Fördjupning: Enade Sveriges nationalisering av banksystemet
Vad innebär det konkret?
Enade Sverige vill införa ekonomisk demokrati med andra ord:
- avskaffa privata bankers rätt att skapa pengar genom utlåning
- införa 100 % reservkrav – banker får endast låna ut pengar som verkligen finns
- inrätta en statlig folkbank som ensam får bedriva kreditgivning, sparverksamhet och betalningsinfrastruktur
- låta privata banker dra sig tillbaka från marknaden, utan tvång eller expropriation
Detta är alltså inte ett tvångsförstatligande av alla banker, utan en systemförändring där endast en bank får fortsätta verka under nya regler. Privata banker som inte kan eller vill anpassa sig kommer upphöra med traditionell bankverksamhet.
Hur skulle detta kunna genomföras juridiskt?
1. Lagstiftning i riksdagen
Sveriges riksdag har full rätt att reglera bankverksamhet inom rikets gränser. Grundläggande åtgärder:
- Ändra lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
- Införa nytt licensvillkor: endast banker med 100 % reservkrav får godkännas
- Avskaffa eller justera insättningsgarantin för privata banker
- Ge staten möjlighet att gradvis ta över affärskritiska funktioner (konton, lån, betalningar)
2. Tillståndsfrågan
Banker är beroende av tillstånd från Finansinspektionen (FI). Regeringen kan ge direktiv till FI att:
- inte godkänna verksamhet som bygger på fraktionellt penningskapande
- inte förlänga befintliga tillstånd efter visst datum
- prioritera stabilitet och allmänintresse vid licensfördelning
Är det förenligt med EU-rätten?
Teoretiskt: Ja – med reservationer
EU förbjuder inte statliga banker. Tvärtom finns flera redan idag (t.ex. KfW i Tyskland, Bpifrance, NIB, Norfund). Det avgörande är att:
- konkurrensvillkoren är tydliga och lika för alla aktörer
- ingen diskriminering sker på grund av ägarform
- förstatligande inte sker genom tvång utan via lagstiftning med rättssäkerhet
Däremot krävs:
- noggrann anpassning till EU:s bankpaket (bl.a. CRD/CRR-direktiven)
- dialog med ECB och EU-kommissionen
- möjlighet att få undantag från vissa konkurrensregler via artikel 107.3 i EUF-fördraget (stöd av socialt motiverad karaktär)
Slutsats: En svensk folkbank med monopol kan vara förenlig med EU-rätten – om det sker öppet, icke-diskriminerande och med sociala motiv.
Har det historiska förebilder?
Ja – flera:
Sverige
- Postgirot (1925–2002) – statligt kontosystem för vanliga svenskar
- Statens järnvägar, Televerket, Vattenfall – alla haft monopol i sin sektor
Internationellt
- Public Bank of North Dakota (USA) – statlig bank som samverkar med lokala banker
- Bank of Canada (1935–1974) – statligt styrd kreditgivning till låg ränta
- Chicago-planen (1933) – förslag om 100 % reservkrav för att förhindra framtida depressioner
Vilka risker och motargument finns?
Systemrisker:
- Kreditflödet kan minska om staten inte hinner täcka behoven
- Risk för politisering av kreditbeslut
- Stor omställning kräver omfattande IT-infrastruktur och kompetens. Enade Sverige ser detta inte som ett hinder, utan som en möjlighet att återta kontroll över en annan samhällsbärande funktion: därför ingår även en plan att nationalisera den svenska telekominfrastrukturen. Ett statligt kontrollerat nätverk för både kommunikation och finansiell infrastruktur ger inte bara robusthet och suveränitet – det gör också folkbanken tekniskt oberoende av privata operatörer. Det går hand i hand.
Motargument:
- Påstås hämma innovation och konkurrens
- Internationella banker kan dra sig ur Sverige
- Svårt att harmonisera med ECB:s långsiktiga strategi
Varför ändå göra det?
- Makt över pengarna är en suveränitetsfråga
- Skuldbaserat penningskapande leder till instabilitet och ojämlikhet
- En folkbank kan skapa ett resilient, transparent och demokratiskt ekonomiskt system