhemsk läkemedelsproduktion och tillgång till traditionell medicinkunskap. Sverige har ett starkt sjukvårdssystem (på pappret) men växande kostnader och läkemedelsbrist. Ett ömsesidigt handelsavtal inom generika och medicinska råvaror hade kunnat gynna båda parter – och pressat priserna.

3. Energi och självförsörjning
Iran har enorma naturresurser – gas, olja, uran och solkraft – men också teknik för energilagring. Sverige försöker bli självförsörjande och behöver nya partners bortom EU/NATO-blocket. En diplomatisk kanal hade kunnat möjliggöra bilaterala energiavtal eller teknikutbyte i fråga om t.ex. energisäkerhet, raffinering, batterilagring eller vattenkraft.

4. Industriellt utbyte
Sverige har tillgång till avancerade industrimaskiner, transportlösningar och miljöteknik. Iran har efterfrågan på just detta – men är blockerade från västhandel på grund av sanktioner. Med bättre diplomatiska relationer hade Sverige kunnat sälja teknik istället för vapen – och samtidigt skapat jobb och inkomster hemma.

5. Jordbruk och livsmedelsproduktion
Iran är beroende av import av vissa livsmedel och odlingsutrustning. Sverige skulle kunna exportera jordbruksteknik och ekologiska metoder i utbyte mot kryddor, torkade frukter och baslivsmedel. Ett sådant samarbete skulle stärka matsäkerheten i båda länder – och minska beroendet av globalistiska matjättar.

6. Mjuk diplomati och folk-till-folk-kontakt
Kulturutbyten, studentresor, medicinska samarbeten och direktflyg öppnar för dialog på gräsrotsnivå. Sverige har en stor iransk diaspora – många är högutbildade och kan bli brobyggare i stället för passiva åskådare. Ett vänligt Sverige kan påverka mer inifrån än med pekpinnar utifrån.

Jag tror inte på konfliktskapande. Jag tror på en ny svensk utrikespolitik som bygger på dialog, respekt och rättvisa.
Och jag är beredd att gå före.

2025-04-30 // Bo Jonsson för Enade Sverige

Finns att beställa här för den som delar åsikten och har modet att bära tröjan.