Enade Sveriges bankreform bygger på principen om ekonomisk demokrati.

Politisk demokrati innebär att den offentliga makten ytterst utgår från folket. Jag anser att samma grundprincip ska gälla för den monetära infrastruktur som hela samhällsekonomin är beroende av.

Med ekonomisk demokrati menar jag inte att staten ska äga alla företag, bestämma människors löner eller avskaffa privat ägande och marknadsekonomi.

Människor ska kunna äga bostäder, företag, aktier och andra tillgångar.

Privata företag ska kunna startas, konkurrera, investera, gå med vinst och även gå med förlust.

Men infrastrukturen för vårt gemensamma penningsystem ska ytterst kontrolleras demokratiskt genom det allmänna och fungera för hela samhällets bästa.

Det handlar om en tydlig princip:

Gemensam kontroll över strategisk samhällsinfrastruktur – ekonomisk frihet och konkurrens ovanpå den.

Enade Sverige vill genomföra en grundläggande reform av det svenska banksystemet.

Ingen privatägd bank ska genom att bevilja ett lån samtidigt kunna emittera nya allmänna svenska betalningsmedel.

Rätten att emittera nya svenska pengar som fungerar som allmänna betalningsmedel ska vara en offentlig funktion.

Det är framför allt banksystemets monetära kärna som Enade Sverige vill föra över till det allmänna. Samtidigt ska en rikstäckande, allmänägd Folkbank byggas upp som en central del av det nya systemet.

När Enade Sverige talar om att nationalisera banksystemet avses därför inte att staten måste förbjuda varje privat företag som erbjuder finansiella tjänster. Det avses att skapandet av allmänna betalningsmedel, den centrala betalningsinfrastrukturen och Folkbanken ska stå under offentlig kontroll och ägande där ägande är relevant.

Privata företag ska även fortsättningsvis kunna konkurrera om finansiella tjänster, kapitalförmedling, investeringar och kredit inom de nya reglerna.

Men privat kreditgivning ska inte längre ha den dubbla funktionen att både skapa en lånefordran och samtidigt öka mängden privata bankpengar som används som allmänna betalningsmedel.

Privata företag ska kunna konkurrera om finansiella tjänster och kredit. Själva utgivningen av Sveriges allmänna betalningsmedel ska vara en offentlig kärnfunktion.

Enade Sveriges långsiktiga mål är att separera betalningsmedel från privat kreditgivning.

Pengar på ett vanligt betalningskonto ska ha 100 procent reservtäckning enligt det nya systemets regler.

Detta ska inte förväxlas med begreppet kapitaltäckning, som har en annan betydelse inom dagens bankreglering.

Principen är att pengar som människor betraktar som omedelbart tillgängliga betalningsmedel ska ha full täckning i centralbankspengar eller i en framtida offentlig betalningsform som juridiskt och monetärt motsvarar centralbankspengar.

Privata bankers utlåning ska därmed inte samtidigt skapa nya betalningsmedel.

En krona på ett betalningskonto ska vara en krona i det gemensamma penningsystemet – inte ett nytt betalningsmedel som uppstått genom en privat banks kreditgivning.

Reformen innebär en tydligare separation mellan betalning och investering.

Betalningskonto

Pengar som kunden vill kunna använda omedelbart ska omfattas av full reservtäckning.

Dessa pengar ska inte användas av banken för att finansiera egen utlåning.

Kunden ska kunna använda dem för betalningar och överföringar utan att samtidigt vara investerare i bankens kreditverksamhet.

Spar- och investeringskapital

En människa ska samtidigt frivilligt kunna välja att låta sitt kapital användas för utlåning eller investeringar.

Sådant kapital kan exempelvis placeras på särskilda spar- eller investeringskonton, bindas under en viss period eller investeras på andra sätt.

I gengäld kan spararen få ränta eller annan avkastning.

Där finns också en tydligare investeringsrisk.

Principen blir:

Vill du använda och förvara pengar ska de vara betalningsmedel. Vill du få avkastning genom att låta kapitalet arbeta ska det vara ett medvetet spar- eller investeringsbeslut.

Enade Sverige vill etablera en rikstäckande allmänägd bank: Folkbanken.

Folkbanken ska ägas av det allmänna och ha ett långsiktigt samhällsekonomiskt uppdrag. Den ska finnas till för människor och företag i hela Sverige – inte för att maximera utdelningen till ett fåtal privata ägare.

Det innebär inte att Folkbanken ska dela ut billiga lån utan kreditprövning. Banken ska vara professionellt skött, bära sina risker öppet och bedriva långsiktigt hållbar kreditgivning.

Folkbanken ska bland annat kunna erbjuda:

• betalningskonton och grundläggande betaltjänster i hela landet,
• tryggt sparande,
• bostadsfinansiering,
• lån till små och medelstora företag,
• finansiering av svensk industri och produktiva investeringar,
• jordbruk och livsmedelsproduktion,
• energi och energiinfrastruktur,
• infrastruktur och samhällskritisk teknik,
• samt andra kreditvärdiga verksamheter som bidrar till svensk produktionsförmåga och långsiktig samhällsnytta.

Folkbanken ska ha ett tydligt serviceuppdrag. Grundläggande banktjänster ska vara tillgängliga även för människor och företag utanför storstadsregionerna och för kunder som inte är de mest lönsamma för en kommersiell bank.

Så låga räntor och avgifter som långsiktigt är hållbart

Folkbankens mål ska inte vara att maximera vinst eller avkastning till privata ägare.

Räntor och avgifter ska därför hållas så låga som långsiktigt är förenligt med bankens finansieringskostnader, kreditrisker, administration, kapitalbehov och finansiella stabilitet.

Folkbanken ska bära sina kreditrisker öppet, bygga tillräckliga kapitalbuffertar och vara motståndskraftig även under lågkonjunkturer och finansiella kriser.

Om banken genom effektiv verksamhet, lägre avkastningskrav eller stordriftsfördelar kan bedriva verksamheten billigare ska fördelen i första hand komma kunderna och det allmänna till del.

Folkbanken ska däremot inte använda skattefinansierad prisdumpning för att slå ut privata konkurrenter. Lägre priser ska bygga på ett lägre vinstkrav, effektivitet och ett offentligt samhällsuppdrag – inte på att kreditrisker eller kostnader döljs utanför bankens redovisning.

Transparent, rättvis och begriplig

Folkbanken ska präglas av tydliga villkor, transparenta räntor och avgifter och begriplig information om kostnader och risker.

Kunder i jämförbara ekonomiska situationer ska behandlas efter samma sakliga kreditprinciper. Politiska kontakter, vänskapsband, förmögenhet eller samhällsställning ska inte ge någon dold gräddfil.

Offentlig insyn ska samtidigt utformas så att banksekretess, personlig integritet, affärshemligheter och säkerhetsskydd respekteras.

Eventuella överskott ska i huvudsak stärka bankens kapital och motståndskraft, sänka framtida kostnader för kunderna eller återföras till det allmänna enligt tydliga och förutsebara regler.

Folkbanken ska vara folkets bank i verklig mening – rikstäckande, gemensamt ägd, transparent, rättvis, professionellt styrd och byggd för att tjäna hela samhällsekonomin.

Offentligt ägande är ingen garanti mot misskötsel.

Om större monetär och finansiell makt förs till det allmänna måste den därför omgärdas av starka kontrollmekanismer.

Folkbanken får aldrig bli en sedelpress för regeringar som vill finansiera vallöften eller en bank där politiska kontakter avgör vem som får låna pengar.

Kreditprövningen ska vara professionell.

Folkbanken ska därför omfattas av:

• tydligt lagreglerat uppdrag,
• professionell kreditprövning,
• långtgående offentlig insyn,
• oberoende revision,
• tydliga riskregler,
• skydd mot vänskapskorruption,
• starka regler mot politiskt styrd överutlåning,
• öppen redovisning av kreditprinciper och större samhällsuppdrag,
• lämplighetskrav för ledning och styrelse,
• och tydlig ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse, bankledning och den monetära myndigheten.

Verkligt ansvarsutkrävande

Kontrollsystemet ska inte stanna vid interna riktlinjer. Folkbanken ska omfattas av samma princip om rättsligt och personligt ansvar för offentlig maktutövning som Enade Sverige vill införa i staten i övrigt.

Enade Sveriges bredare statsmodell omfattar skärpt och fullt tjänstemannaansvar, en konstitutionsdomstol och möjlighet till riksrätt för de högsta makthavarna. Dessa reformer måste utformas i lag och grundlag med tydliga rekvisit, rättssäker process och oberoende prövning.

Det betyder inte att varje dåligt lån eller professionell felbedömning ska bli ett brott. Kreditverksamhet innebär risk och även välgrundade beslut kan leda till förluster.

Personligt rättsligt ansvar ska i stället kunna aktualiseras vid exempelvis korruption, uppsåtligt maktmissbruk, allvarliga tjänstefel, otillbörlig styrning, jäv eller andra klart definierade överträdelser.

Folkbanken ska ägas av folket – inte av det politiska parti som för tillfället sitter vid makten. Den som förvaltar offentlig ekonomisk makt ska också kunna hållas ansvarig inför lagen.

Enade Sverige vill inte förbjuda privat bankverksamhet.

Privata banker ska kunna konkurrera med Folkbanken om exempelvis:

• kreditförmedling,
• investeringsprodukter,
• kapitalförvaltning,
• rådgivning,
• företagstjänster,
• tekniska banktjänster,
• och andra finansiella produkter.

Men privat utlåning ska finansieras med kapital som faktiskt gjorts tillgängligt för utlåning eller investering enligt det nya systemets regler.

Det kan exempelvis ske genom:

• eget kapital,
• långfristig upplåning,
• obligationer,
• särskilda investeringskonton,
• tidsbundet sparande,
• institutionellt och pensionsrelaterat kapital inom tydliga riskregler,
• och andra transparenta, icke-monetära finansieringsformer.

Att en privat bank beviljar ett lån ska inte samtidigt innebära att banken skapar nya svenska betalningsmedel.

Privata ersättningspengar ska inte kunna återskapa samma system vid sidan av bankerna

Reglerna måste vara teknikneutrala. Det ska inte vara möjligt att kringgå reformen genom att kalla ett nytt privat betalningsmedel för exempelvis token, stabil digital tillgång, intern valuta eller något annat namn.

Lagstiftningen ska därför definiera vilka instrument som får marknadsföras och användas som allmänna betalningsmedel med fast nominellt värde i svenska kronor. Privata företag ska kunna utveckla betaltjänster och tekniska gränssnitt, men de ska inte utan offentligt mandat kunna skapa egna kronlika substitut som i praktiken fyller samma monetära funktion som dagens privata bankpengar.

Privata investeringsinstrument och andra finansiella tillgångar ska fortfarande kunna finnas, men de ska vara tydligt identifierade som investeringar och bära sin egen risk.

Privata banker som accepterar dessa spelregler ska kunna fortsätta bedriva verksamhet och konkurrera med Folkbanken.

Det räcker inte att diskutera vem som skapar pengarna.

Vi måste också diskutera vem som kontrollerar infrastrukturen genom vilken pengarna flyttas.

Sverige har redan en viktig offentlig grund i betalningssystemet genom Riksbanken och dess centrala betalningsinfrastruktur.

Enade Sverige vill bygga vidare på denna princip.

Den grundläggande svenska betalningsinfrastrukturen ska långsiktigt stå under svensk offentlig kontroll.

Privata banker, fintechföretag och andra företag ska fortfarande kunna utveckla appar, betalprodukter och andra tjänster.

Men den underliggande infrastruktur som krävs för att svenska pengar ska kunna överföras, clearas och avvecklas ska inte vara beroende av att enskilda privata eller utländska aktörer väljer att fortsätta tillhandahålla den.

Sverige ska också ha nationell reservkapacitet så att betalningar kan fortsätta fungera under allvarliga internationella störningar, cyberangrepp, kriser eller krig.

Enade Sveriges princip är:

Internationellt tekniskt samarbete kan användas – men Sverige ska alltid behålla förmågan att självständigt hålla sitt grundläggande betalningssystem fungerande.

Ett modernt digitalt banksystem existerar inte isolerat.

Bankappar, kortbetalningar, elektronisk identifiering, banköverföringar, företagens ekonomisystem och den finansiella infrastrukturen är beroende av fungerande:

• fiber,
• mobilnät,
• datakommunikation,
• datacenter,
• elförsörjning,
• och annan digital infrastruktur.

En bankreform som nationaliserar penningsystemets monetära kärna men lämnar den kritiska kommunikationsinfrastrukturen helt utanför diskussionen vore därför ofullständig.

Enade Sverige vill att Sveriges samhällskritiska telekommunikationsinfrastruktur långsiktigt ska stå under svensk offentlig kontroll.

Det betyder inte att staten ska driva varje internetleverantör eller sälja varje mobilabonnemang.

Privata företag ska kunna konkurrera om:

• mobilabonnemang,
• bredband,
• företagskommunikation,
• IT-tjänster,
• teknikutveckling,
• kundservice,
• och andra kommersiella tjänster.

Men den strategiska ryggraden som staten, betalningssystemet, räddningstjänsten, försvaret, sjukvården och andra samhällskritiska funktioner är beroende av ska vara skyddad mot sådan kontroll eller sådana beroenden som kan äventyra Sveriges handlingsfrihet.

Principen är densamma som för banksystemet:

Det allmänna kontrollerar den samhällskritiska infrastrukturen. Privata företag konkurrerar med tjänster ovanpå den.

Ett robust penningsystem kan inte enbart bygga på att elektricitet, internet, mobilnät och datasystem alltid fungerar.

Kontanter ska därför finnas kvar som en del av Sveriges betalningsberedskap.

Människor ska inte tvingas in i ett helt kontantlöst samhälle.

Kontanter ger dessutom människor möjlighet att genomföra normala vardagliga betalningar utan att varje transaktion automatiskt behöver registreras i ett digitalt system.

Digitalisering ska ge fler möjligheter – inte avskaffa fungerande analoga reservsystem eller människors personliga integritet.

Enade Sverige vill inte avskaffa Riksbanken.

Tvärtom får Riksbanken en central funktion i ett offentligt kontrollerat penningsystem.

Riksbanken och Folkbanken ska däremot vara skilda institutioner.

Riksbanken ska ansvara för den monetära infrastrukturen, penningpolitiken och systemets övergripande stabilitet.

Folkbanken ska bedriva offentlig bank- och kreditverksamhet.

Denna uppdelning är viktig för att undvika en alltför stor koncentration av ekonomisk makt.

Den här frågan måste besvaras tydligt.

Folkbanken ska inte själv ha rätt att fritt skapa nya pengar.

Ramarna för nettoutgivningen av nya offentliga svenska pengar ska beslutas och genomföras inom en monetär funktion som är institutionellt skild från regeringens löpande budgetpolitik.

Syftet är inte att en myndighet ska försöka finjustera ett exakt antal kronor efter politiskt önskemål, utan att penningutgivningen ska omfattas av ett tydligt lagreglerat mandat där bland annat:

• prisstabilitet,
• ekonomins reala produktionsförmåga,
• efterfrågan på pengar,
• kapacitetsutnyttjande,
• kreditutveckling,
• och finansiell stabilitet

ska vägas samman när den monetära ramen utformas.

Riksbanken är den naturliga institutionen att bygga denna funktion kring, men dess framtida mandat måste utformas i samband med den fullständiga bankreformen.

Hur nya offentliga pengar förs in i ekonomin

Enade Sverige vill inte låsa fast den slutliga tekniska modellen innan en fullständig lag-, balansräknings- och konsekvensutredning är genomförd. Men principen ska vara tydlig:

• Riksbanken eller motsvarande självständig monetär funktion fastställer och genomför den monetära ramen,
• Folkbanken får inte på egen hand skapa nya pengar genom att bevilja lån,
• riksdag och regering får inte beställa en godtycklig mängd nya pengar för löpande politiska utgifter,
• och de lagliga kanaler genom vilka ett eventuellt nettotillskott av offentligt emitterade pengar når ekonomin ska vara öppna, förutsebara och granskningsbara.

Sådana kanaler kan exempelvis bestå av transaktioner genom den offentliga monetära infrastrukturen, kapitalisering av fullt reserverade betalningsmedel eller andra lagreglerade mekanismer som den slutliga utredningen bedömer förenliga med prisstabilitet, centralbankens oberoende och det nya systemets balansräkningar.

Poängen är att skilja beslutet om penningmängdens monetära ram från den politiska prioriteringen av statsbudgeten och från Folkbankens enskilda kreditbeslut.

Riksdag och regering ska därefter, inom de ekonomiska och monetära ramar som faktiskt finns, kunna fatta demokratiska beslut om hur offentliga resurser ska prioriteras.

Det innebär en tydlig maktdelning:

Den monetära funktionen ansvarar för ramarna och formerna för offentlig penningutgivning i enlighet med sitt lagstadgade stabilitetsmandat.

Demokratin avgör hur offentliga resurser prioriteras genom lag och budget – inte hur mycket pengar som godtyckligt ska skapas.

Ingen regering ska därför själv kunna besluta:

”Vi behöver mer pengar – skapa dem.”

Ekonomisk demokrati måste kombineras med monetär disciplin.

Offentligt penningskapande innebär inte att staten plötsligt får obegränsade ekonomiska resurser.

Det finns en avgörande skillnad mellan pengar och verkligt välstånd.

Verkligt välstånd består av sådant som människor faktiskt producerar och behöver: mat, bostäder, energi, maskiner, transporter, sjukvård, kunskap, arbete och tjänster.

Om mängden pengar ökar mycket snabbare än ekonomins förmåga att producera varor och tjänster finns risk för inflation.

Staten kan skapa pengar. Staten kan inte skapa verkliga resurser ur tomma intet.

Ett offentligt penningsystem ska kunna ge Sverige större demokratisk kontroll över hur nya allmänna betalningsmedel förs in i ekonomin.

Det betyder inte att varje offentlig investering ska finansieras genom ny penningutgivning. Normal beskattning, upplåning, sparande och kapitalmarknadsfinansiering kommer även fortsättningsvis att ha viktiga roller.

Om det inom den självständiga monetära ramen finns utrymme för ett nettotillskott av offentligt emitterade pengar ska lagstiftningen ange transparenta och förutsebara kanaler för hur sådana pengar förs in i ekonomin. Den slutliga modellen ska utredas särskilt och får inte utformas så att centralbankens stabilitetsmandat i praktiken underordnas regeringens löpande utgiftsbehov.

En möjlig kanal kan, efter särskild utredning, vara begränsade och regelstyrda offentliga tillskott som stärker Sveriges långsiktiga produktionsförmåga. Sådana tillskott får endast användas om de är förenliga med prisstabilitet, den monetära ramen och den konstitutionella ansvarsfördelningen.

Om en sådan kanal används kan investeringar exempelvis finnas inom:

• kraftproduktion,
• elnät,
• järnväg och annan transportinfrastruktur,
• vatten och avlopp,
• bostäder,
• strategisk industri,
• jordbruk och livsmedelsberedskap,
• digital infrastruktur,
• totalförsvar,
• och annan samhällskritisk kapacitet.

Det betyder inte:

”Regeringen vill spendera mer – skapa mer pengar.”

Den monetära ramen måste först fastställas utifrån vad ekonomin kan bära.

Därefter kan demokratiska beslut påverka hur offentliga resurser inom denna ram prioriteras.

Det är där ekonomisk demokrati förenas med ekonomisk disciplin.

Enade Sverige förespråkar inte ett generellt förbud mot ränta.

Reformen bygger inte på påståendet att ränta i sig matematiskt kräver en ständigt växande total skuld. Pengar cirkulerar i ekonomin och räntebetalningar kan återföras genom bland annat löner, inköp, skatter, investeringar och utdelningar. Hög skuldsättning kan skapa allvarliga samhällsekonomiska problem, men det är en annan och mer komplex fråga än ett påstått matematiskt tvång.

Ränta kan bland annat återspegla finansieringskostnader, löptid och risk.

Folkbanken behöver däremot inte bära ett krav på att maximera avkastningen till privata aktieägare.

Det skapar möjlighet att sätta räntemarginaler utifrån kostnad, risk, kapitalbehov och långsiktig stabilitet snarare än ett mål om högsta möjliga vinst.

Det kan ge lägre hållbara lånekostnader för hushåll och kreditvärdiga företag, men lån ska inte vara gratis bara för att banken är offentlig och räntan ska fortfarande spegla relevanta kostnader och risker.

Ekonomisk demokrati kräver också ekonomiskt ansvar.

Nationalisering av penningsystemets monetära kärna betyder inte att staten ska beslagta människors besparingar.

Det betyder heller inte att privat egendom, företagande eller investeringar ska avskaffas.

Människors sparande och ekonomiska rättigheter ska skyddas.

Befintliga bolån och andra avtal ska inte godtyckligt upphävas.

Övergången ska utformas så att:

• människors besparingar skyddas,
• befintliga avtal respekteras,
• betalningssystemet fortsätter fungera,
• kreditvärdiga hushåll och företag kan få finansiering,
• och den finansiella stabiliteten upprätthålls.

Vi ska reformera systemet – inte kasta svenska hushåll och företag in i ekonomiskt kaos.

Ett företag som tar ekonomiska risker måste också kunna bära konsekvenserna när riskerna slår fel.

Privata banker ska därför inte ha någon generell rätt att få sina ägare räddade av staten.

I den nya modellen blir separationen mellan pengar och investeringsrisk tydligare.

Människors fullt reserverade betalningsmedel ska vara separerade från bankens kommersiella investeringsrisker.

För just dessa fullt reserverade betalningskonton ska kundens nominella saldo inte vara beroende av att banken snabbt kan sälja eller återfinansiera sin utlåningsportfölj för att möta uttag. Därmed minskar den klassiska bankrusningsrisken för själva betalningsmedlen kraftigt.

Det betyder inte att all finansiell instabilitet försvinner. Spar- och investeringsprodukter, värdepapper och långfristig finansiering kan fortfarande utsättas för marknadsstress och förluster.

En privat bank som gör dåliga investeringar ska därför kunna förlora pengar och ytterst gå omkull utan att fullt reserverade betalningsmedel automatiskt dras med i samma förlust.

En så omfattande förändring kan inte genomföras över en natt.

Dagens bostadslån, företagslån, sparande, pensionskapital, investeringar och betalningssystem bygger på det existerande finansiella systemet.

Enade Sverige förespråkar därför en planerad och stegvis övergång.

Före varje etapp ska effekter på bankernas finansiering, bolånemarknaden, företagskrediter, statens balansräkning, Riksbankens balansräkning, likviditet och finansiell stabilitet analyseras. Reformtakten ska kunna justeras om kreditförsörjningen eller betalningssystemets stabilitet hotas.

Etapp 1 – Utredning och Folkbank

Folkbanken etableras samtidigt som den juridiska, ekonomiska och tekniska slutmodellen utreds.

Utredningen ska bland annat fastställa Folkbankens långsiktiga finansieringsmix. Banken ska kunna finansiera kreditgivning genom exempelvis eget kapital, långfristig upplåning, obligationer, tidsbundet sparande och andra tydligt riskbärande finansieringsformer. Folkbanken ska inte kringgå reformens princip genom att själv skapa nya betalningsmedel när lån beviljas.

Etapp 2 – Offentliga fullt reserverade betalningskonton

Människor och företag erbjuds betalningskonton med 100 procent reservtäckning genom den nya offentliga infrastrukturen.

Dessa konton fungerar som ett tidigt offentligt alternativ redan innan hela banksystemet har ställts om.

Etapp 3 – Betalnings- och investeringskonton separeras

Bankernas nya konton delas tydligt mellan betalningsmedel och kapital som frivilligt görs tillgängligt för investering och kreditgivning.

Etapp 4 – Reservtäckningen i det övriga banksystemet höjs

För privata bankers betalningskonton höjs reservtäckningen stegvis mot 100 procent, samtidigt som de offentliga fullt reserverade betalningskontona redan finns tillgängliga. Övergången kräver en särskild balansräkningsplan för hur befintliga bankinlåningar, reserver och bankernas långfristiga finansiering ska hanteras utan att skapa ett abrupt kreditstopp.

Etapp 5 – Privat penningskapande upphör

Privata bankers nya kreditgivning ska inte längre skapa nya allmänna svenska betalningsmedel.

Etapp 6 – Den permanenta modellen

Sveriges pengar skapas inom det offentliga monetära systemet.

Folkbanken och privata banker konkurrerar om kreditförmedling, investeringar och finansiella tjänster inom de nya spelreglerna.

Den grundläggande betalningsinfrastrukturen och den samhällskritiska kommunikationsinfrastruktur den är beroende av står under svensk offentlig kontroll.

Enade Sveriges bankreform är en del av en större princip:

Sverige ska kontrollera den strategiska infrastruktur som krävs för att landet ska kunna fungera självständigt.

Det gäller:

Pengarna – skapandet av Sveriges allmänna betalningsmedel ska vara en offentlig funktion.

Betalningssystemet – den grundläggande infrastrukturen för överföring och avveckling av svenska betalningar ska stå under svensk offentlig kontroll.

Telekommunikationerna – den samhällskritiska digitala ryggrad som betalningssystemet och andra samhällsfunktioner är beroende av ska stå under svensk offentlig kontroll.

Beredskapen – Sverige ska kunna upprätthålla centrala betalningar och kommunikation även under allvarliga internationella störningar, kris eller krig.

Internationellt samarbete är både möjligt och önskvärt.

Men samarbete får inte utvecklas till ett beroende som gör att Sverige förlorar förmågan att självständigt hålla sitt eget samhälle fungerande.

Sverige ska samarbeta med världen – men den svenska ekonomins grundläggande infrastruktur ska ytterst kontrolleras från Sverige.

En så långtgående förändring av banksystemet måste analyseras mot den EU-lagstiftning och de europeiska bankregler som Sverige idag är bundet av.

Det gäller bland annat regler om banker och kapital, betalningar, etableringsfrihet, konkurrens samt statsstöd. Under den tid Sverige omfattas av EU-rätten måste Folkbankens kapitalisering, garantier, prissättning och övriga ekonomiska villkor utformas så att tillämpliga regler respekteras.

Det innebär bland annat att Folkbanken inte ska ges dolda ekonomiska fördelar som används för att bedriva konstgjord prisdumpning mot privata konkurrenter.

Enade Sverige förespråkar samtidigt att Sverige ska lämna Europeiska unionen.

Den långsiktiga bankreformen ska därför samordnas med återtagandet av svensk ekonomisk, monetär och juridisk handlingsfrihet.

Jag lovar inte att varje del av reformen går att genomföra inom dagens EU-rättsliga ram.

En seriös reform börjar med att erkänna vilka juridiska förutsättningar som faktiskt finns och skilja mellan vad som kan göras omedelbart, vad som kräver lagändring och vad som förutsätter förändrade internationella eller europeiska rättsliga villkor.

Målet är att Sverige långsiktigt ska kunna besluta över sitt eget penningsystem inom en svensk konstitutionell och rättslig ram.

Enade Sveriges långsiktiga bankreform innebär att:

• skapandet av Sveriges allmänna betalningsmedel återförs till det allmänna,
• privata banker inte längre får skapa nya betalningsmedel genom sin egen kreditgivning,
• betalningsmedel får 100 procent reservtäckning,
• betalningsmedel separeras från investeringskapital och kreditgivning,
• en rikstäckande och allmänägd Folkbank etableras med ett tydligt samhällsuppdrag,
• Folkbanken inte drivs för vinstmaximering utan håller räntor och avgifter så låga som långsiktigt är förenligt med kostnader, risk, kapitalbehov och finansiell stabilitet,
• Folkbanken omfattas av långtgående transparens, professionell styrning och verkligt rättsligt ansvarsutkrävande,
• privata banker får fortsätta konkurrera inom det nya systemet,
• Folkbankens och privata bankers kreditgivning finansieras separat från skapandet av allmänna betalningsmedel,
• privata kronlika substitut inte ska kunna användas för att kringgå reformens monetära regler,
• den grundläggande svenska betalningsinfrastrukturen står under svensk offentlig kontroll,
• den samhällskritiska telekom- och digitala infrastrukturen står under svensk offentlig kontroll,
• Sverige behåller nationell reservkapacitet för betalningar och kommunikation,
• kontanter finns kvar,
• Riksbanken behålls som en separat monetär institution,
• Folkbanken inte själv bestämmer över utgivningen av nya pengar,
• mängden nya offentliga pengar bestäms inom en institutionellt självständig monetär ram,
• riksdag och regering därefter fattar demokratiska prioriteringsbeslut inom de ekonomiska ramar som faktiskt finns,
• människors sparande, ägande och befintliga avtal skyddas,
• och systemet byggs för att understödja en stark svensk realekonomi.

Detta är vad Enade Sverige menar med ekonomisk demokrati.

Inte att staten ska äga allt.

Inte att politiker ska bestämma över människors privata ekonomi.

Inte att marknaden ska avskaffas.

Utan att den ekonomiska grundinfrastruktur som alla människor, företag och myndigheter är beroende av ska stå under demokratisk kontroll och fungera för hela samhället.

”Privata företag ska kunna konkurrera om finansiella tjänster och kapital. Men utgivningen av Sveriges allmänna betalningsmedel och den grundläggande infrastruktur som får ekonomin att fungera ska stå under offentlig kontroll. Folkbanken ska vara rikstäckande, ägas gemensamt och erbjuda så goda villkor som långsiktigt är ekonomiskt hållbart – utan krav på privat vinstmaximering.”

– Bo Jonsson, Enade Sverige

Beskrivningen av hur dagens bankpengar skapas bygger på etablerade centralbankskällor.

Sveriges Riksbank beskriver pengar på bankkonton som den vanligaste formen av pengar i Sverige och förklarar att banker skapar sådana pengar genom bland annat utlåning till företag och privatpersoner samt genom köp av tillgångar.

Bank of England beskriver samma grundmekanism: kommersiella banker skapar bankinlåning när de beviljar lån och fungerar därför inte enbart som mellanhänder som lånar vidare redan existerande sparande.

Dagens banker kan samtidigt inte skapa obegränsat med pengar. Kreditgivningen påverkas och begränsas av bland annat kapital, likviditet, finansiering, kreditrisk, efterfrågan, reglering och centralbankens penningpolitik.

Det finns också en etablerad ekonomisk idéhistoria bakom att separera pengar från kredit. Den så kallade Chicago-planen föreslog 100 procent reservtäckning för insättningar. IMF-forskarna Jaromir Benes och Michael Kumhof analyserade 2012 en sådan modell i arbetsrapporten The Chicago Plan Revisited.

Att ett reformalternativ har analyserats i ett IMF Working Paper innebär inte att IMF som institution stödjer Enade Sveriges reform. Hänvisningen visar endast att 100-procentsreserv och separation mellan pengar och kredit är en seriöst modellerad reformfamilj, inte en idé som Enade Sverige påstår är oomstridd.

Primärkällor och vidare läsning

• Sveriges Riksbank – Pengar på bankkonton är den vanligaste formen av pengar (2026)
• Bank of England – Money creation in the modern economy (2014)
• Benes & Kumhof – The Chicago Plan Revisited, IMF Working Paper (2012)

Dessa faktabeskrivningar ska inte tolkas som att Riksbanken, Bank of England, IMF eller andra myndigheter och institutioner stödjer Enade Sveriges politiska slutsatser.

Folkbanken, 100 procent reservtäckning för betalningsmedel, avvecklingen av privat skapande av allmänna betalningsmedel samt svensk offentlig kontroll över den grundläggande betalnings- och samhällskritiska infrastrukturen är Enade Sveriges politiska förslag.

Enade Sveriges bankreform ska kunna försvaras utan förenklade eller felaktiga teorier om dagens banksystem.

• Reformen bygger inte på påståendet att banker kan skapa obegränsad real rikedom ur ingenting.
• Reformen bygger inte på påståendet att det belopp som skapas genom ett banklån automatiskt blir bankens vinst. När ett lån skapas uppstår både en tillgång och en skuld på bankens balansräkning.
• Reformen bygger inte på påståendet att ränta matematiskt gör en ständigt växande total skuld oundviklig.
• Reformen bygger inte på att dagens banksystem skulle vara en hemlig konspiration. Det moderna banksystemets grundläggande mekanik beskrivs öppet av centralbanker och andra institutioner.
• Reformen bygger inte på att offentlig kreditgivning automatiskt är bättre. Offentliga institutioner kan också fatta dåliga beslut och måste därför omgärdas av professionell styrning, transparens och ansvar.

Enade Sveriges argument är i stället principiellt och institutionellt:

Skapandet av det allmänna betalningsmedel som hela samhället är beroende av bör vara en offentlig kärnfunktion. Kreditgivning, investering och finansiella tjänster är separata funktioner som kan organiseras och konkurrensutsättas utan att privata kreditbeslut samtidigt behöver skapa nya allmänna betalningsmedel.

En seriös bankreform måste också redovisa de starkaste invändningarna mot den egna modellen.

Kan kreditutbudet bli för litet?

Ja, det är en verklig risk om övergången genomförs för snabbt eller om bankerna inte får stabil långfristig finansiering. Därför ska reformen genomföras stegvis och kreditförsörjningen följas noggrant under varje etapp.

Kan Folkbanken bli politiserad eller missbrukas?

Ja. Offentligt ägande eliminerar inte risken för vänskapskorruption, felinvesteringar, korruption eller kortsiktiga politiska beslut. Därför ska Folkbanken ha professionell kreditprövning, oberoende revision, tydliga riskmandat, offentlig insyn och en ansvarsfördelning som förhindrar att regeringen detaljstyr enskilda kreditbeslut.

Folkbanken ska dessutom omfattas av Enade Sveriges bredare modell för ansvarsutkrävande: fullt tjänstemannaansvar, konstitutionsdomstol och möjlighet till riksrätt för de högsta makthavarna, utformade med tydliga rättsliga rekvisit och rättssäker prövning. Vanliga professionella felbedömningar ska inte kriminaliseras, men korruption, uppsåtligt maktmissbruk, jäv och allvarliga tjänstefel ska kunna få verkliga rättsliga konsekvenser.

Slår Folkbanken ut privata banker genom konstgjort låg ränta?

Det får inte vara modellen. Folkbanken ska kunna ha lägre räntemarginaler eftersom den saknar krav på maximal privat aktieägaravkastning, men räntor och avgifter ska fortfarande täcka relevanta finansieringskostnader, kreditrisker, administration och kapitalbehov. Banken ska inte använda skattefinansierad prisdumpning eller dölja kostnader och risker för att vinna marknadsandelar.

Om privata banker förlorar kunder därför att en effektiv allmänägd bank kan erbjuda bättre villkor på ekonomiskt hållbara grunder är det däremot en legitim konsekvens av konkurrensen.

Varifrån kommer pengarna som Folkbanken lånar ut?

Folkbanken ska inte skapa nya betalningsmedel när den beviljar lån. Kreditgivningen ska finansieras separat genom exempelvis eget kapital, långfristig upplåning, obligationer, tidsbundet sparande och andra uttryckligt riskbärande finansieringsformer. Den exakta finansieringsmixen och dess konsekvenser för räntor, kreditutbud och statens balansräkning ska fastställas i den fullständiga genomförandeutredningen.

Kan privata företag skapa en ny digital valuta och kringgå reformen?

Det är en verklig regleringsfråga. Därför ska lagstiftningen vara teknikneutral och definiera vilka instrument som får fungera som allmänna kronbaserade betalningsmedel. Privata företag ska få utveckla betalappar, teknik och investeringsprodukter, men inte skapa privata kronlika substitut som i praktiken återinför samma monetära funktion som reformen avskaffar.

Försvinner risken för bankrusningar helt?

Nej. Full reservtäckning förändrar framför allt risken för de fullt reserverade betalningskontona, eftersom deras nominella saldon inte ska vara beroende av bankens utlåningsportfölj. Andra finansiella instrument och finansieringskällor kan fortfarande utsättas för marknadsstress, likviditetsproblem och förluster.

Kan offentlig penningutgivning skapa inflation?

Ja. Om penningmängden ökar snabbare än ekonomins reala förmåga att producera varor och tjänster kan inflationen stiga. Därför ska Folkbanken inte själv kontrollera penningutgivningen och regeringen ska inte kunna beställa nya pengar för att finansiera löpande vallöften.

Blir staten för mäktig?

Det är en legitim invändning. Enade Sveriges svar är maktdelning: Riksbanken eller motsvarande monetär funktion, Folkbanken, riksdag/regering, tillsyn, revision och domstolar ska ha skilda roller. Offentligt ägande får inte betyda att all ekonomisk makt koncentreras till en enda myndighet eller regering.

Är 100 procent reservtäckning oomstridd?

Nej. Ekonomer är oeniga om fördelar, kostnader och övergångsproblem i full-reserve- och narrow-banking-modeller. Enade Sverige presenterar därför modellen som ett politiskt reformförslag som måste detaljutredas och stresstestas – inte som en ekonomisk naturlag.

Kan Folkbanken genomföras inom dagens EU-rätt?

Delar kan sannolikt genomföras inom dagens regelverk, medan andra delar kan kräva omfattande lagändringar eller komma i konflikt med EU-rättsliga regler om bland annat statsstöd, konkurrens och bankverksamhet. Enade Sverige lovar därför inte att hela slutmodellen kan införas inom dagens EU-medlemskap. Reformens juridiska genomförande ska samordnas med partiets politik om svenskt EU-utträde och återtagen nationell beslutskompetens.

Målet är inte att bygga ett system som påstås sakna risker. Målet är att flytta riskerna, ansvarsfördelningen och makten över de allmänna betalningsmedlen till en ordning som Enade Sverige anser vara mer demokratisk, robust och transparent.

SUVERÄNITET – DIPLOMATI – FRED – TRYGGHET – RÄTTVISA

Senast uppdaterad: 2026-08-23 • Version 3